Bilden är ett tidigt försök i projektet att beskriva hur och var bebyggelseinformation är en del av samhällsbyggnadsprocessen. Foto: (CC BY)

Bebyggelseinformationsprojektet 2020-2023

På den här sidan hittar du information och Frågor och svar om Bebyggelseinformationsprojektet som startades sommaren 2020 av Riksantikvarieämbetet.

Sidan uppdateras löpande.

Tid för projektet är 2020-2023 där systemutveckling påbörjas våren 2021.

Visionen för bebyggelseinformationen, som sträcker sig längre än tiden för projektet, är:

”År 2030 finns det samlad, digital information om det byggda kulturarvet i Sverige. Informationen ger en samlad överblick och främjar att bebyggelsens kulturvärden tas tillvara. Informationen ska vara aktuell, kvalitetssäkrad och angelägen. ”

Syftet är ett tillgängligt, användbart och tillförlitligt bebyggelseregister, vilket är nödvändigt för att kulturmiljön ska vara en del av samhällsbyggnadsprocessen.

Leveranser i projektet är utvecklade områden kring verksamhet och arbetssätt, kring regelverk, vägledning om tillämpningar av lagar och förordningar samt IT-lösning där bebyggelseinformation finns integrerat i Kulturmiljöregistret.

Mål när projektet är slutfört är att

  • det finns det en införd och förbättrad process för informationsutbyte vad gäller bebyggelse som kan kommas eller skyddas enligt 3 och 4 kap. i KML, samt förordningen om statliga byggnadsminnen, samt övrig bebyggelse med utpekade kulturvärden (delvis skyddat via PBL),
  • det finns förutsättningar för prioriterade användare att enkelt söka information om bebyggelsens kulturhistoriska värden i Kulturmiljöregistret,
  • de prioriterade effekter som identifierats i projektet är införda och går att följa upp och utvärdera över tid.

Välkommen att kontakta projektledare Carina Warte, carina.warte@raa.se, om du har frågor om projektet.

Frågor och svar
om Bebyggelseinformationsprojektet

Varför har Riksantikvarieämbetet startat projektet?
Aktörer inom samhällsbyggnadsprocessen har ett stort behov av att få en överblick av vilka kulturvärden som finns inom bebyggd miljö som kunskapsunderlag för att agera rätt i samhällsbyggnadsprocessen.

Dagens bebyggelseregister är föråldrat och lever inte upp till omvärldens krav, varken avseende masterdatahantering eller förmedling. Kvaliteten på informationen behöver höjas genom samlade och strukturerade informationsflöden.

Varför behövs det en överblick och aktuell information om det byggda kulturarvet i Sverige?
Genom att tillgängliggöra information om det byggda kulturarvet skapas förutsättningar för aktörer inom samhällsbyggnadsprocessen att få den överblick de behöver. Informationen behöver vara tillgänglig, lätt att hitta och använda.

Och genom att skapa förutsättningar för korrekta kunskapsunderlag till de kvalificerade avvägningar som processen kräver, så minskas riskerna att på sikt förlora det byggda kulturarvet.

Vad menas med ”det byggda kulturarvet”?
Med det byggda kulturarvet i Sverige menas
– Enskilda byggnadsminnen
– Statliga byggnadsminnen
– Kyrkliga kulturminnen
– Övrig bebyggelse med utpekade kulturvärden

Vad ska projektet göra?
Projektet behöver driva igenom förändringar på flera olika områden; kring verksamheter, teknik och arbetssätt. Det handlar om att utveckla regelverk, vägledning om tillämpningar av lagar, förordningar och att skapa IT-lösningar där bebyggelseinformationen integreras i det redan befintliga Kulturmiljöregistret där fornlämningsinformationen ingår sedan tidigare.

Hur långt har projektet kommit? 
Projektet är inne i etableringsfasen där alla ingående processer nu identifieras. Arbete pågår också bland annat med effektkartläggning för att verkligen förstå användarnas beteenden och behov samt arbete för att påbörja systemutvecklingen successivt, med start i februari nästa år.

Vilka andra utanför Riksantikvarieämbetets organisation behöver projektet arbeta tillsammans med för att lyckas?
Riksantikvarieämbetet behöver samverka med externa aktörer, så som kommuner, länsstyrelser, Boverket, Lantmäteriet, Svenska Kyrkan med flera för att säkra information och förstå informationsflöden och behov.

När är arbetet färdigt?
Själva projektet som pågår fram till 2023 ska rigga för att visionen som sträcker sig fram till 2030 kan nås om en samlad, digital information om det byggda kulturarvet i Sverige, där informationen ger en samlad överblick och främjar att bebyggelsens kulturvärden tas tillvara. Informationen som ska vara aktuell, kvalitetssäkrad och angelägen.