Nyheter
Foto: (CC BY)

Ny rapport: Öppet, men inte för alla

Av pengar som länsstyrelserna fördelar genom Kulturmiljövårdsanslaget går fyra av fem kronor till miljöer som är öppna för allmänheten och utvecklingen är positiv. Däremot används pengarna i låg grad för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättningar.

Riksantikvarieämbetet har i en ny studie undersökt Kulturmiljövårdsanslagets bidrag till öppna och tillgängliga kulturmiljöer. Av pengarna som länsstyrelserna fördelar till åtgärder för att vårda och ta hand om kulturarvet går åtminstone fyra av fem kronor till miljöer som är öppna för allmänheten.

– Vi ser att pengar till kulturmiljövård gör stor nytta och att det är många som får uppleva kulturmiljöer som bevaras och utvecklas, säger Jonas Widhe, projektledare på Riksantikvarieämbetet.

År 2017 gick 83 procent av vårdmedlen till besöksmål. Det motsvarar en stadig ökning med drygt tio procentenheter under en tioårsperiod.

Här kan du ladda ner rapporten som PDF.

Lite pengar till tillgängliga miljöer

När det gäller fördelningen av pengar till miljöer som är tillgängliga även ur ett funktionshinderperspektiv är utvecklingen inte lika munter.

– Tillgänglighetsfrågor har varit i ropet länge, men här behöver arbetet skyndas på, menar Jonas Widhe och fortsätter:

– Endast 20 procent av pengarna går till miljöer som är anpassade för personer med funktionsnedsättning. Största delen går alltså till miljöer som många aldrig kan ta del av. Men vi har också sett flera positiva exempel så vi tror att det går att göra mycket mer för att öka tillgängligheten.

Samtidigt som många länsstyrelser betonar att funktionshinderfrågor är viktiga, visar utvärderingen att anslaget används i relativt liten utsträckning för åtgärder med syftet att öka tillgängligheten.

– Det är endast cirka en procent av Kulturmiljövårdsanslaget som används för fysiskt tillgängliggörande, och medlen används i låg grad som ett verktyg för att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättningar, säger Jonas Widhe.

Bättre uppföljning kan göra skillnad

Även om det också beaktas i vilken utsträckning bidraget kommer allmänheten till del används inte pengarna fullt ut som ett styrmedel för att göra kulturmiljöer öppna och tillgängliga ur ett funktionshinderperspektiv.

Sammantaget ser Riksantikvarieämbetet att länsstyrelserna skulle kunna arbeta mer aktivt med uppföljning av medlens fördelning, till exempel genom att undersöka hur stor andel som går till öppna och tillgängliga miljöer samt följa utvecklingen av hur medel fördelas till tillgänglighetsåtgärder. Med utgångspunkt i sådan uppföljning kan länsstyrelserna informera mer och använda fördelningen av Kulturmiljövårdsanslaget på ett mer strategiskt sätt.

Länk till rapporten Öppet, men inte för alla.

Resultaten i korthet:

  • Åtminstone fyra av fem kronor går till kulturmiljöer som är öppna för allmänheten.
  • Huvuddelen av pengarna går till miljöer som är inte är tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar.
  • Länsstyrelserna bör informera bättre om att det finns pengar att söka för tillgänglighetsåtgärder, både från Kulturmiljövårdsanslaget och från Boverkets bidrag för kulturlokaler och allmänna samlingslokaler.
  • Riksantikvarieämbetet anser att länsstyrelserna bör arbeta mer aktivt med uppföljning av medlens fördelning.
  • Med utgångspunkt i sådan uppföljning går det att använda fördelningen av Kulturmiljövårdsanslaget på ett mer strategiskt sätt.
  • Publicerad:
  • Uppdaterad: