Nyheter
Naturbild med vy över dammar i förgrunden och viste i bakgrunden.
Äldre kulturlandskap: Svansele dammängar i Västerbotten. Foto: ( CC BY)

Kulturarvet hotat av klimatförändringar men hållbara lösningar finns

Kulturarvet hotas av klimatförändringarna redan nu. Ändå har de flesta EU:s medlemsstater inte tagit fram policyer och handlingsplaner för att mildra konsekvenserna för kulturarvet, och inte heller Europeiska unionen.

Detta är en av huvudpoängerna  i en ny rapport med titeln “Strengthening cultural heritage resilience for climate change. Där den europeiska gröna given möter kulturarv”.

Rapporten skrevs för Europeiska kommissionen av 50 experter från 28 europeiska länder. Rapporten tar upp kulturarvets motståndskraft mot klimatförändringar. Den bidrar även med rekommenderade åtgärder, så som renovering och ombyggnad av befintlig bebyggelse, eller behovet av att integrera kulturarv och klimatpolitik.

På uppdrag av Kulturdepartementet medverkade Therese Sonehag, utredare Riksantikvarieämbetet och Karin Gustavsson, klimatsamordnare i Uppsala län.

– Sverige stack ut lite, genom att vi medverkade både från nationell och regional nivå och från både klimat- och kulturmiljösidan. Det visar att vi har ett gott samarbete i dessa frågor, säger Therese Sonehag.

Användbara exempel för att hantera riskerna

I rapporten redovisar 26 länder 83 goda exempel, relaterade till alla typer av kulturarv: byggnader, landskap, traditionell kunskap, marina lämningar, arkeologiska platser och så vidare. De utgör  exempel på tillvägagångssätt som kan inspirera beslutsfattare men också yrkesverksamma inom kulturarvsområdet, för att hantera riskerna för kulturarvet som klimateffekterna för med sig.

Kulturarv och klimatförändringar – nyckelresultat i rapporten

I Europa hanteras ofta kulturarv och klimatförändringar inom olika politikområden och departement på nationell nivå. Det gör det svårt att implementera gemensamma och lämpliga strategier. Kulturarv måste integreras i arbetet med klimatförändringarna, på både nationell nivå och EU-nivå.

Att förbättra kulturarvets resiliens, förmåga att hantera yttre hot som klimatförändringar, innebär en strategisk förändring mot investeringar i nya former av utveckling, menar rapporten.

Till exempel är det mer ekonomiskt hållbart för planeten att återbruka, underhålla och renovera befintlig bebyggelse, istället för att riva eller bygga nytt. Dessutom behövs en medvetenhet på alla nivåer i samhället om kulturarvets sårbarhet och de ökande hoten som klimatförändringarna utgör.

Det finns också ett behov av att stärka forskning och utbildning genom att systematiskt inkludera kulturarvet i de nationella utbildningssystemen och -forskningsprogrammen.

Om EU:s expertgrupp

En grupp på 50 experter från 25 EU-medlemsstater, Schweiz, Norge och Island har arbetat under den öppna samordningsmetoden (OMC). Gruppen inventerade klimatförändringarnas inverkan på kulturarvet och samlade in goda exempel för att bevara Europas kulturarv. De försökte också identifiera hur kulturarv kan möta klimatkrisen och vara en källa till traditionell kunskap och inspiration.

– Gruppen arbetade tillsammans i en verklig europeisk anda. Det var en stor ära och en unik möjlighet för oss alla att leta efter svar på hur vi kan bevara kulturarvet för framtida generationer, säger dr. Johanna Leissner, ordförande för OMC-gruppen och Tysklands delegat.

Gruppen träffades under 1,5 år inom ramen för Europeiska rådets arbetsplan för kultur 2019–2022. Det är första gången som ett politiskt mandat tilldelas att granska kulturarvet mot bakgrund av klimatförändringarna. Rapporten kommer att finnas tillgänglig på franska och tyska, och sammanfattningen på alla EU-språk, hösten 2022.

Läs mer

Rapporten: Strengthening cultural heritage resilience for climate change
Sammanfattning med rekommendationer: Executive summary with ten recommendations
Bilaga, goda exempel: Annex with 83 good practice examples

  • Publicerad:
  • Uppdaterad: