Aktuellt

På denna sida presenteras Riksantikvarieämbetets digitala handbok för bildande och förvaltning av kulturreservat. Handboken är under arbete och nya avsnitt publiceras efterhand. Sidans innehåll är tänkt att ersätta Riksantikvarieämbetets tidigare handbok för bildande, förvaltning och utveckling av kulturreservat enligt 7 kapitlet 9 § Miljöbalken (2005), som till stora delar är inaktuell. Handbokens innehåll del 1 - process att…

I Riksantikvarieämbetets uppdrag ingår att utveckla kunskap om kulturarvet. Det sker både i egen regi och genom att stimulera och stödja andra aktörer i forsknings- och utvecklingsprojekt. Kunskapen om det biologiska kulturarvet, och dess stora innehåll på kulturhistorisk information, har inte varit i fokus på samma sätt som andra kulturarvsfrågor. Riksantikvarieämbetet har därför under senare år prioriterat…

Det finns ingen standardiserad inventeringsmetod för biologiskt kulturarv. Centrum för biologisk mångfald vid SLU har dock inom ramen av ett forsknings- och utvecklingsprojekt utvecklat en fältmanual som kan användas i de flesta sammanhang. Fältmanualen Inventering av biologiskt kulturarv omfattar de vanligaste aspekterna av biologiskt kulturarv som man kan hitta i svenska landskap från söder till norr. Syftet styr…

Det biologiska kulturarvet har skapats genom en kombination av naturliga förutsättningar, naturliga processer och människans nyttjande av naturen. Därför förutsätter tolkningen att man växlar mellan historisk kunskap om människans nyttjande och biologisk kunskap om hur naturen kan ha svarat på människans aktivitet. Ofta tillför det ny kunskap om både biologi och historia. Allt börjar med…

Träd intar något av en särställning bland det biologiska kulturarvet. Träd bildar flerårig vävnad och kan därför bli mycket gamla. De kan ”lagra” spår av tidigare förhållanden i stam och grenverk, exempelvis om trädet hamlats. På så sätt kan träden utgöra levande arkiv. Träd – långlivade historiebärare Träd har alltid varit viktiga i den traditionella försörjningen.…

Människan har i alla tider använt naturen och därmed även – medvetet eller omedvetet – påverkat den. Denna påverkan har lämnat spår som kan läsas även efter själva bruket upphört. Spåren kan vara stora och påtagliga som karaktären i ett helt landskapsavsnitt eller små, som en enskild äppelsorts förekomst. De biologiska aspekterna av dessa spår i…

Riksantikvarieämbetet har i samarbete med Centrum för biologiskt mångfald tagit fram ett antal rikligt illustrerade broschyrer om biologiskt kulturarv. Broschyrerna beskriver hur man kan identifiera och tolka biologiskt kulturarv i olika miljöer. Broschyrerna utgör nu en skriftserie som kan användas av yrkesverksamma landskapsvårdare för att lära sig mer om detaljer i den historiska markanvändningen. De kan…

Riksantikvarieämbetet och Skogsstyrelsen har drivit det gemensamma regeringsuppdraget ”Kulturarv i skogen”. Under 2014 drev Riksantikvarieämbetet och Skogsstyrelsen ett gemensamt projekt med anledning av att så många fornlämningar skadas inom skogsbruket. Syftet var att klarlägga orsakerna och att ta fram en åtgärdslista. Projektet avrapporterades i januari 2015. De båda myndigheterna har därefter arbetat vidare med dessa…

Arbetet med landskapsanalyser är en framgångsfaktor. Rätt utförda och anpassade till olika planeringsnivåer blir de förutsättningar för att ta fram adekvat kunskaps-underlag i lämpligt skede. För att en sådan kunskapsprocess ska bli resultatrik krävs personliga möten, en tydlig beställning av vilka frågor som ska besvaras i de olika skeden samt vilken kunskap som ska ”tankas…

Som ett komplement till Sveriges runinskrifter ges här ett urval av litteratur, som dels omfattar lokala översikter, dels artiklar rörande senare fynd och vissa nytolkningar. För de landskap som ännu inte är publicerade i korpusverket är dessa något fylligare. Blekinge Santesson, L. 1989. En blekingsk blotinskrift. En nytolkning av inledningsraderna på Stentoftenstenen, i: Fornvännen 84.…