Grafik som beskriver hur information om bebyggelse med identifierade kulturvärden kommer in så tidigt som möjligt i samhällsbyggnadsprocessen där projektets uppdrag visas med orange färg.
Grafik som beskriver hur information om bebyggelse med identifierade kulturvärden kommer in så tidigt som möjligt i samhällsbyggnadsprocessen där projektets uppdrag visas med orange färg. Foto: (CC BY)

Bebyggelseinformationsprojektet 2020-2023

På den här sidan hittar du information och Frågor och svar om Bebyggelseinformationsprojektet som startades sommaren 2020 av Riksantikvarieämbetet.

Sidan uppdateras löpande.

Tid för projektet är 2020-2023.

Visionen för bebyggelseinformationen, som sträcker sig längre än tiden för projektet, är:

”År 2030 finns det samlad, digital information om det byggda kulturarvet i Sverige. Informationen ger en samlad överblick och främjar att bebyggelsens kulturvärden tas tillvara. Informationen ska vara aktuell, kvalitetssäkrad och angelägen. ”

Syftet är ett tillgängligt, användbart och tillförlitligt bebyggelseregister, vilket är nödvändigt för att kulturmiljön ska vara en del av samhällsbyggnadsprocessen.

Leveranser i projektet är utvecklade områden kring verksamhet och arbetssätt, kring regelverk, vägledning om tillämpningar av lagar och förordningar samt IT-lösning där bebyggelseinformation finns integrerat i Kulturmiljöregistret.

Mål när projektet är slutfört är att

  • det finns det en införd och förbättrad process för informationsutbyte vad gäller bebyggelse som kan kommas eller skyddas enligt 3 och 4 kap. i KML, samt förordningen om statliga byggnadsminnen, samt övrig bebyggelse med utpekade kulturvärden (delvis skyddat via PBL),
  • det finns förutsättningar för prioriterade användare att enkelt söka information om bebyggelsens kulturhistoriska värden i Kulturmiljöregistret,
  • de prioriterade effekter som identifierats i projektet är införda och går att följa upp och utvärdera över tid.

Välkommen att kontakta

Frågor och svar
om Bebyggelseinformationsprojektet

Varför har Riksantikvarieämbetet startat projektet?
Aktörer inom samhällsbyggnadsprocessen har ett stort behov av att få en överblick av vilka kulturvärden som finns inom bebyggd miljö som kunskapsunderlag för att agera rätt i samhällsbyggnadsprocessen.

Dagens bebyggelseregister är föråldrat och lever inte upp till omvärldens krav, varken avseende masterdatahantering eller förmedling. Kvaliteten på informationen behöver höjas genom samlade och strukturerade informationsflöden.

Varför behövs det en överblick och aktuell information om det byggda kulturarvet i Sverige?
Genom att tillgängliggöra information om det byggda kulturarvet skapas förutsättningar för aktörer inom samhällsbyggnadsprocessen att få den överblick de behöver. Informationen behöver vara tillgänglig, lätt att hitta och använda.

Och genom att skapa förutsättningar för korrekta kunskapsunderlag till de kvalificerade avvägningar som processen kräver, så minskas riskerna att på sikt förlora det byggda kulturarvet.

Vilka ytterligare samhällsnyttor och effekter kan nya arbetssätt och ett nytt system för bebyggelseinformation innebära?

  • Plan- och byggprocessen stärks och effektiviseras när informationen synliggörs i ett så tidigt skede som möjligt, vilket bidrar till arbetet att hävda och värna kulturmiljöer och enskilda byggnader.
  • Samhället sparar pengar på större kvalitet, kvantitet, effektivitet samtidigt som de allmänna intressena förtydligas på ett mer demokratiskt sätt.
  • Det blir tryggare och mer grundat urval av skyddad bebyggelse på grund av att sammanhanget får bättre referenser på olika nivåer.
  • Långsiktigt hållbart med insyn, engagemang och påverkan från allmänheten som kan växa när kunskapsunderlaget finns tillgängligt för alla.

Vad menas med ”det byggda kulturarvet”?
Med det byggda kulturarvet i Sverige menas
– Enskilda byggnadsminnen
– Statliga byggnadsminnen
– Kyrkliga kulturminnen
– Övrig bebyggelse med identifierade kulturvärden

Vad ska projektet göra?
Projektet behöver driva igenom förändringar på flera olika områden; kring verksamheter, teknik och arbetssätt. Det handlar om att utveckla regelverk, vägledning om tillämpningar av lagar, förordningar och att skapa IT-lösningar där bebyggelseinformationen integreras i det redan befintliga Kulturmiljöregistret där fornlämningsinformationen ingår sedan tidigare.

Hur långt har projektet kommit? 
Projektet är igenom etableringsfasen, där ingående processer identifierades och analyserades. Nu är projektet inne i utvecklingsfas för att hitta lösningar där projektet också tar hjälp av tidigare etablerade kontakter med externa referens- och fokusgrupper.

Arbete pågår också hela tiden parallellt och kontinuerligt med bland annat kravställning och effektkartläggning för att verkligen förstå användarnas beteenden och behov. 

Vilka andra utanför Riksantikvarieämbetets organisation behöver projektet arbeta tillsammans med för att lyckas?
Riksantikvarieämbetet behöver samverka med externa aktörer, så som kommuner, länsstyrelser, Boverket, Lantmäteriet, konsultföretag inom området, Svenska kyrkan, museer med flera för att säkra information och förstå informationsflöden och behov.

