Nya kartdata i Fornsök!
Vi är nu stolta över att kunna visa Lantmäteriets höjddata i form av en skugg- respektive lutningsmodell. Kartskikten återfinns under kartinställningar i Fornsök. De hämtas från Lantmäteriet via Web Mapp Service (WMS) och utgörs av rasterbilder. Terrängmodellerna har ursprungligen skapats utifrån data inhämtad med flygburen laserskanning och har för ändamålet 1 meters upplösning (interpolerad till 1 m grid). Mer information och teknisk bakgrund kring terrängmodellen finns hos Lantmäteriet.
Vad visar terrängmodellerna?
Terrängmodellerna visar hur terrängen är utformad. Terrängskuggning påverkas av en simulering av solvinkel, väderstreck för belysning och sträckning i höjd. I skuggningen är högre terräng ljusare och lägre terräng mörkare. Terränglutningen visar istället en modell där pixlarna har fått en gråskala utifrån markytans faktiska lutning. Detta ger en mycket realistisk bild av landskapets lutning. Modellerna kompletterar varandra och har olika styrkor.
Terränglutning. Fångstgropssystem, RAÄ-nr Ramsele 62:1
Fördelar
Människan har i alla tider format landskapet och detta kan också fångas upp i terrängmodellerna. För Fornsöks del innebär det att ovan mark synliga lämningar ger sig till känna i modellerna när förutsättningarna är rätt. Läge och höjd i ursprungsdata är mycket exakt genom triangulering av GPS data mot fasta markstationer och passning mot nationellt geografiskt referenssystem. Modellerna är inte bara användbara för fornlämningen som enskilt eller sammanhängande objekt. De visar också lämningarnas placering utifrån landskapets topografi och kan ge en vidare förståelse till varför de ligger där de ligger.
Bra att veta – begränsningar
En stor andel av alla registrerade fornlämningar kommer inte att synas i terrängmodellerna. En fornlämning i modellen känns ofta igen genom att den har en form som är signifikant för en speciell typ av lämning eller lämningar, vilken avtecknar sig genom en fördjupning och eller en förhöjning i terrängen. Formens regelbundenhet är generellt viktig för att urskilja den från övrig terräng. I de fall omgivande data inte har störningar (brus) som kan påverka om en lämning syns eller inte finns förutsättningarna för identifiering. Bland faktorer som påverkar synbarheten märks bland annat markträffarnas kvalitet i samband med datainsamling, marktäckande vegetation, eventuell övertäckningsgrad, lämningens form och proportioner i förhållande till omgivande terräng, modernare mänsklig aktivitet samt förhållanden i själva terrängmodellen. Många av dessa andra spår kan också ”lura” ögat och leda till misstolkningar. I flertalet fall kommer lämningen vara svårupptäckt om man inte vet att den finns på platsen. En övervägande del av de som syns i data kommer vara spårbara endast som avvikelser (anomalier), indikationer om man så vill. En tumregel är att ju mer rutinerad man blir av att läsa av olika terrängmodeller och hur fornlämningar tar sig till uttryck i dem, desto mindre är risken för misstolkningar. Det viktiga är att förstå att modellerna i första hand bör betraktas som ett av flera underlag som kan ge kompletterande information om fornlämningar och en större förståelse för det landskap de är en del av. Fältbesiktning är fortfarande nödvändigt för att helt säkerställa en lämning som inte tidigare är känd.
Terrängmodellerna som erbjuds av lantmäteriet via WMS är färdigpaketerade produkter, och har inte specifikt tagits fram med syfte att optimera möjligheten att se fornlämningar. De utgör generaliserade rasterbilder utan möjlighet till att ändra i parametrar såsom riktning för belysning eller solvinkel, för det krävs andra tekniska lösningar. Exempelvis riskerar linjära lämningar i viss riktning att försvinna p.g.a. skuggmodellens fixerade ljusriktning.
Tips
Det är oftast viktigt att kombinera underlag då terrängskuggningen/-lutningen i sig inte ger en helhetsbild. Ortofoto utgör ett bra komplement för att få uppfattning av hur landskapet ser ut. Detta skikt återfinns under kartinställningar i Fornsök. Även fastighetskartan är användbar i vissa avseenden. Ett annat underlag som är viktigt för att förstå flera av de spår som syns i terrängmodellen är historiska kartor. De senare är inte tillgängliga i Fornsök, men finns bland annat att få tag på online hos Riksarkivet och i Lantmäteriet. I Fornsök har vi idag inte heller möjlighet att visa information om träfftätheten vid ursprunglig datainsamling (density). Denna information återfinns hos Lantmäteriet.
Upphovsrätt
Terrängmodellerna i Fornsök hämtas från Lantmäteriet. De får därför inte spridas utan medgivande från Lantmäteriet.
Mer information
Rapport från Metria om Fjärranalys och FMIS