Handledning för registrering av lämningsinformation i Fornreg, version 2.0

Den här sidan innehåller ”Handledning för registrering av lämningsinformation i Fornreg, version 2.0”.

Handledningen finns också som PDF-fil på sidan Handledningar och manualer för Fornreg.

Innehållsförteckning

Varför ska vi registrera lämningsinformation?

Den fysiska miljön präglas av mer eller mindre tydliga avtryck efter mänskliga verksamheter och aktiviteter från olika tider. För att fånga detta perspektiv talar vi ofta om kulturmiljön. Man kan säga att en kulturmiljö är en plats med en kontext som kan innehålla byggnader, ortnamn eller traditioner. Även de kulturhistoriska lämningarna är delar av kulturmiljön.

Kulturmiljön är en källa till kunskap, bildning och upplevelser. Den bidrar till att skapa en känsla av tillhörighet, delaktighet och förståelse för vår plats i tiden. För att skydda och ta tillvara dessa värden i olika samhällsprocesser finns lagar och förordningar. Vissa delar av kulturmiljön har ett starkt skydd som avsevärt påverkar den som vill göra ett ingrepp i landskapet.

Både för att få historisk förståelse och för att kunna hantera regelverket är det angeläget att veta var någonstans olika typer av kulturmiljöer finns. De olika platserna behöver därför dokumenteras och registreringarna måste bli allmänt tillgängliga. För att informationen ska bli användbar måste även de registrerade uppgifterna vara pålitliga, korrekta och likartat uppbyggda så att de kan jämföras med varandra.

Vad säger lagen?

Kulturmiljön hanteras i flera olika lagstiftningar. När det gäller de kulturhistoriska lämningarna är särskilt kulturmiljölagen av vikt. Hela dess andra kapitel handlar om fornminnen.

Enligt kulturmiljölagen är det förbjudet att utan tillstånd rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fornlämning. Det betyder att skyddet av fornlämningar är mycket starkt och därför är det väldigt viktigt att den registrerade lämningsinformationen är korrekt. Om en lämning registreras med ett felaktigt lagskydd eller på fel plats, kan det drabba kommuner och enskilda vid till exempel en exploatering eller försäljning av mark. Det kan också leda till att fornlämningar blir förstörda. En oriktig registrering kan också resultera i att staten måste betala skadestånd.

En fornlämning är en varaktigt övergiven lämning efter människors verksamhet under forna tider, som har tillkommit genom äldre tiders bruk. Till detta kommer att lämningen måste ha tillkommit före 1850. För att en lämning ska bedömas som fornlämning krävs att alla dessa kriterier är uppfyllda. Till exempel kan inte en övergiven plogplöjd åker från 1820 bedömas som fornlämning, eftersom plogplöjning inte kan ses som äldre tiders bruk. Länsstyrelsen kan dock fornlämningsförklara en lämning som är yngre än 1850, men då måste de övriga kriterierna vara uppfyllda.

I egentlig mening är det lagen som avgör en lämnings skydd och inte hur den blivit registrerad i Riksantikvarieämbetets system. Det är länsstyrelsen som i det enskilda fallet tolkar lagen och avgör hur en lämning ska bedömas. I praktiken har dock de registrerade uppgifterna stor betydelse både för länsstyrelsens arbete och vid planeringen av åtgärder i landskapet. Därför är det viktigt att informationen registreras i enhetlighet med länsstyrelsens tillämpning.

Det finns tillfällen då ett ingrepp i en fornlämning inte går att undvika. Det sker när andra samhällsintressen bedöms väga tyngre än de kulturhistoriska. Bygget av en väg kan i vissa fall anses vara viktigare än bevarandet av en stensättning. Det är länsstyrelsen som gör denna avvägning och kan i samband med tillståndet bestämma villkor för ingreppet. Ett sådant kan vara att en arkeologisk undersökning måste göras eller att viss hänsyn måste tas så att skadan på lämningen minimeras. För att kunna hantera dessa ärenden är det viktigt att lämningsinformationen är pålitlig.

Det är viktigt att komma ihåg att länsstyrelsen enbart kan besluta om en arkeologisk insats om markanvändningen ändras, till exempel om en åker ska bebyggas. I andra fall, som när ett skogsområde ska föryngras (avverkas och planteras), går det inte att besluta om uppdragsarkeologi. Då är den registrerade lämningsinformationen ofta det enda som länsstyrelsen har för att hantera ärendet. Därför är det viktigt att dessa uppgifter är korrekta.

Alla lämningar uppfyller inte kriterierna för fornlämning. Dessa kallar vi för övriga kulturhistoriska lämningar och de saknar skydd i kulturmiljölagen. Vilka lämningar som bör bedömas som fornlämningar utvecklas dock över tid, framför allt beroende på att den kulturhistoriska kunskapen ständigt förändras. Det gör att lämningar som idag inte omfattas av skyddet mycket väl kan bedömas som fornlämningar om tio år. Därför är det viktigt att även informationen om de övriga kulturhistoriska lämningarna är pålitlig.

Även om de övriga kulturhistoriska lämningarna inte skyddas av kulturmiljölagen kan de hanteras i annan lagstiftning. Det gäller främst skogsvårdslagen som Skogsstyrelsen ansvarar för. Markägare och entreprenörer inom skogsnäringen ska inför en avverkning meddela vilka hänsyn som kommer att tas till kulturmiljön. Det betyder i praktiken att det finns ett hänsynskrav när det gäller de övriga kulturhistoriska lämningarna. I det perspektivet är det viktigt att informationen är korrekt när det gäller de dessa.