Projektet har regelbundna dialoger och träffar med en extern referensgrupp samt fokusgrupper för att förstå de komplexa sammanhang och för att kunna testa förslag och lösningar.

Vad händer med informationen som ligger i det nuvarande Bebyggelseregistret (BeBR)?
Arbetet med planering av detta pågår och förhoppningen är att så mycket som möjligt av den information som idag ligger i BeBR ska kunna flyttas över till det nya systemet. I förberedelsearbetet ingår bland annat att ha dialog med de organisationer som idag har sin information i BeBR och även förnya de avtal som finns mellan Riksantikvarieämbetet och dessa organisationer.

Vem/vilka kommer att lägga in och uppdatera informationen om värdefull bebyggelse i det nya systemet?
Informationen kommer att registreras av sakkunniga personer –  till exempel antikvarier/handläggare på kommuner och länsstyrelser, personer med byggnadsantikvarisk kompetens på konsultföretag, museer och inom stiften där avtal för detta kommer att slutas mellan Riksantikvarieämbetet och de organisationer som kommer att registrera. Information om statliga byggnadsminnen kommer sakkunniga personer på Riksantikvarieämbetet fortsätta att registrera.

Kommer Riksantikvarieämbetets ärendehanteringssystem Platina länkas/vara kopplat med ärenden och beslut om bebyggelse så att den informationen visas utåt för användarna av nya registret?
Det är en fråga som projektet undersöker och behöver återkomma om. Vi behöver till exempel bättre förstå de juridiska aspekterna av saken och även få nyttan/ behoven bekräftade i  användarintervjuer. Det kommer att belysas när vi börjar arbeta med detaljerna i processerna.

Kommer världsarv, riksintressen, kulturreservat och liknande platser också att ingå i det nya registret för bebyggelseinformation?
Sannolikt kommer Kulturmiljöregistret (KMR – som idag innehåller arkeologisk information) också innehålla information om denna typ av platser framgent. Men som förutsättningarna idag är riggade för Bebyggelseinformationsprojektet kommer detta inte att rymmas inom avgränsningarna för projektet. Men sannolikt en egen insats parallellt eller efter Bebyggelseinformationsprojektet om vi (RAÄ) prioriterar så.

Kommer det att finnas en gemensam karta för all kulturmiljöinformation i Sverige?
Kulturmiljöregistret (KMR) är byggt med tanke på att kunna innehålla information om olika typer av kulturmiljöer, så som fornlämningar, bebyggelse och annan platsbunden information som går att visa på en karta.

Men första steget handlar alltså om att först fylla registret och lägga in alla olika sorters information i KMR, där nu pågående Bebyggelseinformationsprojektet tar hand om data och processer för information om bebyggelse med kulturvärden.

När är arbetet färdigt?
Själva projektet, som pågår fram till 2023, ska rigga för att visionen som sträcker sig fram till 2030 kan nås om en samlad, digital information om det byggda kulturarvet i Sverige, där informationen ger en samlad överblick och främjar att bebyggelsens kulturvärden tas tillvara. Informationen som ska vara aktuell, kvalitetssäkrad och angelägen.

Arbetet med att fylla på information om identifierad bebyggelse med kulturvärden, att kvalitetshöja och utveckla registret kommer att fortgå kontinuerligt.

Vad innebär utvecklingsarbetet i Bebyggelseinformationsprojektet för oss som har nyttjanderättsavtal (registerförare) med Bebyggelseregistret?
Riksantikvarieämbetet kommer att informera vartefter som projektet fortskrider i sina olika faser via e-post till Bebyggelseregistrets registerförare.

Det vi kan berätta nu är att:

– Avtalen kommer att skrivas om och uppdateras och sedan signeras på nytt av nyttjanderättsinnehavaren och Riksantikvarieämbetet.

– Vi som jobbar med Bebyggelseregistret kommer be att de organisationer som har opublicerat material i databasen se över vilken information man önskar migrera till det nya systemet. Vi kontaktar berörda personer när det blir aktuellt.

Vad innebär det att Bebyggelseinformationsprojektet pågår för oss  som vill skriva nya nyttjanderättsavtal och registrera nya inventeringar i nuvarande register?
Vi som jobbar med Bebyggelseregistret deltar även inom projektet vilket innebär att det tyvärr finns begränsat med tid för introduktion och utbildning samt support för nya användare.

Kontakta oss gärna via bebyggelseregistret@raa.se så gör vi en individuell bedömning om vad som är möjligt just nu.

Vad händer med befintlig information som redan finns registrerad i nuvarande Bebyggelseregistret?
Informationen i nuvarande register kommer att ses över och målet är att kommande register ska innehålla kvalitetssäkrad och aktuell information om det byggda kulturarvet som kan användas som underlag i samhällsbyggnadsprocessen. Vad det kommer att innebära för befintlig information är i dagsläget svårt att säga beroende på vilken informationsmängd det handlar om. Vi kommer att föra en kontinuerlig dialog om förutsättningarna med respektive informationsägare.

Jag har gått en utbildning i registrering i nuvarande Bebyggelseregister, kommer jag behöva utbilda mig igen för att få registrera i det nya informationssystemet?
Ja, du kommer att behöva utbilda dig på nytt. Hur det kommer att gå till berättar vi mer om när det blir aktuellt.