Färgforum 2023
miljöbelastning
Vid årets Färgforum vill vi problematisera både moderna och traditionella färgtyper. Modern och traditionell färg under luppen: ren naturprodukt, emulsioner, lösningsmedels och emissionsfria, vattenbaserade, miljömärkt – säljande ord, men vad betyder de? Finns det ett självklart val ur hälso- och miljösynpunkt?
En ytterligare utgångspunkt i valet av färgtyp är kännedom om de befintliga färgskikten och deras tekniska egenskaper, något vi också vill undersöka och höra inspel om. Vi ser fram emot ett spännande program och intressant diskussion.
När: Torsdag och fredag, den 4–5 maj 2023
Var: på Kalmar läns museum eller digitalt
Färgforum 2023 arrangeras som en hybridkonferens av Riksantikvarieämbetet i samarbete med Kalmar läns museum, Göteborgs universitet, Statens fastighetsverk och Svenska byggnadsvårdsföreningen.
Anmälan
Du väljer i din anmälan om du vill delta på plats på Kalmar läns museum eller vara med digitalt. Sista anmälningsdag om du vill delta på plats är torsdagen den 20 april. Vill du delta digitalt kan du anmäla dig ända fram till konferensen startar.
Varmt välkommen!
Preliminärt program
Preliminärt program med reservation för ändringar
Torsdag 4 maj kl. 13.00–17.00
12.00 | Registrering och lunch för de som deltar på plats
12.40 | Uppsnack i Färgforumstudion (endast online)
13.00 | Välkommen till Färgforum
Örjan Molander, länsmuseichef Kalmar läns museum, hälsar välkommen till konferensen.
Moderatorer dag 1: Maria Höijer, Kalmar läns museum och Charlotta Bylund Melin, Göteborgs universitet.
13.10 | Inledande samtal kring temat av arrangörsgruppen
Johan Gardelin, Riksantikvarieämbetet, Charlotta Bylund Melin, Göteborgs universitet, Hélène Hanes, Statens fastighetsverk, Stefan Fickler, Svenska byggnadsvårdsföreningen och Maria Höijer, Kalmar läns museum.
13.30 | Va, måste vi också ställa om?
Vicki Wenander, Wenanders AB.
14.00 | Farliga ämnen i färger – från blypigment till mikroplaster
Cathrine Bülow, Ekobyggportalen.
14.30 | Fikapaus
14.50 | Mellansnack i Färgforumstudion (endast online)
15.00 | En målares erfarenheter av traditionella material i en modern kontext
Daniel Nyholm, Linoljemålarna i Sigtuna AB.
15.30 | Kan en målares hälsa och miljön skyddas samtidigt? Risker för kontaktallergi inom måleriyrket
Mihály Matura, hudmottagningen, Skaraborgs sjukhus, Skövde.
16.00 | Fallstudie kvaderstensimitationen på Kalmar slott – varaktighet kontra förgänglighet
Richard Edlund, Kalmar läns museum och Gunnel Rosenquist, Jönköping läns museum.
16.30 | Avslutning av dagens filmade programpunkter
I anslutning till detta: Eftersnack i Färgforumstudion (endast online)
16.45 | Gemensam guidad promenad från museet till Kalmar slott (för de som deltar på plats) med mingel och visning av Wahlboms lusthus och Kalmar slott.
18.30 | Middag för de som deltar på plats, Kalmar slott
Fredag 5 maj kl. 9.00–12.15
8.45 | Uppsnack i Färgforumstudion (endast online)
9.00 | Välkommen till dag två
Moderatorer dag 2: Hélène Hanes, Statens fastighetsverk och Stephan Fickler, Svenska byggnadsvårdsföreningen.
9.05 | Linoljefärg: Innehåll och egenskaper i det tjugonde århundradet
Kerstin Lyckman Gevert, Färgarkeologen – Mandelgren AB.
9.40 | Hållbarhetsarbete i färgbranschen – vilka utmaningar väntar i framtiden?
Emma Jansson, Sveriges Färg och Limföretagare.
10.10 | Fikapaus
10.25 | Mellansnack i Färgforumstudion (endast online)
10.35 | Fallstudie Kasern II
Elisabet Jermsten och Erika Haglund Engdahl, Statens fastighetsverk.
11.05 | Målarbranschen – omställning med fokus på minskad miljöbelastning och lönsamhet
Pontus Sjöstrand, Måleriföretagen i Sverige.
11.35 | Jämförande provning av historiska och moderna rostskyddssystem (prel. titel)
Björn Tidbeck, RISE Research Institutes of Sweden.
12.05 | Tid för sammanfattande diskussion och avslut
12.15 | Konferensen avslutas – Lunch för de som deltar på plats samt
Eftersnack i Färgforumstudion
Abstracts
Vicki Wenander
Enligt IPCC (the Intergovernmental Panel on Climate Change) har vi nu sju år på oss att ställa om ifall vi ska kunna hålla den globala uppvärmningen i någorlunda schack och upprätthålla den biologiska mångfalden på en någorlunda nivå. För att det ska vara möjligt måste alla vara beredda på att bidra genom kreativitet och troligen även genom uppoffringar. Vad innebär det rent generellt för kulturvården och för byggnadsvården, och vad innebär det mer specifikt för hanteringen av våra målade ytor och objekt?
