Mänskliga kvarlevor i museisamlingar

Riksantikvarieämbetet fick 2018 i uppdrag av regeringen att utarbeta en vägledning för museernas arbete med mänskliga kvarlevor.

På museer finns samlingar som av samtiden betraktas som svåra. Exempel på sådana samlingar är mänskliga kvarlevor, kolonialt arv och viss personhistoria. Dessa samlingar kan vara komplicerade ur etiska, juridiska, politiska eller andra aspekter. I propositionen Kulturarvspolitik (prop. 2016/17:116) lyfts sådana frågeställningar fram genom att mänskliga kvarlevor särskilt nämns:

I dag är ett etiskt och moraliskt förhållningssätt till samlingar grundläggande för museernas verksamhet och för allmänhetens förtroende för verksamheten. […] Trots att museerna i hög grad följer museiorganisationen ICOM:s etiska regler när det gäller mänskliga kvarlevor efterfrågar flera av museerna nya, nationella riktlinjer […].

Uppdraget

I enlighet med regeringens bedömning i propositionen Kulturarvspolitik (prop. 2016/17:116) skulle Riksantikvarieämbetet utarbeta en vägledning för museernas arbete med mänskliga kvarlevor. Utgångspunkten skulle vara att den svenska praktiken ska vara föredömlig sett ur ett internationellt perspektiv.

Uppdraget genomfördes i samråd med de centrala museerna och Sametinget. Uppdraget redovisades i samband med årsredovisningen för 2019.

Mer information

Samrådsinformation juni 2018
Samrådsinformation oktober 2018

Stöddokumentet på svenska: God samlingsförvaltning. Stöd i hantering av mänskliga kvarlevor i museisamlingar. 2020 (svenska)

Stöddokumentet i engelsk översättning: Good collections management: Guidance for handling human remains in museum collections (engelska)

Stort engagemang för vägledningarna om mänskliga kvarlevor och återlämnande