Eric Fugeläng, museisamordnare på Riksantikvarieämbetet, sitter i en äggliknande fåtölj.

Om museiuppdraget

Här kan du ta del av vad musieuppdraget till Riksantikvarieämbetet innebär samt och få en beskrivning över hur vi just nu jobbar för att utveckla vår verksamhet med och för museerna.

Riksantikvarieämbetet har, sedan den 1 juni i år, ett utvidgat ansvar inom museiområdet. De nya uppgifterna är en del av ett flertal förändringar som följde efter propositionen Kulturarvspolitik och frågorna och förväntningarna på vad det kan innebär är stora.

Vad vi ska göra

Museerna har länge varit en av Riksantikvarieämbetets prioriterade målgrupper och redan i dag arbetar alla våra avdelningar på olika sätt med och för museerna. Det vidgade uppdraget innebär dock ett utökat ansvar.

Vi ska nu bland annat främja utveckling och samarbete på museiområdet, samla in och förmedla kunskaper samt erbjuda teknik- och metodstöd till museer. Det här uppdraget gäller, till skillnad från den nya museilagen, alla museer, oavsett deras geografiska läge, storlek, huvudman eller innehållsmässiga inriktning.

Utveckla utifrån externa behov och perspektiv

För att förbereda oss inför det aviserade museiuppdraget initierade myndigheten tidigt i våras ett projekt vi kallar Museidialogen. Syftet ha varit att lära mer om olika museers behov, förutsättningar och förväntningar, och att påbörja uppbyggnaden av vad som förhoppningsvis blir en bred, varaktig och öppen dialog med museisektorn. Processen har varit bred och rösterna många!

Hitintills har vi bland annat genomfört fyra öppna dialogmöten där totalt 300 museiprofessionella från 95 olika institutioner deltagit. Vi har också haft möten med 18 olika samarbetsorgan eller nätverk inom museiområdet samt ett stort antal möten med olika enskilda museiföreträdare.

Särskilda överläggningar har också genomförts med bland annat Sveriges museer och synpunkter har även inkommit via exempelvis mejl och Museidialogens Facebook-sida.

Riksantikvarieämbetet har också tagit del av Museibarometern som Sveriges museer genomförde våren 2017 och en marknadsundersökning som Riksutställningar genomförde vintern 2016, samt – givetvis –  remissvaren på betänkandet Ny museipolitik.

Sammantaget har dialogen och de övriga underlagen hjälpt oss skapa en relativt god bild av var museerna befinner sig och inom vilka områden behovet av stöd är som störst. Och behoven och förväntningarna som uttrycks är stora, gällande både med vad och hur museerna upplever att de behöver stöd.

Digitalisering och omvärldsbevakning

Som bekant är den svenska museisektorn långt ifrån en homogen grupp där alla har samma förutsättningar. Dock finns flera behov som uppmärksammas från flera håll och från många olika typer av museer. Exempelvis rörande digitalisering, i form av stöd för arbetet med digitisering, digital förmedling och digital infrastruktur.

Ett annat tydligt behov är det av trendanalys och omvärldsbevakning inom områden som rör museernas uppdrag och verksamhet. Stöd rörande samlingsförvaltning eller råd rörande teknik- och materialval för utställningsproduktion är andra återkommande områden.

Samverkan och ny lag

Ett annat tydligt behov som skär över många frågor är också det som handlar om samverkan och samordning, exempelvis mellan olika museer eller mellan museer och prioriterade målgrupper som skolan, besöksnäringen och akademin.

Många har också lyft upp frågan om stöd för arbetet med arkiv, bibliotek och e-resurser samt samverkan kring och finansiering av forskning, kunskapsuppbyggnad och kompetensutveckling. Eftersom vi nyligen fått en ny Museilag är också innebörden av den föremål för mångas funderingar och förväntningar.

En annan avgörande fråga för många museer är självklart också den ekonomiska utvecklingen och möjligheten att kunna förstärka sina resurser.

Bevakar nya förutsättningar

Utöver att vara lyhörd för det som museerna själva lyfter fram som angelägna frågor försöker Riksantikvarieämbetet också vara uppmärksamma på förändringar eller trender som, även om de ännu inte är så uppmärksammade, kan få stor betydelse för museerna.

Ett sådant konkret exempel är den nya Allmänna dataskyddsförordningen, förkortat GDPR efter engelskans General Data Protection Regulation, som börja gälla redan den 25 maj 2018.

Många museer har här ett betydande arbete framför sig och kanske skulle exempelvis lärdomarna från Riksantikvarieämbetets egen process med att inventera och förbereda sig inför förändringen vara värdefull att ta del av.

Avgränsningar

Riksantikvarieämbetet är en statlig myndighet vars verksamhet styrs av Förordningen som ger instruktioner om vår uppgift. Det innebär att det i dialogen med museerna kan komma förväntningar på sådant som vi inte kan eller bör möta.

I dagsläget innebär det exempelvis att vi inte kommer att ha en normerande eller styrande funktion med utgångspunkt i museilagen. Vi kommer heller inte, gentemot politiken och andra huvudmän, ta en aktiv lobbyroll.

Vaksamma behöver vi också vara så att vi inte utvecklar stöd som begränsar eller hindrar näringslivets utveckling. Vi kommer dock kartlägga, analysera och utvärdera olika aspekter av museernas verksamhet, även med lagen som utgångspunkt.

Detta kommer förhoppningsvis kunna ge museerna stöd och underlag för att, med hjälp av exempelvis riksförbundet Sveriges museer, driva sektorns frågor gentemot olika intressenter.

Stödja gemensamt utbyte

Att Sveriges museer består av en stor mångfald är en oerhörd styrka. Dels för att det ger människor tillgång till en variation av upplevelser och möjligheter till att möta konsten och kulturarvet, men också för att det sammantaget ger tillgång till en bred och djup kunskap om museipraktik. Riksantikvarieämbetets uppdrag går inte ut på att överträffa eller ersätta den expertis som redan finns. Det vore både ogörligt och onödigt. Myndigheten bör i många frågor istället främja museernas förutsättningar för att gemensamt kunna bygga vidare på och dela med sig av den kunskap och erfarenhet som finns.

Löpande utvärdering

Den stora variationen av förutsättningar, behov och förväntningar innebär samtidigt en betydande utmaning för en myndighet som fått ett uppdrag likt vårt. Att vi på Riksantikvarieämbetet löpande kommer behöva avgränsa och fokusera våra aktiviteter gentemot ett antal noga utvalda utmaningar och möjligheter kommer nog de flesta se som självklart.

En stor utmaning är ändå att löpande utvärdera hur verksamheten i praktiken påverkat museiarbetet och att skapa tydlighet kring olika aktörers roller, ansvar och befogenheter, oss själva inräknat. Flera delar av det som olika museer behöver stöd med kan heller inte mötas av Riksantikvarieämbetet ensamt.

För att nå framgång behöver vi arbeta tillsammans, både med det teoretiska och det praktiska. För att kunna effektivisera våra resurser behöver våra olika roller i flera fall också förtydligas.

Nästa steg

Riksantikvarieämbetet har, för att på ett bra sätt kunna hantera det vidgade uppdraget, under de senaste månaderna rekryterat många nya medarbetare.

Fyra personer som arbetat med Riksutställningars verksamhet inom utställningsteknik har genom verksamhetsövergång också förts över till Riksantikvarieämbetet.

Tillsammans med den kunskap och erfarenhet som redan fanns har Riksantikvarieämbetet nu goda förutsättningar för att bygga upp ett långsiktigt hållbart stöd för att främja utveckling och samverkan på museiområdet.

Eric Fugeläng