Kan odlingsväv skydda samlingar?

Thomas Gütebier har hängt odlingsväv över hyllorna i Medicinhistoriska museets magasin. Syftet är både att skydda föremålen från damm och att skydda personalen från ohälsosamma ämnen. Analysen av dammet visar att det behövs.

När Thomas Gütebier började arbeta på Medicinhistoriska museet i Göteborg var hyllorna där samlingen förvaras överdragna med byggplast. Plasten hängde där som en krisåtgärd för skydda föremålen men det var inte en särskilt bra lösning, menar föremålskonservatorn Thomas Gütebier.
– Plasten ger problem med kondens och statisk elektricitet som gör att plasten drar till sig damm, säger han.

Grunden till dammet är att byggnaden rör sig. Huset står på blålera och när bjälklaget utsätts för töjningar släpper putsen ifrån sig kalkdamm.
– När jag började på museet 2012 såg jag 30 års dammlager och det är inte så kul för det ger skador på metall, säger Thomas Gütebier.

Hälsovådliga partiklar
Han analyserade dammet för att se vad det egentligen bestod av. Det visade sig innehålla bekämpningsmedel, mögelsporer, asbest, metallurgiskt stoft, bromerade flamskyddsmedel och färgpigment – alltså många olika hälsovådliga partiklar.

Ett annat problem var att det stod en hel del föremål på golvet och de tyngsta föremålen stod ofta högt upp så när han inventerat samlingen samlade han ihop föremålen och flyttade de tyngsta till den lägsta hyllan för att det skulle bli mer lättarbetat. Hyllorna flyttades ut en decimeter från väggen för att främja en bra luftcirkulation och skydda föremålen från fukt och kallras. De rengjorde också alla föremål så att smuts inte skulle spridas mellan dem.

Men hyllorna behövde fortfarande någon sorts skydd.
– Jag odlar växter till och från på min fritid och kom på att det inte är så dumt med sådan där fiberduk. Den kan man se igenom ganska bra om man lyser på den med en lampa, säger Thomas Gütebier.

Skäggstubb i magasinet
Hylltaken, sidorna och baksidorna kläddes in heltäckande med en tät teknisk textil (nonwoven polyetylen). På trähyllorna fästes dem med häftpistol och galvaniserade häftstift. På modernare, brännlackerade plåthyllor fästes väven med hjälp av aluminiumtejp.
– Hyllfronterna har försetts med mindre bitar av kardborreband och på detta fäster jag odlingsväv som dammskydd. Väven är billig och lätt att byta ut om så skulle behövas. Det lämpar sig speciellt för mindre magasin med detaljrika, komplexa föremål som inte tål upprepade rengöringsprocedurer, säger Thomas Gütebier.

Han har följt upp insatsen genom att göra egna partikelmätningar i hyllorna.
– Mätningen visade att det var en bra miljö i hyllorna. Det ständigt närvarande dammet som kommer utifrån eller från museets bräckliga byggkonstruktion hamnar inte längre innanför hyllsystemen och på föremålen tack vare att odlingsväven bildar en enkel skyddsbarriär.
– Men i analysen hittade jag också skäggstubb utanför hyllorna så jag har bett mina manliga kollegor att inte klia sig i skägget, säger Thomas Gütebier och skrattar.

Du kan också höra Thomas Gütebier i K-podd-avsnittet om ohälsosamma ämnen i samlingar.