Utvärdering om effekter på kulturmiljön efter förenklingar i plan- och bygglagen
Bostadsbyggandet är en omdebatterad fråga och många lösningar har föreslagits i utredningar och rapporter. Riksantikvarieämbetet utvärderar nu vilka effekter som genomförda förenklingar i plan- och bygglagen har haft på den byggda miljöns kulturvärden. Utvärderingen kommer att presenteras i en rapport i början av 2017.
Plan- och bygglagen har förenklats
I fokus för Riksantikvarieämbetets utvärdering står redan gjorda ändringar i plan- och bygglagen (PBL) för att förenkla och effektivisera plan- och bygglovsprocessen. Dessa ändringar är bland annat det förenklade planförfarandet som standard för detaljplaner, bygglovsbefriade åtgärder som tillbyggnader utanför detaljplan, attefallshus och takkupor, så kallade attefallsåtgärder.
… vilket kan ha påverkat den byggda miljöns kulturvärden negativt
I en förstudie som Riksantikvarieämbetet har tagit fram under våren 2016 har det bland annat kommit fram att kulturvärdena i den byggda miljön uppfattas som att de allt mer ”får stå tillbaka” till fördel för bostadsbyggandet – trots att kulturmiljö och kulturvärden är ett allmänt intresse enligt PBL – och att snabbare processer och hårt byggtryck ställs emot kulturvärden. Två huvudsakliga problem kopplat till de senare årens förändringar lyfts särskilt fram i förstudien och dessa kan sammanfattas i att:
- det förenklade planförfarandet kan innebära en ökad risk att kulturmiljö faller bort i nya detaljplaner om det saknas i översiktsplanen, samt att
- varsamhetskraven är svåra att hävda utan kulturmiljöprogram och detaljplanering, dels i och med införandet av de så kallade attefallsåtgärderna, dels utanför detaljplanelagt område.
Syftet med utvärderingen är därför att undersöka kommunernas möjlighet att ta hänsyn till kulturmiljö som ett allmänt intresse mot bakgrund av senare års förenklingar i PBL.