(Till toppen.)

Vad innehåller Kulturmiljöregistret?

Kulturmiljöregistret är Riksantikvarieämbetets geografiska informationssystem för kulturmiljöinformation. Det består idag av information om fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar, samt information om planerade, pågående och avslutade arkeologiska aktiviteter i landskapet.

Kulturmiljöregistret består av olika delar. I detta kapitel får du en övergripande beskrivning av dessa.

Uppdragsregistret

I uppdragsregistret finns information om planerade, pågående eller avslutade arkeologiska uppdrag. Det är framför allt uppdrag som är beslutade av länsstyrelsen enligt kulturmiljölagen, men det kan även vara andra typer av uppdrag som till exempel förstudier.

Lämningsregistret

I lämningsregistret lagras informationen om kända fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar. Dessutom finns uppgifter om lämningar som inte längre finns kvar fysiskt i landskapet, om de har undersökts och tagits bort eller förstörts på något annat sätt.

Fornreg

Fornreg är ett webbaserat registrerings- och sökverktyg för den information som lagras i Kulturmiljöregistret. De enda tekniska kraven för att använda Fornreg är en webbläsare och internet-uppkoppling. Vi rekommenderar att du använder Google Chrome eller Mozilla Firefox för bästa funktionalitet och prestanda. Har du en äldre webbläsare bör du uppdatera den till senaste version.

Det är via Fornreg som informationen i uppdrags- och lämningsregistret registreras och visas upp. Vad du kan se och göra i Fornreg beror på vilken behörighet du har i systemet. Behörigheten beror på vilken organisation/myndighet du arbetar för samt vilken roll du har inom den.

Uppdragskort

Informationen om ett uppdrag visas i Fornreg på ett så kallat uppdragskort. Längst upp i uppdragskortets huvud ser du följande:
• Uppdragstyp, till exempel Arkeologisk undersökning.
• Uppdragsnummer bestående av år och löpnummer.
• Uppgift om var uppdraget är geografiskt placerat utifrån län, kommun, landskap och socken.
• Uppdragets status. Tre olika status kan visas för ett uppdrag: planerad, pågående och avslutad, läs mer om uppdragsstatus i kapitlet Aktörer, roller, aktiviteter och processer.
• Datum för när den aktuella statusen började gälla.

I kartan till höger om uppdragskortet visas uppdragets undersökningsområde i form av en eller flera ytor.

Uppdraget kan ses som en behållare för information som är kopplad till ett uppdrag. Innehållet på uppdragskortet skiljer sig något beroende på om det är ett länsstyrelseuppdrag eller ett övrigt uppdrag. Uppdragskortet för länsstyrelseuppdrag innehåller fem olika avsnitt, så kallade balkar. Dessa är Uppdragsinformation, Lämningar, Fältsessioner, Rapporter och dokumentationsmaterial samt Fyndfördelning.

Uppdragskort i Fornreg

För övriga uppdrag finns balkarna Uppdragsinformation, Lämningar och Fältsessioner (se avsnitt för Registrera övriga uppdrag nedan).

Bild som visar balkarna i Fornreg för Utredning utan KML-beslut.

Du kan öppna och stänga balkarna genom att klicka på pilen på balkens högra sida. Det är via dessa balkar som informationen som har tillkommit inom ett uppdrag registreras.

Lämningskort

Informationen om en lämning visas på ett så kallat lämningskort. Längst upp på lämningskortets huvud ser du följande uppgifter:

  • Lämningsnummer. Det är lämningens identitet och består av L samt årtal och ett löpnummer, till exempel L2017:5013.
  • Antikvarisk bedömning. Den antikvariska bedömningen anger om lämningen är skyddad enligt kulturmiljölagen eller inte.
  • RAÄ-nummer. Är lämningen migrerad från den äldre databasen (FMIS) ser du även det gamla så kallade RAÄ-numret.
  • Publicerad av. Här ser du vilken organisation som senast har publicerat informationen om lämningen. Information som är skapad eller uppdaterad inom ett länsstyrelseuppdrag publiceras av länsstyrelsen.
  • Datum för publiceringen. Efter Publicerad av står när den senaste publiceringen gjordes.
  • Geografisk placering. Uppgift om var lämningen ligger i landet ser du också i huvudet av lämningskortet. Platsen anges utifrån län och kommun, samt landskap och socken.
Lämningskort i Fornreg

Informationen om lämningen är indelad i olika avsnitt, så kallade balkar. Du kan öppna och stänga balkarna genom att klicka på pilen på balkens högra sida. Balkarna består av Beskrivning, Antikvarisk bedömning och lämningen status, Läge och utbredning, Övrig lämningsinformation, Referenser, Dokument och bilder och Versioner. Under kapitlet Registrering av lämningsinformation kan du läsa mer om vilken information som ryms under dessa balkar, och hur du ska registrera den.

(Till toppen.)

Kartan

Eftersom Kulturmiljöregistret är ett geografiskt informationssystem går det inte att registrera uppdrag eller lämningar om de saknar en geometri. Formatet för geometrierna är .shape eller .json. Referenssystemet är SWEREF 99 TM.

