Nytt i BeBR

Här har vi samlat nyheter om det som har ändrats eller tillkommit i Bebyggelseregistret – BeBR.

Ny version av Bebyggelseregistret 2016-10-11

Från och med den 11 oktober 2016 har Bebyggelseregistret uppdaterat följande funktioner:

  • Datauttagen på sidan för Bebyggelseregistrets dataexport fungerar nu utan avbrott efter systemuppdateringar. Datauttagen uppdateras som vanligt en gång i månaden.
  • Gröna byggnadssymboler (registreringsläge) syns nu även vid inzoomningsläge 1:472
  • Så kallade 9000-byggnader* som tidigare inte syntes via kartsök** visas nu på kartan. *Bebyggelseregistrets egen nummerserie för byggnader som inte finns med i Lantmäteriets tjänst Fastighet Direkt . **Vid sökning enbart via kartan utan ytterligare förval.

Ny version av Bebyggelseregistret 2016-08-23

Från och med den 23 augusti 2016 är Bebyggelseregistret uppdaterat:

  • Ett wms-lager har lagts till i kartan och det går nu att zooma in till 1:472 istället för tidigare 1:1890.
  • Problem med cachning av värden i förvalslistor är löst.
  • Nu fungerar sökfunktionen för fastighet även för fastigheter i kommuner med dubbelnamn så som Upplands Väsby och Östra Göinge.
  • Dubbletter i lagringen av referenser är borttagna.
  • Datauttag för Skara stift är åter tillgängligt.
  • Förvalslistorna för byggnad och anläggning är uppdaterade med ett fåtal tillägg och en radering.
  • Felaktiga och brutna länkar är åtgärdade.
  • En ny inventeringstyp är tillagd: Inventering av sjösäkerhetsanordningar och fyrar.

Ny version av Bebyggelseregistret 2016-05-04

Från och med den 4 maj 2016 är Bebyggelseregistret uppdaterat med dataexport för alla, i BeBR registrerade anläggningar. Exporten levereras i Excel-format och hittas på sidan Dataexport.

  • Uttaget innehåller bl.a. information om län, kommun, kategori, lagskydd, datum för lagskydd, kulturhistoriskt värde, klassificering, datum för värdering samt en URL-länk till anläggningen i registret. Varje rad innehåller information om anläggningen per inventering (Inv.ID och namn finns i kolumn A och B). Anläggningarna kan finnas med i flera inventeringar, vilket innebär att information har registrerats vid olika tillfällen. Detta har vi markerat i uttaget med ljusgrön färg.

Ny version av Bebyggelseregistret 2016-03-22

  • I den senaste version har vi rättat till vilka adresser som visas för byggnaderna i registret. Nu hämtas adresserna per byggnad istället för fastighet vilket gör att vi får korrekta adresser på de flesta av byggnaderna. I de fall där byggnaden saknar adress i Lantmäteriets tjänst Adress Direkt, som vi hämtar uppgifterna ifrån, får byggnaden en ungefärlig adress. Det vill säga den adress som finns närmast geografiskt från byggnadspunkten.För de adresser som är ungefärliga visas symbolen ” i ” med en informationstext för att informera om att adressen är ungefärlig.
  • Registrets användarhanteringssystem har uppdaterats för att kunna fungera optimalt.

Nyheter  2016-03-03

Från och med den 3 mars 2016 är förvalslistan med olika yrkeskategorier kopplade till upphovsmän utökad med ett tiotal titlar.

  • Ca 5500 persistenta länkar har skapats mellan Stadsmuseet i Stockholms inventeringar i Bebyggelseregistret och Digitala Stadsmuseet. Länkarna leder till de inventeringsblanketter som ligger till grund för den information som registrerats av stadsmuseet.

Ny version av Bebyggelseregistret 2016-01-12

Från och med den 12 januari 2016 finns en ny version av Bebyggelseregistret tillgänglig.