Cathrine Bülow
Färg är en av våra absolut största byggprodukter, som det årligen säljs stora kvantiteter av för målning både inom- och utomhus. Men färgen kan innehålla skadliga ämnen som påverkar både vår och planetens hälsa negativt. Farliga ämnen i färg, och andra byggmaterial, är inget nytt fenomen utan något redan de gamla romarna råkade ut för. I den här föreläsningen berättar Cathrine Bülow, från Ekobyggportalen, om gifter i färg. Från pigment av bly och arsenik till nutidens flora av kemiska tillsatser och om hur dagens målning kan hota livet i havet.
Daniel Nyholm
Linoljefärg torde vara en av de mest beprövade färger vi har. Den har använts för ytskiktsbehandling i Sverige sedan åtminstone 1700-talet. Ändå ställs vi återkommande inför nya situationer när vi arbetar med den.
Att arbeta med traditionella material och metoder i en modern kontext som ställer andra krav och förväntningar på dessa material och metoder än tidigare, skapar nya anpassningar för de hantverkare som arbetar med dem. Anpassningar som ständigt måste justeras på grund av nya regler, rön, rekommendationer eller trender. Och påverkar detta slutresultatet och i slutändan det kulturarv vi arbetar med att vårda?
Här reflekterar en målare med erfarenhet av att arbete både med restaurering i kulturhistorisk miljö såväl som i den privata sektor där byggnadsvård och linolja blivit en trend, över hur moderna förutsättningar påverkar arbetet med det traditionella.
Mihály Matura
Kontaktallergi drabbar ungefär 25 % av hela befolkningen i västländer. De vanligaste orsaker bakom denna ”epidemi” är metaller, parfym- och naturämnen samt konserveringsmedel. Symtomen yttrar sig oftast som kontakteksem men orsakssambandet förblir gömt väldigt länge på grund av flera dagars fördröjning mellan exponering och symptom samt att vi kan exponeras till samma ämnen från flera källor från arbetet till hemmet. Snåriga regelverk kring hur olika konsumentprodukter och arbetskemikalier är deklarerade gör både upptäckten av orsaker bakom eksemet men även preventionen mycket svårt. Så gott som alla vattenburna målarfärger innehåller konserveringsmedel i någon form. Hur skall vi tänka kring riskerna med dessa produkter?
Richard Edlund och Gunnel Rosenquist
Vi representerar två yrken, konservatorn och byggnadsantikvarien. Vårt föredrag kretsar kring varaktighet kontra förgänglighet. Vad kan man begära av ett måleri på en fasad? Gjorde vi rätt val? Hur bör vi tänka inför eventuella kommande etapper?
Kalmar slotts fasader på yttre borggården putsades med början år 1580 och de kalkfärgades sedan vita. Fasaderna på inre borggården putsades med ett fett kalkbruk uppblandat med stött krita och i den våta putsen ristades ett kvadermönster. I de ritsade fogarna målades sedan med blåsvart kalkfärg. På Stockholms slott och på Ekolsunds slott har det påträffats fragment av samma typ av fasaddekoration. På borggårdsväggarna på Kalmar slott finns det förutom rustikimitationen även fönster- och dörromfattningar utförda i samma teknik. Att måla kvadrar och omfattningar som man gjort på Kalmar slott är en enklare form av fasaddekoration jämfört med den italienska sgraffitotekniken.
Fasaderna har genom historien rekonstruerats/konservats vid tre olika tillfällen; 1929–1932, 1974–1978 och 2012–2015. Varje generation konservator/antikvarie har gjort sina överväganden vilket avspeglas i det som kom att utföras.
Kerstin Lyckman Gevert
I detta föredrag sammanfattas 25 år av forskning och utvecklingsarbete.
En genomgång av den polymertekniska litteraturen visar att den förändring recepturen för kokt linolja genomgick under 1930-talet resulterat i en linolja som torkar snabbare, men som förlorat egenskaper av elasticitet, god vidhäftning och väderbeständighet. En rekonstruktion gjordes för att undersöka den traditionellt kokta linoljan med ett litet innehåll av bly(II)oxid, kallad Linolja Anno 1770. Det första fullskaliga projektet som målades var ett gjutjärnsmonument från 1800-talet, Wergelandsmonumentet, som demonterats och restaurerats från grunden. Det är nu 25 år sedan och fortfarande är ommålning inte aktuellt. Färgens kritning är närmast obefintlig.