När du loggar in i Fornreg ser du den topografiska kartan (fastighetskartan) i utzoomat läge. Vill du zooma i kartan kan du antingen dubbelklicka i kartan, skrolla med musen eller använda zoomverktyget som du ser längst upp till höger i kartan.

Längst ned till höger hittar du funktionerna Kartor och Informationslager. Under Kartor kan du ändra bakgrundskarta och tända lager för fastighetsgränser och sockengränser på bakgrundskartan. Fastighetsgränserna innehåller även fastighetsbeteckningar.

Bakgrundskartor i Fornreg.

Under informationslager kan du tända och släcka lager för lämningarnas geometrier och symboler, samt för uppdragsregistrets undersökningsområden och grävda ytor. Lagren för lämningarnas geometrier och symboler är alltid tända när du loggar in i Fornreg.

Informationslager i Fornreg.

Vad visas i kartan?

I uppdragsregistret registreras uppdragens undersökningsområden och eventuell de schakt och ytor som grävts inom området.

En lämning består av en eller flera geometrier. De olika geometrityperna är punkt, linje och yta. Geometrierna visas i kartan med olika färger och symboler beroende på vilken antikvarisk bedömning lämningen har.

Legend för de geometrier som visas i kartan:

Geometrier som visas i Fornreg.
Symboler som visas i kartan:
Symboler i Fornreg.

Varje geometri på en lämning har ett så kallat geometrinummer. Det är ett ID-nummer för den enskilda geometrin som genereras när geometrin sparas i lämningsregistret. Om du har sökt fram en lämning och klickar på dess geometri i kartan ser du geometrinumret.

Se geometrinumret i Fornregs karta.
Sök i kartan

Om du klickar på ett undersökningsområde eller en lämning i kartan får du upp en ruta med uppdrags- eller lämningsnumret. Klickar du på det så öppnas kortet för uppdraget eller lämningen till vänster om kartan. Om flera uppdrag och lämningar ligger på varandra i kartan får du en lista över dessa. När du för muspekaren över listan markeras den geometri i kartan som motsvarar de uppdrag eller den lämning du pekar på.

Söka i Fornregs karta.
Ladda ned geometrier

Du kan ladda ned geometrierna för undersökningsområde och grävda ytor, samt för lämningar. Undersökningsområden och grävda ytor hittar du under balken Uppdragsinformation på uppdragskortet. Geometrier för en lämning hittar du under balken Läge och utbredning på lämningskortet.

Sök i Fornreg

Under knapparna Sök lämning och Sök uppdrag hittar du sökformulär där du kan söka med olika sökparametrar.

För lämningar listas sökresultatet i ordningen geografiskt område (län, kommun, landskap, socken), lämningstyp (A-Ö), antikvarisk bedömning (fornlämning, övrig kulturhistorisk lämning, möjlig fornlämning, ej kulturhistorisk lämning, ingen antikvarisk bedömning).

Sökträffarna visas 25 stycken i taget. Lämningarna i listan visas på kartbilden med turkos färg tillsammans med det totala antalet träffar.

(Till toppen.)

Forndok

Forndok är Riksantikvarieämbetets arkiv för digitala publikationer, handlingar, dokument och databaser från arkeologiska uppdrag. Forndok säkerställer att de filer som laddas upp sparas i ett arkivbeständigt format så att innehållet bevaras långsiktigt, samt hanterar e-plikt till Kungliga biblioteket.

Forndok

Forndok ingår i Kulturmiljöregistret och är integrerad med registreringstjänsten Fornreg. Uppladdningen via Fornreg medför att det skapas direkta länkar från uppdragen till rapporter och andra publikationer.

Forndok har en egen webbsida där det går att söka fram publikationer och dokumentationsmaterial utifrån kombinationer av fler sökkriterier än i Fornreg (till exempel författare, publikationstyp, publiceringsår, uppdragstyp, lämningstyp, tidsperiod, utgivare, geografi osv).

Bilder i rapporten

Det är två kategorier av bilder som måste behandlas på särskilda sätt i rapporterna.

Transparenta bilder

Bilder med transparenta lager i rapporten förändras när den sparas ned i arkivet som en PDF/A. Exempel på transparens är en annan opacitet än 100% i ett färglager för att skapa transparens eller för att öka ljusheten i färgen. Samma problem kan uppstå när man använder sig av flera lager i en bild där en av bilderna innehåller genomskinlighet, eller när man använt sig av vektoriserade bilder. Exempel på detta är kartbilder där olika områden har ritats in.

Tips på vad man kan göra för att undvika problemet:

  • Spara din rapport i formatet PDF/A innan du laddar upp den i Forndok.
  • Använd bara färger med 100% opacitet
  • Spara om bilder som innehåller lager och vektorer till platta rastrerade bilder.
Spridningstillstånd för fotografier

Det krävs spridningstillstånd för vissa fotografier. Till exempel krävs det tillstånd för spridning av geografisk information som inhämtats från luftfartyg genom fotografering eller liknande registreringar. Regleringen omfattar även fotografier tagna från obemannade luftfartyg, s.k. drönare. Lag (2016:319) om skydd för geografisk information och förordning (2016:320) om skydd för geografisk information

Det finns dock undantag. Vissa typer av registreringar, informationsslag samt områden, byggnader och anläggningar är undantagna från kravet på spridningstillstånd. Undantagen omfattar bl.a. område för arkeologiska undersökningar. (Lantmäteriets föreskrifter om spridningstillstånd för sammanställningar av landgeografisk information (LMFS 2016:1). Med ”område” avses här ett officiellt avgränsat område för en specifik undersökning. Det innebär att fotografier tagna från drönare över ett arkeologiskt undersökningsområde inte kräver spridningstillstånd. Det är dock viktigt att tänka på att undantaget bara gäller för undersökningsområdet. Om fotografiet innehåller vyer som sträcker sig utanför undersökningsområdet blir fotografiet tillståndspliktigt även om luftfarkosten befann sig inom området när fotografiet togs.