  • Registret har uppdaterats med en ny inventeringskategori kallad Modifierad basinventering. Den nya inventeringskategorin är framtagen för att Bebyggelseregistret skall kunna ta emot och tillhandahålla information om inventeringar som tidigare förvaltats av Boverket och Länsstyrelsen Västra Götaland. Import av inventeringsdatat kommer att ske under januari 2016 och vara tillgängligt för allmänheten i slutet av månaden.
  • Bebyggelseregistret har även förberetts för hämtning av församlings-ID från Svenska kyrkan. Lantmäteriets tjänst Fastighet Direkt som tidigare tillhandahållit denna typ av data slutar leverera församlings-ID den 11 januari. Detta innebär att Bebyggelseregistret från och med den 12 januari hämtar både församlings-och stifts-ID direkt från Svenska kyrkan.

Ny version av Bebyggelseregistret 2015-12-08

En ny version av Bebyggelseregistret är från och med den 8 december tillgänglig.

  • I den nya versionen har vi rättat till ett fel där kommunens namn inte kom med i metadatat på så kallade ”9000-byggnader” (byggnader som registerförarna skapar egna koordinatpunkter för eftersom de inte finns med i det fastighetsdata Bebyggelseregistret hämtar hem från Lantmäteriet).
  • De listade inventeringarna i registreringsläge är i de fall det finns fler än 50 inventeringar nu uppdelade på flera sidor istället för att ligga i en enda lång lista. Det går nu att sortera på att visa 50- 500 inventeringar åt gången.
  • Tidigare registrerade fotografier utan vald rättighetslicens har nu fått en tillfällig hänvisning under fältet för rättighetslicens i visningsläge. I hänvisningen står det: kontakta informationsägaren.
  • Kommunnamn som inte stämt överens mellan Bebyggelseregistrets och Lantmäteriets data och som påverkade möjligheten att registrera byggnader i vissa kommuner är nu rättat. Detta gällde kommunerna Upplands Väsby och Malung-Sälen.
  • Länken mellan UGC-hubben och Bebyggelseregistret är uppdaterad vilket innebär att vi fortsatt har en koppling och visar upp länkar till Wikimedia under fliken Fotografier och länkar till Wikipedia under fliken Relaterade länkar.
  • Popups för byggnader som finns i kartan har fått en nytt utseende, presentationsbilderna på byggnads- och anläggningsnivå har också fått ny design där den gråa ”ramen” är borttagen.

Ny version av Bebyggelseregistret 2015-11-24

En ny version av Bebyggelseregistret är från och med den 24 november tillgänglig.

  • Registreringsapplikationen har uppdateras med färska länkar.
  • Det går nu att lägga till byggnader tillhörande fastigheter med fler än 250 byggnader, vilket var omöjligt förut på grund av en felkodning gentemot Lantmäteriets fastighetsdata.
  • Bebyggelseregistrets administratörer har fått tillgång till ett administrationsverktyg som förenklar hanteringen av att lägga till nya institutioner i systemet.
  • Byggnads-och anläggningsbenämningar som tidigare inte visades i vissa visningslägen syns nu i sökapplikationen.
  • Koordinater som tidigare var omkastade, vilket innebar att byggnaderna var felplacerade, är nu rättade.

Ny version av Bebyggelseregistret 2015-09-08

Från och med den 8 september ligger en ny version av Bebyggelseregistret ute.

  • I den nya versionen har fokus legat på att rätta till befintlig information, bland annat har brutna länkar bytts ut och felaktigt dubblerade fotografier tagits bort.
  • Även registreringstekniska problem har lösts så som att händelselistorna nu hamnar i kronologisk ordning och att spara-funktionen på anläggningshistoriken fungerar som tänkt. Om problem med att spara-funktionen för anläggningshistoriken kvarstår ber vi er att tömma historiken i era webbläsare och sedan uppdatera webbsidan. (Så här gör du).

 

I tings- och rådhusen ryms historien om det moderna samhällets framväxt!

