Genomlysning av förutsättningarna för de regionala museernas verksamhet

Riksantikvarieämbetet har i samverkan med de regionala museerna och andra relevanta aktörer gjort en genomlysning av förutsättningarna för de regionala museernas verksamhet.

Uppdraget

Riksantikvarieämbetet ska i samverkan med de regionala museerna och andra relevanta aktörer göra en genomlysning av förutsättningarna för de regionala museernas verksamhet. Genomlysningen ska innehålla en analys av hur förutsättningarna för verksamheten förändrats över tid, driftsformer, uppdrag och verksamhetens betydelse för den regionala infrastrukturen för kultur och kulturarvsarbete. Den ska även innehålla goda exempel på verksamhetsutveckling i relation till den bredare samhällsutvecklingen.

Uppdraget har redovisats till Kulturdepartementet 2021-01-29:

Genomlysning av förutsättningarna för de regionala museernas verksamhet

Ur innehållet

Förändring över tid

Sedan slutet av 1800-talet har en struktur med regionala museer successivt byggts upp över hela landet. Initiativen kom från engagerade personer som startade omfattande insamlingsarbeten av fornminnen, folkminnen och annat. Under 1920-talet utvecklades verksamheterna musei- och fornminnesvård. Från 1930 talet fanns landsantikvarier runt om i landet. De hade dubbla roller med kulturmiljöfrågor och som museichefer på regionala museerna. Under 1970-talet genomförs stora förändringar och ansvaret för kulturmiljöfrågorna förs över till länsstyrelserna och länsmuseerna utvecklas till de komplexa kulturarvsverksamheter de idag är.

Samhället förändras successivt, län slås samman, så även landsting. Landstingen har övergått till att bli regioner med utökat uppdrag. System med statsbidrag har ersatts med kultursamverkansmodellen. Museilagen har tillkommit. Förändringarna påverkar förutsättningarna för de regionala museerna på flera sätt.

Driftformer

Regionmuseerna drivs genom olika driftsformer. Vid ingången av 1980-talet var 22 av 24 stiftelser. År 2020 var två föreningar, sexton stiftelser, två aktiebolag och fyra drevs i regional förvaltning.

Ändamål och uppdrag

Regionmuseer är ett särskilt museikoncept. Det karaktäriseras av ett integrerat perspektiv på konst, kultur- och naturarv, vilket även omfattar kulturmiljö. Ämnesområdet utgår från de historiska skeendena inom ett visst geografiskt område. Hos flertalet anges ändamålet vara ansvar för samlings- och annan egendomsförvaltning och att samlingarna ska vara tillgängliga för allmänheten. Museerna ska både bedriva och främja kulturminnesvård och museal verksamhet.

Uppdragen arbetas fram i dialog med stiftelsebildare, aktieägare och andra anslags- och bidragsgivare. De beskriver inriktning, mål och måluppföljning. Sedan samverkansmodellens genomförande är kulturplanen ett strategiskt underlag för samtalen.

Infrastruktur

Kulturplanerna tydliggör de regionala museernas del i den regionala infrastrukturen för kultur och kulturarvsarbete. De regionala museerna är även viktiga för samhällets infrastruktur för kunskap och forskning.

Data

Rapporten innehåller en bilaga med sammanställning av data som beskriver ett urval av förutsättningar för verksamheten.

Läs sammanställningen Regionmuseerna och deras omvärld här (se även bilaga 1 i slutrapporten).

Goda exempel

I uppdraget ingår också att söka goda exempel på verksamhetsutveckling. Därför vände sig Riksantikvarieämbetet, tillsammans med Länsmuseernas samarbetsråd, till regionmuseerna med en inbjudan till att bidra med goda exempel på hur de utifrån sitt uppdrag om att främja kunskap, kulturupplevelser och fri åsiktsbildning har arbetat med verksamhetsutveckling i relation till den bredare samhällsutvecklingen.

Läs sammanställningen Goda exempel på verksamhetsutveckling i relation till den bredare samhällsutvecklingen här (se även bilaga 2 i slutrapporten).