Det här innebär att innan du laddar upp en rapport (eller annan publikation) måste du ha kontrollerat om det i rapporten finns någon bild som kräver spridningstillstånd och i relevanta fall skaffat ett sådant spridningstillstånd.

Ytterligare information om spridningstillstånd och undantag från dessa finns att söka fram på Lantmäteriets hemsida www.lantmateriet.se.  Där kan du även läsa om de föreskrifter och lagar som ligger till grund för spridningstillstånd och dess undantag.

Ladda upp dokument i Forndok via ett lässtyrelseuppdrag

När rapporten är klar och godkänd av länsstyrelsen ska du ladda upp den i Forndok via det uppdrag som rapporten rör. Notera att det är viktigt att det är den slutgiltiga rapporten. Du kan inte ersätta den mot en annan version. Det krävs ett gallringsbeslut för att ta bort en arkivlagd rapport.

Gör så här:

1. Gå in under balken Rapporter och dokumentationsmaterial. Välj vilken typ av rapport det är. För basrapporten väljer du Rapport.

2. Klicka på Vidare.

Ladda upp dokumentation kopplat till uppdraget i Fornreg.

3. Från uppdraget hämtas automatiskt de administrativa uppgifterna som finns på uppdraget som uppdragstyp, uppdragsnummer, länsstyrelsediarienummer, utförare och de geografiska uppgifterna.
4. Fyll i formuläret. Fält med röd asterisk är obligatoriska.
5. För att ange Författare, Utgivare och RAÄ-nummer måste du markera Lägg till efter att du lagt in uppgifterna, så att de läggs till nedanför fälten.
6. Under Titel anger du rapportens hela titel.
7. Ladda upp rapporten i PDF-format. Rapporten måste vara en PDF/A-1a eller -1b. Eftersom formatet PDF/A inte kan hantera transparenta bilder bör du spara om dessa till platta rasterbilder innan du laddar upp rapporten.
8. När du har fyllt i alla fält kan du förhandsgranska formuläret innan du laddar upp rapporten.

Ladda upp rapporten i Fornreg.

9. Klicka på Ladda upp.

Dialogruta för att ladda upp rapport 1

10. Rapporten är nu inlagd i Forndok.

Dialogruta Forndok rapport 2

(Till toppen.)

Sök i Forndok

I Forndok kan du fritt läsa, söka och ladda ner arkeologisk dokumentation. De flesta rapporterna i Forndok är tillgängliga i sin helhet och du kan söka på hela innehållet. Det finns också möjlighet att göra avancerade sökningar genom att välja vilken typ av dokumentation du vill söka på under sökalternativet Objekttyp.

Gå till Forndok via ett uppdrag i Fornreg eller direkt till Forndok med adressen https://app.raa.se/oppnadata/forndok

Startsida Forndok

För att komma till söksidan måste du skriva in koden som visas. Detta för att försäkra systemet om att du inte är en så kallad ”robot”.

Dialogruta robottext

Du kan söka på ett eller flera sökord. Du kan också använda (*), t ex sten* för
att få träff på stenålder och stenyxa.

Enkel sök Forndok

Sökresultatet listas under sökfältet. Klicka på Visa för att läsa all metadata kring dokumentet. Vill du ladda ned rapporten för att läsa den så klickar du på länkarna längst ned på sidan. Den översta filen innehåller den arkivbeständiga rapporten och understa filen är originalet.

Enkel sök Forndok

Du kan också välja utökad sökning, där du först får välja vilken typ av information du vill söka efter. Därefter får du fylla i ett eller flera fält i ett detaljerat sökformulär. Du kan också välja att söka i en del av arkivet genom att trycka på ”Välj delarkiv”. Du kan begränsa din sökning genom att välja vilken typ av information du är ute efter under Objekttyp. För rapporter producerade inom ett uppdrag väljer du Arkeologiska publikationer Länsstyrelsens uppdrag.

Avancerad sök Forndok

Lämningstypslista och principer för beskrivning

Lämningstypslistan består av ett register över de lämningstyper som används för olika kulturhistoriska lämningar i Kulturmiljöregistret. Registret innehåller benämningar, definitioner samt egenskapstyper och egenskapsvärden som kan knytas till lämningstypen. Här finns också principer för beskrivning av de olika lämningstyperna samt exempel.

I lämningstypslistan finns också Riksantikvarieämbetets rekommendationer för den antikvariska bedömningen i enlighet med Vägledning från Riksantikvarieämbetet, Fornlämningsbegreppet och Vägledning från Riksantikvarieämbetet, Fornlämningsförklaring. Rekommenderade bedömningar bör användas i de fall en lämnings tillkomsttid inte är känd eller inte kan antas.