Eva Löfgren 2015.05.26

Under flera hundra år tillhörde tings- och rådhusen samhällets viktigaste byggnader, vid sidan om kyrkan. Här skipades rätt och fattades beslut som rörde landets alla invånare. På 1700-talet fanns drygt 300 häradsrätter på den svenska landsbygden. De flesta höll sina tingsförhandlingar i särskilda tingshus, varav många av dem fortfarande finns bevarade. I städerna fanns istället rådhusen där stadens domstol, rådhusrätten, samlades till förhandlingar och stadens styrelse, magistraten, höll sina sammanträden. När domstolarnas organisation gjordes om 1970 ersattes häradsrätterna och rådhusrätterna av tingsrätter. De flesta rådhus var redan då anpassade för den kommunala förvaltningens behov, medan många tingshus såldes och byggdes om för helt andra funktioner.

Tack vare Institutet för rättshistorisk forskning i Stockholm har information om dessa byggnader ställts samman och gjorts tillgänglig via Bebyggelseregistret. Materialet tecknar bilden av en fantastiskt mångfasetterad och spännande samling byggnader. I tings- och rådhusen ryms historien om det moderna samhällets framväxt!

Domstolsbyggnader på landet och i staden, 1734-1970

Häradsrätten har varit landsbygdens domstol sedan medeltiden. 1734 kom en lag där det för första gången föreskrevs att varje härad skulle uppföra ett eget tingshus. Enligt lagen skulle huset ha en ”stufva så stor, som tarfvas och två kamrar”. Det var bönderna i häradet som var skyldiga att bygga och underhålla det. Lagens tillämpning i denna del varierade stort över landet och vissa härader fortsatte att hålla ting på gästgiverierna eller på större gårdar. De allra flesta tingshus från den här tiden förlorade sin ursprungliga funktion redan vid sekelskiftet 1900 och byggdes då om till privatbostäder, ett fåtal övertogs av lokala hembygdsföreningar och fungerar idag som museer. Trots sina nya funktioner går dessa tingshus ofta lätt att känna igen. De ligger vid gamla landsvägssträckningar, inte sällan bredvid ett gammalt gästgiveri och är oftast timrade i en våning. Precis som prästgårdar och militära boställen från samma tid har många av dessa hus en traditionell salsplan med ingången placerad mitt på långsidan. Intill några av dem finns också bevarade arkiv- och häktesbyggnader.

I staden har alltsedan medeltiden funnits rådhusrätt, eller rådstugurätt som domstolen från början kallades. Den sammanträdde i rådhuset, där stadens fullmäktige och styrelse också höll sina möten. I 1734 års lag fastslogs att Konungens Befallningshavande, det vill säga landshövdingen, samt borgmästaren och stadens råd ansvarade för att alla hus byggdes till ”stadens nytta och prydnad”. Rådhusen placerades nästan alltid vid torget och utformades som stadens mest framträdande byggnad. Fram till 1800-talets mitt byggdes många av dem fortfarande av trä som reveterades. Precis som tingshusen bekostades och underhölls rådhusen av invånarna själva, eller rättare sagt av de invånare som var röstberättigade och som betalade skatt.

Kring sekelskiftet 1900 byggdes många nya tingshus och rådhus och flera av de gamla husen byggdes om för att tjäna fler funktioner. De nya husen gjordes mycket större än sina föregångare, men sett till den arkitektoniska utformningen anknöt de flesta till den äldre, klassicistiska traditionen som hade präglat 1700-talets byggnader. I tingshusen inreddes permanenta kanslier där domstolspersonal nu arbetade dagligen och rättegångar hölls flera gånger i månaden. Många av dessa hus fick en bostadsvåning för häradshövdingen, och en mindre lägenhet för tingshusvaktmästaren. I de stora, expansiva städerna byggdes storslagna rådhus, som istället började kallas stadshus. Här fick också domstolsfunktionens del i byggnaden konkurrens av stadens växande förvaltning.

Under hela 1900-talet debatterades idén att skapa en enhetlig underrättsorganisation, det vill säga att överge uppdelningen mellan stad och land. Under tiden slogs fler häradsrätter samman och behovet av större lokaler med en annan lokalisering bidrog till att många nya tingshus byggdes under 1950- och 60-talen. En viktig anledning därtill var den nya rättegångsordning (Rättegångsbalk) som trädde i kraft 1948. Processförfarandet ändrades från en inkvisitorisk till en ackusatorisk process. Parterna fick spela en viktigare roll i rättssalen. Det medförde bland annat att åklagare och advokater fick särskilda bord i tingssalen. I tidens nu funktionalistiska anda inreddes dessa salar med lätta möbler och exklusiva naturmaterial.

