Höstmöte 2013 går av stapeln på Friends arena, ingång via Quality Hotel Friends (ta sikte på den prickiga byggnaden)

Höstmöte 2013

Idag samlas drygt 350 personer för det årliga Höstmötet. Temat är kulturarvet i samhällsutvecklingen och vi har laddat för att skapa ett engagerande möte med diskussion, delaktighet och seminarier. För dig som inte har möjlighet att vara på plats går det bra att följa dagens konferens via livesändningar.

Riksantikvarie Lars Amréus hälsar alla välkomna:

I sitt inledande tal understryker riksantikvarie Lars Amréus att det är viktigt att det finns ett brett stöd i samhället för kulturmiljöfrågorna. Han välkomnar regeringens nya proposition om kulturens mångfald och den nya lagstiftning och de nya mål som ska genomsyra hela samhället.

–  För att möta nya utmaningar genomför vi ett internt förändringsarbete. Vi ska bli tydligare, aktivare och mer synliga i debatten. Vi ska ta en ledande roll inom vårt område.

Delaktighet och medskapande är viktiga parametrar för att synliggöra kulturmiljöarbetet i samhällsutvecklingen. I en allt kortsiktigare värld finns ett ökat behov av att knyta ihop det förflutna med nutiden. Vi jobbar med denna förändring: Framtiden har en lång historia!

Joakim Stymne, statssekreterare på Kulturdepartementet

I sitt inledningstal drar Joakim Stymne paralleller till Orwell: Den som behärskar historien behärskar nutiden! En god samhällsförändring kräver ett gott minne – tack till alla er som som arbetar med detta och värnar om detta minne i samhällsutvecklingen.

Humanistiska och historiska perspektiv borde vara en självklar del av samhällsutvecklingen.

Några ord om Kulturarvslyftet: Vi hoppades mycket på denna satsning, den har inte fallit ut riktigt som vi hoppades. Trots detta är varje plats betydelsefull, mycket arbete har blivit utfört och många människor har fått en meningsfull sysselsättning genom denna satsning. Jag vill rikta ett stort tack till alla som arbetat i Kulturarvslyftet.

Joakim Stymne avslutar med orden: Kulturarv berikar människors liv! Härmed förklarar jag Höstmöte 2013 invigt.

Utveckling av Solna som stad och besöksmål:

Dags för några ord om platsen vi befinner oss på: Friends Arena. Anders Ekengren, stadsbyggnadskommunalråd och Caroline Strand, biträdande näringslivschef berättar om en plats rik på historia. Bland exemplen som nämns finns Hagaparken, Ulriksdals slottspark och Filmstaden.

Friends Arena: Ni befinner er mitt i en kokande kittel av utveckling! Här finns utrymme för såväl spektakulära som intellektuella mötesplatser. En upplevelseplats och handelsplats. En levande plats som skapar arbetstillfällen och är en viktig del av samhällsutvecklingen. Ett blivande kulturarv.

Nils Ahlberg, ordförande i svenska ICOMOS: En hållbar förvaltning av kulturarvet en nödvändig förutsättning för utveckling.

Vad handlar egentligen hållbar utveckling om? Enligt Nils Ahlberg är nyckelordet hushållning. Ett annat tema som återkommer är attraktivitet. Halva världens befolkning bor i stad eller tätort, i Sverige är motsvarande siffra 85%. Och fler blir det i snabb takt. Det innebär ett stort förändringstryck på världens urbana miljöer och hållbar stadsutveckling är därför centralt.

Konkurrensen ökar mellan städerna och det gäller att bli attraktiv och sätta sig på kartan. Men också att tänka på hållbarhet, att ta vara på resurserna i utvecklingen. Det är vad Unescos rekommendationer går ut på, berättar Nils Ahlberg ordförande i svenska ICOMOS.

–          Historien behövs i alla beslut i framtiden, säger Nils Ahlberg och betonar vikten av att se helheten och mångfald i städerna och landskapet.

Det är sociala, kulturella och ekonomiska behov som ska samverka och utgå från platsens särart.

–          Ta tillvara och visa hänsyn, uppmanar Nils Ahlberg alla som fattar beslut över vårt landskap och våra städer.

Det är viktigt med helhetssyn, där delarna utgörs av: Topografi, bebyggelse, infrastruktur, det som finns under mark, berättelsen om och upplevelsen av landskapet och platsen.

Kerstin Nilemark, samhällsbyggnadschef, Höganäs kommun: Riksintressen är inget heligt.

Hur man arbetar med riksintressen hanteras i Plan och bygglagen (PBL) och Kerstin beskriver detta arbete. Blandningen av natur- och kulturvärden innebär stora svårigheter för kommunerna att arbeta med riksintressen.

Kerstin Nilemark uppmanar länsstyrelser och kommuner att samplanera och diskutera avgränsningen och värdebeskrivningen. Kommunen har mest kunskap. Enighet är den största förutsättningen för den framtida planeringen. När det gäller riksintressen har länsstyrelsen sista ordet.

Kommunikation är nyckeln för stärkt förståelse mellan aktörer och i förlängningen bättre skydd för riksintressen.

Christer Gustafsson, professor i kulturvård vid Uppsala universitet: Från hot till möjlighet

Megatrender i samhället: Klimatförändringar, globalisering, ojämlikhet, urbanisering, digitalisering, regionalisering, sektorslöshet.

Hur kommer kulturmiljöarbetet in i EU:s nationella program för strukturfonderna? 2014-2020? Regionalisering innebär en helt ny beslutande nivå.

Lorna Richardsson: Public archaeology in the digital age:

Lorna Richardsson håller sitt föredrag på engelska, vi sammanfattar på svenska: Webb, publikt engagemang, sociala medier och arkeologi, hon forskar i hur man kan föra tillbaka kraften i digitala medier till arkeologin.

Hur delar och delas digital information om arkeologi i samhället? Crowdfunding och crowdsourcing, dvs kampanjer i sociala medier har visat sig vara kraftfulla verktyg för att skapa intresse och engagemang för arkeologin i UK.

Information om kulturarvet tillgängligt för många människor är gemensamma nämnare mellan Riksantikvarieämbetet och Wikimedia. Därav prisutdelningen i Wiki loves monuments på årets Höstmöte.

Kulturarv – vems kulturarv? Qaisar Mahmood, chef för Riksantikvarieämbetets samhällsavdelning

Som 11-åring befinner han sig på Järvafältet på jakt efter historiska spår i landskapet. Hans kompis säger: ”Jao – vad tittar vi på de här svenne-runstenarna för?”

En sak förstod vi: De historiska spåren var inte för oss, det var något vi hade ramlat in i. Och våra föräldrar bekräftade det: ”Ert arv ligger någon annanstans”.

Qaisar drar parallell till ett gammalt köksbord som han velat göra sig av med. Allt som är gammalt är en smärtsam påminnelse om det där man inte fick med sig på resan. Men genom att bruka det över tid ges det en mening och en innebörd. Genom att bevara, använda och utveckla så utvecklas identiteten.

Kulturarv som begrepp används som ett knivskarpt verktyg för att skapa homogena kulturer. Vårt kulturarv – det är vad vi väljer att ladda dessa ord med.

Metaforer om tid och historia – vad gör de med oss? Sara Edenheim, Umeå universitet