(Till toppen.)

Öppna data

Riksantikvarieämbetet tillgängliggör uppdrags- och lämningsinformation genom olika typer av geodatabastjänster. De hittar du på vår öppna data-portal via Fornregs hemsidor på raa.se/fornreg.

  • Datauttag: Datauttag för uppdrags- och lämningsinformation finns i formaten shape (zip) eller GeoPackage (GPKG). Uttagen görs utifrån län och kommun, samt hela Sverige och de uppdateras varje dygn.
  • Visningstjänst (Web Map Service, WMS): Du kan hämta en visningstjänst för alla publicerade uppdrag och lämningar. Formatet är .vms.

Fältreg

Fältreg är en applikation för mobila enheter där du kan registrera arkeologisk lämningsinformation i fält. Applikationen är integrerad med registreringsverktyget Fornreg.

Med Fältreg mäter du in och beskriver lämningen på plats och för sedan över informationen till Fornreg. Du kan även hämta ut tidigare registrerade lämningar, göra justeringar i fält, och föra tillbaka uppgifterna till Fornreg.

För att använda Fältreg måste du ha behörighet som lämningsregistrerare i Kulturmiljöregistret via registreringsverktyget Fornreg. Information om hur du får tillgång till Fältreg, samt manualer, hittar du på Fornregs hemsida raa.se/fornreg.

Aktörer och roller

Aktörer och deras ansvar

I den arkeologiska processen och kring Fornreg finns framför allt tre aktörer som har olika ansvar. Det är Utförare, Länsstyrelserna och Riksantikvarieämbetet.

  • Utförare/Utförande organisation
    – Registrera information
    – Hantera individuella behörigheter att registrera
  • Länsstyrelserna
    – Ansvara för att informationen (på objektsnivå) är korrekt och
    följer praxis vid registreringstillfället
    – Godkänna och publicera information registrerad inom länsstyrelseuppdrag
    – Tillhandahålla viss ärendeinformation
  • Riksantikvarieämbetet
    – Tekniskt förvalta register
    – Lämningsinformation
    – Uppdragsinformation
    – Fältdokumentation
    – Ansvara informationsstruktur och begrepp
    – Övergripande ansvara för kvaliteten
    – Förvalta och utveckla praxis
    – Uppföljning/utvärdering
    – Stöd
    – Utbildningar
    – Support
    – Hjälptexter

Roller och behörigheter

I den arkeologiska processen har olika aktörer olika roller och till dem är olika behörigheter knutna, det vill säga din behörighet styr vad du kan göra i Fornreg. Om du till exempel inte ser vissa knappar så beror det på att du inte har behörighet att göra det.

Utförande organisation (Utförare)

För att de som arbetar hos en utförande organisation ska kunna registrera i Fornreg måste organisationen vara upplagd i Fornreg. Den utförande organisationen skickar en ansökan till Riksantikvarieämbetet som ansvarar för administrationen av denna ansökan.

En person som ska arbeta för en utförare måste ansöka om att få behörighet för just den utförande organisationen. Om du ska arbeta för fler utförare så behövs en ansökan för respektive utförande organisation. Det är utföraren som ansvarar för administrationen av individerna som ska få behörighet att arbeta för dem. En individ kan ha en, två eller tre roller helt beroende på vad utföraren vill att den individen ska kunna göra i Fornreg.

För en utförande organisation finns det tre olika roller.

Behörighetsadministratör

Varje utförande organisation måste ha minst en behörighetsadministratör men det kan finnas fler. De utförande organisationerna administrerar alltså sin egen personals behörighet att registrera. Detta inkluderar även underkonsulter som ska arbeta för utföraren. Du som är behörighetsadministratör för en utförare kan bara vara det för en utförare i taget och du kan inte ta bort dig själv från denna roll. Det är alltså personer med denna roll som godkänner eller nekar individers ansökningar samt administrerar de individer som redan finns upplagda för denna utförare.

Uppdragsregistrerare

Om du har rollen uppdragsregistrerare hos en utförare kan du uppdatera viss information på ett länsstyrelseuppdrag. För dessa uppdrag kan du ladda upp en fil med grävda ytor, ersätta undersökningsområde, ladda upp dokumentation som tillhör uppdraget eller ange om man har hittat fynd som ska fyndfördelas. Du kan inte skapa länsstyrelseuppdrag eller avsluta dem. Detta gör länsstyrelsehandläggaren.

Som uppdragsregistrerare på en utförande organisation kan du skapa och uppdatera och avsluta ett övrigt uppdrag.

Lämningsregistrerare

Denna roll tilldelas arkeologer som arbetar för utföraren och ska kunna registrera lämningsinformation. Har du denna roll så kan du registrera nyfunna lämningar samt uppdatera information om befintliga lämningar. Detta kan göras inom uppdrag, både länsstyrelse uppdrag och övriga uppdrag, samt genom funktionen registrera utanför uppdrag.

Alla lämningsregistrerare som arbetar för samma utförare kan se allt arbetsmaterial inom uppdragen som tillhör organisationen. Det är dock bara en lämningsregistrerare i taget som kan redigera en specifik lämning. Som lämningsregistrerare anger du även om fynd har tillvaratagits som ska fyndfördelas.