Med rådhusen hände ganska lite under 1900-talets mitt, när de flesta började se slutet på rådhusrättens epok. Med kommunreformen 1952 som förebild trädde 1971 en ny underrättsorganisation i kraft, och omkring 100 tingsrätter skapades med häradsrätternas geografiska gränser som utgångspunkt. Vid det laget hade stadsdomstolarnas förstatligats (1965), och 1970 omfattats av tingsrättsreformen, och rådhusen hade helt och hållet upplåtits åt kommunernas administration.

För tingshusens del innebar reformen att staten (Byggnadsstyrelsen) övertog ägandet, vilket på många håll gav upphov till starka protester. Tingshusen hade trots allt uppförts och bekostats av lokalsamhället (tingshusbyggnadsskyldige) under flera hundra år. På några platser lät Byggnadsstyrelsen uppföra helt nya lokaler, men de allra flesta tingsrätter kom till en början att bedriva sin verksamhet i de tidigare häradsrätternas hus.

Många av tingshusen såldes av Byggnadsstyrelsen och fick helt nya funktioner. När myndigheten avvecklades 1993 övergick de kvarvarande statligt ägda tingshusen till det nybildade statliga bolaget Vasakronan. Då övertog också Domstolsverket ansvaret för tingsrätternas lokalförsörjning. Under 1900-talets sista år sålde Vasakronan i sin tur ett stort antal tingshus till privatägda fastighetsbolag. Idag hyr Domstolsverket lokaler till de 48 tingsrätter som finns kvar, varav några fortfarande inryms i byggnader som en gång bekostades av lokalsamhället.

I mitten av 1990-talet finansierade Institutet för rättshistorisk forskning/Olinska stiftelsen i Stockholm en rikstäckande inventering av samtliga tingshus och rådhus, både sådana som fortfarande var i bruk och sådana som för länge sedan hade en annan användning. Syftet var att sprida kunskap om och väcka intresse för domstolsbyggnaderna och att på så vis säkra deras plats både i landskapet och i historieskrivningen. Nu finns också informationen från denna dokumentation tillgänglig via Bebyggelseregistret!

Fakta
Dokumentationen av tings- och rådhus i Sverige initierades av Domstolsverket i början av 1990-talet. En anledning var diskussionen om underrätternas omorganisation och sammanslagning, som några år senare innebar att av 96 tingsrätter återstår idag 45. Inventeringen finansierades av Institutet för rättshistorisk forskning och leddes av professorn i rättshistoria, Kjell Å Modéer vid Lunds universitet. Medverkade i projektet gjorde bebyggelseantikvarierna Eva Löfgren, Ylva Blank och Henrik Borg samt rättshistorikern Elsa Trolle-Önnerfors.

Läs mer om tingshusen
Eva Löfgrens avhandling om tingshus, ”Rummet och rätten. Tingshus som föreställning, byggnad och rum i användning om tingshusen” (2011) finns att hämta via länken https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/24091 samt i denna angiven litteratur.

Ny version av Bebyggelseregistret 2014-10-30

En ny version av Bebyggelseregistret finns tillgänglig från och med 30 oktober 2014.

  • I och med den senaste utvecklingen har Bebyggelseregistret kopplats direkt mot Lantmäteriets geodatatjänst. Det innebär bland annat att fastighetsinformation, så som byggnadsbeteckningar, uppdateras automtiskt varje natt istället för en gång i veckan samt att det går fortare att hämta fastighetsinformation vid registrering. Aktuellt koordinatsystem är SWEREF 99 TM precis som tidigare.
  • Vi har även bytt användarhanteringssystem för att lättare kunna administrera nya registrerare. Om det mot förmodan skulle uppstå problem att logga in kontakta vår support via telefon 08-5191 8292 eller mejl  bebygg@raa.se. så hjälper vi dig.