Fler projekt följde, med mycket tillfredsställande resultat på alla sätt utom ett, innehållet av bly. Visserligen visste vi att det just var bly som gav de goda egenskaperna elasticitet, väderbeständighet och god vidhäftning, men kunde man inte minska blyhalten? Genom att blanda in en manganhaltig rekonstruktion från 1851 fick vi en så låg blyhalt att produkten även kunde säljas till privatpersoner. Färgen verkade bra, men efter ca 10 år kan vi se att den kritar något mer. Kritning är ett tecken på att bindemedlet bryts ned och att det kommer att behövas tätare ommålningsintervall.
Frågan vi då måste ställa oss är om det inte är bättre med en färg som innehåller 0,15 hundradelar mer bly, om den istället håller sig kvar på fasaden?
Emma Jansson
Färg som kemisk produkt har länge problematiserats och kommer att fortsätta göra det under lång tid framöver. Färgbranschen representerad av Sveriges Färg och Limföretagare (SVEFF) har tillsammans med Måleriföretagen i Sverige påbörjat en dialog för att identifiera vilka som är måleribranschens viktigare hållbarhetsutmaningar men också framhålla de positiva värden färg och målning bidrar med till samhället och dess invånare.
SVEFF representerar tillverkare av såväl ”traditionella färger” som ”moderna färger”. Vi arbetar med de frågor som är gemensamma för alla typer av färger. Det är många regelverk som färgtillverkare ska följa vad gäller innehåll i produkter, vilken information som måste ges om produkterna och hur produkterna kan marknadsföras. Utöver befintliga regler är en uppsjö av nya initiativ på gång inom ramen för EU:s gröna giv ”Green Deal”. Det kommer i synnerhet in på frågor om vad som kan definieras som hållbart i framtiden och dekorativ färg har lyfts fram som ett prioriterat område.
Hur kommer regler från EU att påverka svenska företag och de produkter vi använder här? Emma Jansson från SVEFF kommer att berätta mer om vad som väntar, hur branschorganisationen arbetar och vad hållbarhetsdialogen mellan tillverkare och måleriföretag hittills resulterat i.
Elisabet Jermsten och Erika Haglund Engdahl
Byggnadsminnet Kasern II på Skeppsholmen i Stockholm råkade 2016 ut för en brand vilket medförde omfattande skador, inte minst av släckningsarbetet. Under återuppbyggnadens två etapper har ambitionen varit att återgå till material och metoder som nyttjades när huset fick sin nuvarande form. Slutresultatet är en byggnad där framför allt 1870-talets gestaltning har blivit tydlig, även om inte återgången i materialval gick att förverkliga fullt ut. Erika Haglund Engdahl, projektledare på SFV och Elisabet Jermsten, kulturarvsspecialist på SFV berättar om utmaningar och ställningstaganden i projektet.
Pontus Sjöstrand
Den cirkulära, gröna omställningen pågår för fullt och måleribranschen är en del av den.
Produktionen av bostäder, kontor och lokaler är ett viktigt samhällsbehov med stor klimatpåverkan. Framtidens medarbetare i hela samhällsbyggnadssektorn behöver därför kunskap om hur de kan bidra till att möta de utmaningar världen står inför.
Måleriföretagen i Sverige arbetar aktivt med att bevara och utveckla målarnas och medlemsföretagens kompetens att hantera material och samtidigt bevara (kultur-)byggnader för framtiden. Skolsystemet ska möta marknadens och företagens behov av målerikompetens för att bidra till denna gröna omställning. Måleriföretagen är därför, i stor omfattning, delaktiga i arbetet med de nya ämnesplanerna, som Skolverket inför 2025. Med en bra utbildning får vi kompetenta målare med bred yrkeskompetens.
Genom samarbeten med verktygs- och färgindustrin säkerställer vi dessutom att måleribranschen, nu och i framtiden, kan bidra till ett hållbart och långsiktigt underhåll av befintligt fastighetsbestånd, inklusive kulturbyggnader. Detta är en viktig och stor del av hela måleribranschens verksamhet där mer än 80 procent av hela verksamheten är underhåll av befintliga byggnader och fastighetsbestånd som ska klara en hållbar utveckling på lång sikt.
Björn Tidbeck
Rostskadade kulturminnesmärkta objekt i stål och gjutjärn är ofta föremål för diskussioner avseende vilken metodik som bör användas vid renovering. I många fall vill man från kulturhistoriskt perspektiv använda historiska rostskyddsmetoder. Ur ett underhållsperspektiv kan sådana metoder utgöra ett ökat framtida underhållsbehov jämfört med mer moderna färgsystem. I många fall kan kulturminnesmärkta objekt vara placerade så att en underhållsmetodik med ofta återkommande bättringsarbeten eller ommålningar utgör både praktiska och ekonomiska konsekvenser.
Målet med det föreslagna projektet är att prova ett antal historiska rostskyddssystem och jämföra dessa med modernare rostskyddssystem. Fokus på projektet är att studera både korrosionsskyddet, miljöpåverkan vid renoveringsarbeten samt estetiska önskemål och prestanda hos både historiska och moderna rostskyddssystem.
Tidigare färgforum
Är du nyfiken på vad vi talat om på tidigare Färgforum så kan du läsa mer här.