Ska du både ska registrera lämningsinformation och ladda upp dokumentation på ett uppdrag behöver du alltså ha båda rollerna uppdrags- och lämningsregistrerare. Har du ett enmansföretag kommer du behöva ha alla tre behörigheter.

(Till toppen.)

Länsstyrelsehandläggare

Som länsstyrelsehandläggare har du automatiskt behörighet att se allt arbetsmaterial för samtliga pågående uppdrag i hela Sverige. Du kan även systemmässigt till exempel godkänna allt arbetsmaterial som finns på alla länsstyrelseuppdrag. Det betyder dock inte att du ska göra det. Rollen som länsstyrelsehandläggare administreras av Riksantikvarieämbetet.

I flödena för länsstyrelseuppdrag och lämningsregistrering inom ett länsstyrelseuppdrag (se nedan) beskrivs närmare vad du som länsstyrelsehandläggare kan göra och i vilket system (ASK eller Fornreg).

OBS! Om länsstyrelsen själva ska utföra ett uppdrag så måste länsstyrelsen ansöka om att bli upplagd som en utförande organisation och därmed hantera personerna som ska arbeta med ett uppdrag som beskrivits tidigare. Och måste alltså även ha en behörighetsadministratör.

Aktiviteter

All lämningsinformation är kopplad till en aktivitet. Detta för att användaren lättare ska kunna hantera och se inom vilket sammanhang lämningsinformationen har tagits fram. Det finns tre olika aktiviteter; länsstyrelseuppdrag, övriga uppdrag och kvalitetshöjning/nyregistrering utanför uppdrag.

Länsstyrelseuppdrag

Dessa uppdrag har alltid ett länsstyrelsebeslut kopplat till sig. De uppdragstyper som finns i systemet är de som gäller uppdragsarkeologin, alltså Arkeologisk utredning, Arkeologisk förundersökning, Arkeologisk undersökning, Arkeologisk kontroll och Schaktningsövervakning. Ytterligare fyra uppdragstyper finns i Fornreg (men ännu inte i ASK); Forskningsundersökning, Efterundersökning, Kunskapsunderlag och Övriga uppdrag 2. Kap KML. Dessa fyra uppdragstyper kan registreras direkt in i Fornreg av länsstyrelsehandläggare.

Alla användare som loggar in i Fornreg ser alla länsstyrelseuppdrag förutom de vilande. Ett länsstyrelseuppdrag kan ha noll, en eller flera lämningar kopplade till sig. Hur länsstyrelseuppdrag registreras kan du läsa om i kapitlet Registrering av uppdragsinformation.

Övriga uppdrag

Dessa uppdrag har inte ett länsstyrelsebeslut kopplat till sig men de kan innehålla viktig lämningsinformation som bör finnas i Kulturmiljöregistret. Det finns tre typer av övriga uppdrag, Inventering, Utredning utan KML-beslut och Övrig fältregistrering. Alla dessa uppdrag registreras, hanteras och avslutas av den utförande organisationen (se avsnittet om behörigheter).

Alla användare som loggar in i Fornreg ser alla övriga uppdrag. Ett övrigt uppdrag kan ha noll, en eller flera lämningar kopplade till sig. Hur du registrerar ett uppdrag ser du under kapitlet Registrering av uppdragsinformation nedan.

Kvalitetshöjning / nyregistrering utanför uppdrag

Om en lämning framkommit under andra omständigheter än inom ett uppdrag kan du registrera den som en enskild lämning. Du kan också uppdatera informationen på en lämning utan att kvalitetshöjningen är kopplad till ett särskilt uppdrag. Villkoret är att du har behörighet som lämningsregistrerare eller länsstyrelsehandläggare.

Som länsstyrelsehandläggare kan du även registrera Fornlämningsförklaringar och Borttagande utan villkor på befintliga redan publicerade lämningar och självfallet går det även att nyregistrera lämningar som inte är kopplade till uppdrag. Läs under kapitlet Nyregistrering eller kvalitetshöjning av lämning utanför uppdrag.

(Till toppen.)

Flöde för länsstyrelseuppdrag

Här beskrivs det flöde som ett länsstyrelseuppdrag har i Fornreg.

Planerat länsstyrelseuppdrag

Länsstyrelsen registrerar ärenden i ASK (länsstyrelsens handläggarstöd). När hela anbudsförfarandet är klart och kontakter mellan länsstyrelsen och utförare är färdiga, samt när beslutet vunnit laga kraft uppdateras Fornreg med det nya länsstyrelseuppdraget som får statusen Planerad och ett uppdragsnummer. Länsstyrelsen kan skicka ärendet till Fornreg innan beslutet vunnit laga kraft om det är ett akut uppdrag.

Flöde länsstyrelseuppdrag i Fornreg

Pågende länsstyrelseuppdrag

När utföraren ska sätta igång arbetet med länsstyrelseuppdraget ska länsstyrelsen ha ett igångsättningsmeddelande, på samma sätt som idag (alltså utanför Fornreg). Länsstyrelsehandläggaren skriver in datumet i ASK och då ändras uppdragets status automatiskt till Pågående i Fornreg.

Det är när uppdraget är Pågående som registreringen av lämningsinformation sker i Fornreg. All lämningsinformation måste registreras då statusen är Pågående! Lämningsinformationen kan registreras fortlöpande. Du behöver alltså inte vänta tills uppdraget är färdigt (till exempel om det är en stor utredning).