Bebyggelseregistret lägger in digitala ytor för byggnadsminnena

Bebyggelseregistret har under de senaste veckorna lagt in digitala ytor för statligt och enskilt ägda byggnadsminnen. Nyttan med ytorna är att de hjälper till att visualisera och tydliggöra byggnadsminnenas skyddsområden. Tidigare fanns det endast punkter för byggnadernas positioner utmärkta i kartan och det gick inte att se skyddsområdenas utsträckning annat än i beslutsdokumenten. Alla ytor har ännu inte kommit på plats men fylls på efterhand, kommun för kommun.

Geometrierna för de enskilda byggnadsminnena är hämtade från VIC-Natur som är ett digitalt handläggarstöd för bland andra länsstyrelserna. De statliga byggnadsminnenas geometrier är hämtade från respektive förvaltare. Ytorna kommer framöver att kvalitetssäkras genom avstämning med länsstyrelserna och förvaltarna och efter det uppdateras kontinuerligt.

Funktionen att lägga in ytor är nu även tillgänglig för de registerförare som önskar lägga in ytor för exempelvis inventeringsområdenas utsträckning. I framtiden kommer det även att gå att hämta hem ytorna för användning i exempelvis GIS-program precis som det dagsläget går att hämta hem byggnadspunkter via Bebyggelseregistrets datauttag.

Byggnadsminnesytorna är rödfärgade och transparenta, medan inventeringsytorna är gula. Genom att klicka på ytorna får man en presentation av dess innehåll.

Ny version av Bebyggelseregistret 2014-04-22

En ny version av Bebyggelseregistret finns nu ute! Tyngdpunkten i den här utvecklingsomgången ligger på kart- och sökfunktioner. De viktigaste förändringarna i korthet:

  • Sökning på adress och fastighetsbeteckning är nu möjlig på söksidan. Välj län och kommun så genereras förvalslistor för adress och fastighetsbeteckning utifrån vad som är registrerat i databasen.
  • Vi har konstruerat ett verktyg för att enkelt kunna korrigera de byggnadspunkter som tidigare haft en felaktig placering. Verktyget kan även användas till att koordinatsätta byggnader som saknat koordinater hittills.
  • Ytor kan nu registreras på inventeringar och anläggningar. Det innebär bland annat att skyddsområden för byggnadsminnen och inventeringarnas omfattning kan visas upp i kartan på söksidan. Ytorna kommer att registreras successivt framöver.
  • Det är nu möjligt att upprätta länkar mellan poster i Bebyggelseregistret och andra websidor. Länkarna visas upp på söksidan och kan på så sätt användas för att hänvisa till externa källor med intressant material om byggnaden eller anläggningen.
  • Automatiska länkar har upprättats mellan Bebyggelseregistret och Riksantikvarieämbetets databas Kulturmiljöbild samt Wikimedia. Det innebär att både byggnads- och anläggningsposter i många fall har berikats med fler fotografier.

En utförligare beskrivning av hur de nya funktionerna fungerar i registreringsläge finns i registreringsmanualen, tillgänglig på sidan Stöddokument på webben.

Ny version av Bebyggelseregistret 2013-10-30

En ny version av Bebyggelseregistret kommer att ligga ute från klockan 08:00 den 30 oktober. De viktigaste nyheterna i korthet:

  •          Creative Commons kommer framöver att användas för att förtydliga upphovsrätten.           Se lista här.
  •          Söklayouten har strukturerats om. Sidan laddas inte längre om vid sökningar.
  •          Förvalslistorna för kategorier har reviderats på både byggnads- och anläggningsnivå.
  •          Förvalslistan för lagskydd har reviderats.

Dessutom har vi gjort vissa tekniska förbättringar och mindre justeringar av funktionaliteten.

Ni är som vanligt mycket välkomna att höra av er till oss med frågor och synpunkter på supporttelefonen 08-5191 8292 eller via mejl bebygg@raa.se.

