Från skamvrå till stolthet

Själva flytten tar 10 procent av arbetstiden – 90 procent går till rengöring, sortering och dokumentation. Det konstaterar chefen Örjan Molander när han summerar Kalmar läns museum stora magasinsprojekt.

Kalmar läns museum har omkring en miljon föremål i sina samlingar. De förvarades länge utspridda i olika lokaler och det talades i flera decennier om behovet av ett nytt magasin där allt skulle kunna samlas. Förslag på nya lokaler kom in, utreddes och förkastades. Läget blev allt mer kritiskt och museet fick svårt att använda samlingarna.

Många föremål for illa i undermåliga lokaler som drabbats av översvämning, mögelangrepp och otäta ytterväggar. När de undersökte Volvos gamla industrilokal hade de slutligen hittat rätt och började skissa på ett modernt magasin där föremålen skulle ha optimala förutsättningar att bevaras för framtiden.

– Vi pratade om sju olika klimatzoner i början, men det blev ohyggligt dyrt, berättar Örjan Molander, chef för Kalmar läns museum.

De landade i ett generellt klimat och två specialrum, ett torrt för arkeologiska metaller och ett kallt för päls och fjäder. Projektet inleddes 2012 och pågick under flera år. Nu är magasinet färdigt och föremålen har flyttat in i den 3 800 kvadratmeter stora lokalen.

– Själva flytten stod för omkring 10 procent av arbetsinsatsen. 90 procent gick till rengöring, identitetskontroll, uppordning och annat, säger Örjan Molander.

Nästan hela samlingen passerade det 25 kvadratmeter stora frysrummet för att minimera förekomsten av skadedjur och det som inte kunde frysas gasades i stället.

De tog samtidigt fram en ny samlingspolicy och flyttprojektet blev ett tillfälle att gallra i samlingarna – en del föremål var exempelvis totalt förstörda. Mycket tid läggs också på dokumentation och digitalisering av samlingen.

– Förut kunde forskare komma till oss och säga att de ville titta på alla speglar vi hade. Nu har de först tittat på nätet och när de kommer vet de exakt vad de vill se, berättar Örjan Molander.

– Det nya magasinet har inneburit en professionalisering av samlingsskötseln och gjort att vi kan använda samlingen på ett helt annat sätt än tidigare.