När utföraren anser att all lämningsinformation är registrerad för uppdraget så meddelar utföraren länsstyrelsen detta.

Avslutat länsstyrelseuppdrag

Länsstyrelsen avslutar vanligen ett uppdrag när upparbetade kostnader och rapportering godkänns (vilket inte är samma sak som att rapporten måste vara klar). I den nya processen måste även lämningsinformationen vara godkänd. Länsstyrelsehandläggaren avslutar då ärendet i ASK vilket automatiskt gör att uppdraget i Fornreg får status Avslutad. Även om uppdraget är avslutat i Fornreg kan utföraren fortfarande ladda upp dokumentation och markera om det finns fynd som ska fördelas. Observera att det inte längre går att registrera lämningsinformation eller grävda ytor på uppdraget.

Ovan beskrivs det vanliga flödet för ett uppdrag men det finns två statusar till som länsstyrelseuppdrag kan ha i Fornreg.

Vilande länsstyrelseuppdrag

Uppdrag där beslutets giltighetstid har passerats får status Vilande och visas då inte i Fornreg för andra än länsstyrelsehandläggarna. Systemet tillåter att beslutets giltighetstid förlängs för att ”väcka upp” ett vilande uppdrag. Det vanligaste är dock att ett nytt beslut tas hos länsstyrelsen om uppdraget ändå ska genomföras, vilket resulterar i ett nytt uppdrag i Fornreg.

Importerade länsstyrelseuppdrag

Äldre digitala uppdrag som inte har registrerats via ASK/Fornreg har samlats in och lagts in i Kulturmiljöregistret och har status Importerat. Dessa uppdrag har tillkommit innan 2018. Kvalitén kan vara varierande för dessa uppdrag, till exempel kan undersökningsområdet vara en punkt trots att det i verkligheten är större. Alla importerade uppdrag har dock en geometri i någon form. Det kan även finnas ett kommentarfält på de importerade uppdragen med mer information om vad det är för typ av uppdrag.

(Till toppen.)

Flöde för övriga uppdrag

Här beskrivs det flöde som ett övrigt uppdrag har i Fornreg. För övriga uppdrag hanteras hela flödet av den utförande organisationen. Det är de olika rollerna som styr vem och vad som får göras på ett övrigt uppdrag (se behörigheter ovan).

Planerat övrigt uppdrag

Alla med behörigheten uppdragsregistrerare kan registrera ett övrigt uppdrag. När uppdraget sparas får det statusen Planerad och ett uppdragsnummer. Ett övrigt uppdrag med status Planerad kan tas bort om det inte kommer att genomföras (se Registrera övrigt uppdrag nedan).

Flödesschema för övriga uppdrag i Fornreg.

Pågående övrigt uppdrag

När utföraren ska sätta igång arbetet med ett övrigt uppdrag sätter uppdragsregistreraren om statusen till Pågående med ett datum för när uppdraget startades.
Det är när uppdraget är Pågående som registreringen av lämningsinformation sker i Fornreg av lämningsregistreraren. Lämningsinformationen kan registreras fortlöpande. Du behöver alltså inte vänta tills uppdraget är färdigt (till exempel om det är en stor utredning).

Avslutat övrigt uppdrag

När utföraren är klar med det övriga uppdraget och all lämningsinformation är registrerad så ska uppdraget sättas om till status Avslutat med ett datum för när uppdraget avslutades.

OBS! Övriga uppdrag som av någon anledning inte genomfördes ska tas bort från Fornreg! Det är bara uppdrag som faktiskt genomförts som ska finna kvar i systemet. Hur du tar bort ett övrigt uppdrag kan du läsa i kapitlet Registrering av uppdragsinformation.

Registrering av uppdragsinformation

Informationen om uppdrag sparas i Uppdragsregistret som är en del av Kulturmiljöregistret. Syftet med informationen är att den ska ge kunskap om vilka arkeologiska aktiviteter som planeras, pågår och har utförts i landskapet.

Så här arbetar du med uppdrag

Uppdragsinformationen är en fristående informationsmängd som till exempel kan laddas ned via datauttag och wms och användas i uppföljningar. Det är viktigt att komma ihåg att uppdragets information ska återspegla ett faktiskt uppdrag, projekt eller arbetsuppgift som har en början och ett slut. I de allra flesta fall har uppdraget även en geografisk begränsning i landskapet som definieras av undersökningsområdet.

Uppdrag ska inte användas som en arbetsyta för flera av varandra oberoende projekt/registreringar. Uppdraget ska inte heller vara pågående över omotiverat lång tid. Den som använder Fornreg, Fornsök eller våra geodatatjänster ska kunna veta att informationen om uppdragen stämmer och är korrekt.

ASK och registrering av länsstyrelseuppdrag

Som länsstyrelsehandläggare skapar du ett ärende för ett KML-beslut som rör uppdragsarkeologi i länsstyrelsens diarium Platina, ärendet förs sedan över till ASK (Allmänt handläggarstöd kulturmiljö). När beslutet vunnit laga kraft, vanligtvis efter ca tre veckor, förs informationen om uppdraget över till Fornreg med status Planerad (se flöde för länsstyrelseuppdrag ovan).

För närvarande är det fem uppdragstyper som förs över från ASK till uppdragsregistret och Fornreg; Arkeologisk utredning, Arkeologisk förundersökning, Arkeologisk undersökning, Arkeologisk kontroll och Schaktningsövervakning.