Ny version av Bebyggelseregistret 2013-06-12

Idag (2013-06-12) har vi lagt ut en ny version (v. 2.3) av Bebyggelseregistret (BeBR) som innehåller förbättringar både när det gäller registrering och sökfunktioner.

Några exempel:

  • Det är nu lättare att lägga till information efter att man har publicerat sin inventering. Detta kallas Ajourhållning – läs mer om detta i manualen på sidan 9 [länk].
  • Vi har lagt till ett kartutsnitt på anläggningsnivå så att det ska bli mer tydligt hur anläggning och byggnad hör ihop. Detta gäller båda publikt och vid registrering.

Vi kommer med mer information inom kort, och då även direkt till alla som registrerar i BeBR.

Om det skulle uppstå problem eller frågor är ni som vanligt mycket välkomna att höra av er till oss på supporttelefonen 08-5191 8292 eller via mejl bebygg@raa.se.

Bebyggelseregistret har under hösten 2012 uppdaterats vad gäller fel och ett antal förbättringar

SÖK – Utökad sök

  • Man kan nu samsöka alla byggnadsminnen, BM o SBM under Lagskydd.
  • Lagskyddet redovisas i sökresultatlistorna
  • Att söka lagskydd inom ett visst tidsspann fungerar nu
  • Alla fritextfält har återfått formatering som gör det lättare att läsa längre texter
  • Referenser visas nu på anläggning och byggnad
  • Händelser redovisas nu även på anläggningsnivå under Historik
  • Anläggnings – och byggnadsnamn redovisas nu med alla namn dvs aktuella (akt.) och ej aktuella (inakt.)
  • Samtliga personer och organisationer har skördats till K-samsök och är sökbara via Kringla
  • Teckenförklaring till kartan finns nu som länk under kartan
  • Byggnadens namn visas i sökresultatlistan
  • Trasiga bildsymboler där det saknas foton visas inte längre
  • Sorteringsordningen på fotografierna är nu återställd.
  • Stift och församlingar är uppdaterade
  • Adress från Fastighetsregistret (Adress (fast.reg) ) redovisas på byggnadsnivå
  • Dokument i pdf –format visas som länk där man kan läsa hela filnamnet
  • Sökkriterierna visas överst på sökresultatsidan för anläggningar, byggnader, inventeringar och miljöer
  • Nybyggnadsår Okänt visas (tidigare visades bara ”-”)
  • Klassificering kan sökas under Kulturhistorisk värdering

REGISTRERING

  • Större tydlighet vid publicering av inventeringar
  • Fastigheter med flera koordinatpar fungerar nu vid registreringen
  • Ta bort delad byggnad fungerar igen

Ny version av Bebyggelseregistret okt 2011

Bebyggelseregistret genomgår just nu en omfattande teknisk och innehållslig utveckling. I och med lanseringen av den nya databasversionen i oktober 2011 avslutas det första utvecklingssteget, som framför allt innebär att det befintliga datat överförts till en tydligare och mer hanterbar databasstruktur. Resultatet kommer att bli enklare registrering, mer träffsäkra sökningar och förbättrad tillgänglighet till informationen. Vi har fokuserat på prestandaförbättringar i både sök och registrering för att komma till rätta med de problem som tidigare uppstått vid hög belastning på systemet. Arbetet har även inkluderat en översyn av informationen och hur den är tänkt att registreras.

Utvecklingen är dock inte över i och med detta. Framöver kommer nya funktioner att implementeras, bland annat förbättrade möjligheter att uppdatera den befintliga informationen.

Inloggningen för registerförare har flyttats 2012-01-31

Från och med 1 februari 2012 har inloggningen för registerförare flyttats till fliken Registrering på övre delen av startsidan.

Rekommenderade webbläsare 2012-01-31

För att säkerställa att informationen i registret visas på ett korrekt sätt rekommenderar vi i nuläget webbläsarna Google Chrome och Mozilla Firefox. Detta gäller även vid registrering. Under oktober 2011 lanserades en ny databasversion för Bebyggelseregistret som har visat sig ha vissa kompatibilitetsproblem med Internet Explorer.