Bild av terrängskuggning över Birka med bland annat fornborgen RAÄ-nr Adelsö 34:1Bild av terrängskuggning över Birka med bland annat fornborgen RAÄ-nr Adelsö 34:1

Nya kartdata i Fornsök!

Antal kommentarer: 6

Vi är nu stolta över att kunna visa Lantmäteriets höjddata i form av en skugg- respektive lutningsmodell. Kartskikten återfinns under kartinställningar i Fornsök. De hämtas från Lantmäteriet via Web Mapp Service (WMS) och utgörs av rasterbilder. Terrängmodellerna har ursprungligen skapats utifrån data inhämtad med flygburen laserskanning och har för ändamålet 1 meters upplösning (interpolerad till 1 m grid). Mer information och teknisk bakgrund kring terrängmodellen finns hos Lantmäteriet.

Vad visar terrängmodellerna?

Terrängmodellerna visar hur terrängen är utformad. Terrängskuggning påverkas av en simulering av solvinkel, väderstreck för belysning och sträckning i höjd. I skuggningen är högre terräng ljusare och lägre terräng mörkare. Terränglutningen visar istället en modell där pixlarna har fått en gråskala utifrån markytans faktiska lutning. Detta ger en mycket realistisk bild av landskapets lutning.  Modellerna kompletterar varandra och har olika styrkor. 

Bild av terränglutning, RAÄ-nummer Ramsele 62:1
Terränglutning. Fångstgropssystem, RAÄ-nr Ramsele 62:1

Fördelar

Människan har i alla tider format landskapet och detta kan också fångas upp i terrängmodellerna. För Fornsöks del innebär det att ovan mark synliga lämningar ger sig till känna i modellerna när förutsättningarna är rätt. Läge och höjd i ursprungsdata är mycket exakt genom triangulering av GPS data mot fasta markstationer och passning mot nationellt geografiskt referenssystem. Modellerna är inte bara användbara för fornlämningen som enskilt eller sammanhängande objekt. De visar också lämningarnas placering utifrån landskapets topografi och kan ge en vidare förståelse till varför de ligger där de ligger.

Bra att veta – begränsningar

En stor andel av alla registrerade fornlämningar kommer inte att synas i terrängmodellerna. En fornlämning i modellen känns ofta igen genom att den har en form som är signifikant för en speciell typ av lämning eller lämningar, vilken avtecknar sig genom en fördjupning och eller en förhöjning i terrängen. Formens regelbundenhet är generellt viktig för att urskilja den från övrig terräng. I de fall omgivande data inte har störningar (brus) som kan påverka om en lämning syns eller inte finns förutsättningarna för identifiering. Bland faktorer som påverkar synbarheten märks bland annat markträffarnas kvalitet i samband med datainsamling, marktäckande vegetation, eventuell övertäckningsgrad, lämningens form och proportioner i förhållande till omgivande terräng, modernare mänsklig aktivitet samt förhållanden i själva terrängmodellen. Många av dessa andra spår kan också ”lura” ögat och leda till misstolkningar. I flertalet fall kommer lämningen vara svårupptäckt om man inte vet att den finns på platsen. En övervägande del av de som syns i data kommer vara spårbara endast som avvikelser (anomalier), indikationer om man så vill. En tumregel är att ju mer rutinerad man blir av att läsa av olika terrängmodeller och hur fornlämningar tar sig till uttryck i dem, desto mindre är risken för misstolkningar. Det viktiga är att förstå att modellerna i första hand bör betraktas som ett av flera underlag som kan ge kompletterande information om fornlämningar och en större förståelse för det landskap de är en del av. Fältbesiktning är fortfarande nödvändigt för att helt säkerställa en lämning som inte tidigare är känd.

Terrängmodellerna som erbjuds av lantmäteriet via WMS är färdigpaketerade produkter, och har inte specifikt tagits fram med syfte att optimera möjligheten att se fornlämningar.  De utgör generaliserade rasterbilder utan möjlighet till att ändra i parametrar såsom riktning för belysning eller solvinkel, för det krävs andra tekniska lösningar. Exempelvis riskerar linjära lämningar i viss riktning att försvinna p.g.a. skuggmodellens fixerade ljusriktning.

Tips

Det är oftast viktigt att kombinera underlag då terrängskuggningen/-lutningen i sig inte ger en helhetsbild. Ortofoto utgör ett bra komplement för att få uppfattning av hur landskapet ser ut. Detta skikt återfinns under kartinställningar i Fornsök. Även fastighetskartan är användbar i vissa avseenden. Ett annat underlag som är viktigt för att förstå flera av de spår som syns i terrängmodellen är historiska kartor. De senare är inte tillgängliga i Fornsök, men finns bland annat att få tag på online hos Riksarkivet och i Lantmäteriet. I Fornsök har vi idag inte heller möjlighet att visa information om träfftätheten vid ursprunglig datainsamling (density). Denna information återfinns hos Lantmäteriet.

Upphovsrätt

Terrängmodellerna i Fornsök hämtas från Lantmäteriet.  De får därför inte spridas utan medgivande från Lantmäteriet.

Mer information

Rapport från Metria om Fjärranalys och FMIS

 

Dela sidan på

Kommentarer (6)

  1. JÄTTEBRA! Det kommer jag att ha stor glädje och nytta av.

  2. Eller hur Wivi! En helt ny värld öppnas med LIDAR-skiktet. Revolutionerande på ett sätt man inte kunnat föreställa sig tidigare.

  3. Försökte skriva ut karta från Fornsök. Lyckas inte. Står bara och jobbar och jobbar…
    ??????

  4. Jan: Det skall fungera, provade nyss. Vet att en del versioner av Internet Explorer tidigare haft problem med utskrifterna, så testa att prova igen eller alternativt i annan webbläsare om det inte fungerar. Om du fortfarande har problem så kontakta: fornsok@raa.se

  5. Det vore bra med ett förtydligande att användarna bara får titta på terrängmodellerna och använda det som arbetsmaterial.

    Enligt Lantmäteriets villkor ska all spridning godkännas av just Lantmäteriet. Och det gäller även om man tillför information på terrängbilderna: http://www.lantmateriet.se/sv/Kartor-och-geografisk-information/Bestall-geodata/Geografisk-information/Medgivande/

    1. Lars: Information återfinns ovan, under rubriken upphovsrätt. Detta är inget unikt för terrängmodellerna utan gäller även topografiska webbkartan och ortofoto som också visas i Fornsök som kartbakgrunder. Mer info finns också här: https://www.raa.se/hitta-information/fornsok-fmis/yrkesanvandare/att-anvanda-informationen/upphovsratt/

Lämna en kommentar