Har du frågor om hur ASK fungerar, eller behöver hjälp, kontakta supporten för ASK på ask@lansstyrelsen.se.

Länsstyrelseuppdragen i ASK

  • Arkeologisk utredning
  • Arkeologisk förundersökning
  • Arkeologisk undersökning
  • Arkeologisk kontroll
  • Schaktningsövervakning

Registrera länsstyrelseuppdrag direkt i Fornreg

Det finns fyra uppdragstyper som inte kan skapas i ASK utan som du måste registrera direkt i Fornreg. Dessa är

  • Forskningsundersökning,
  • Efterundersökning,
  • Kunskapsunderlag och
  • Övriga uppdrag 2 kap. KML.

Som länsstyrelsehandläggare loggar du in i Fornreg och klickar på Nytt uppdrag under Meny längst upp till höger. Instruktioner om hur du registrerar dessa uppdrag finns i Lathund för att registrera uppdrag via Fornreg på Fornregs hemsida, raa.se/fornreg.

Registrera ett övrigt uppdrag

Övriga uppdrag hanteras i sin helhet av utföraren och har ett lite annat innehåll än vad länsstyrelseuppdrag har. För att du ska kunna registrera, uppdatera uppdragsinformation och avsluta ett övrigt uppdrag måste du ha behörighet som uppdragsregistrerare.

Uppdragstyper för övrigt uppdrag

Det finns tre uppdragstyper som du kan använda inom ett övrigt uppdrag.

Inventering

Uppdragstypen Inventering omfattar olika former av inventeringar så som fornminnesinventering, revideringsinventering, specialinventering, status- och skadeinventering och inventeringar som bedrivs som arbetsmarknadsprojekt. För denna uppdragstyp är undersökningsområde obligatoriskt.

Utredning utan KML-beslut

Uppdragstypen Utredning utan KML-beslut omfattar olika typer av utredningar, förstudier och miljökonsekvensbeskrivningar som utförs på uppdrag av en beställare som vill ha ett underlag inför planerad exploatering.  För denna uppdragstyp är undersökningsområde obligatoriskt.

Övrig fältregistrering

Uppdragstypen Övrig fältregistrering omfattar nyregistrering och kvalitetshöjning av lämningsinformation som görs i samband med till exempel besiktningar och granskningar av lämningar. Det kan till exempel röra sig om tips och uppgifter som anmälts av allmänheten, och som granskas i fält.

Uppdragstypen kan också användas för så kallad byråmässig registrering (det vill säga registrering som inte görs i fält) av till exempel uppgifter som hämtas från kartmaterial och andra källor. Dessa lämningar har registreringsstatus Uppgift om lämning, ej bekräftad i fält.

För denna uppdragstyp är undersökningsområde inte obligatoriskt, men det är alltid en fördel att lägga upp ett sådant Om du inte lägger in ett undersökningsområde blir det svårare för användaren att orientera sig eftersom det inte finns något att zooma in till i kartan när man sökt fram uppdraget.

Skapa ett övrigt uppdrag i Fornreg

För att skapa ett övrigt uppdrag klickar du på Meny i övre högra hörnet i Fornreg och väljer Registrera – Nytt uppdrag. Ett tomt uppdragskort öppnar sig då där det finns följande information att fylla i. Obs! Informationen på ett övrigt uppdrag går att redigera fram till dess att uppdraget har avslutats.

Skapa ett övrig uppdrag i Fornreg

Uppdragstyp
Det finns tre olika uppdragstyper för övriga uppdrag, Inventering, Utredning utan KML-beslut och Övrig fältregistrering. Det är obligatoriskt att välja en uppdragstyp.

Syfte och beskrivning av uppdraget
Detta är ett obligatoriskt textfält där du beskriver uppdraget och varför det ska genomföras.

Undersökningsområde
Detta är den yta inom vilken uppdraget kommer att genomföras. Tänk på att inte lägga in större område än ytan för det arbete som ska utföras inom uppdraget. Har du till exempel utfört besiktningar av enskilda lämningar som ligger långt ifrån varandra är det mer lämpligt att göra flera områden än ett stort. Fundera också på om det är mer lämpligt att göra flera uppdrag.

Du kan använda lämningarnas geometrier som undersökningsområden där det är möjligt. Eller så skapar du ytor runt varje lämning som får representera undersökningsområdet

Undersökningsområdet är obligatoriskt för alla uppdrag utom typen Övrig fältregistrering. Väljer du att inte lägga till ett undersökningsområde för den typen av uppdrag är du helt utzoomad i kartan när du söker fram det i Fornreg. Vi rekommenderar därför att du alltid skapar ett eller flera undersökningsområden då det är lättare för användaren att orientera sig.

Exempel på undersökningsområden

  • Utredning utan KML-beslut
Exempel på undersökningsområde utan KML-beslut i Fornreg

En förstudie inför etablering av vindkraftverk.

  • Övrig fältregistrering
Exempel på övrig fältregistrering

Besiktning av tre lämningar. Undersökningsområde har skapats runt varje lämning.

Den geometri som du ska koppla till ett uppdrag skapar du i ditt eget GIS-verktyg. För att du sedan ska kunna ladda upp den via Fornreg måste den vara i formaten shape, json eller geojson. Shape-filerna ska vara komprimerade i zip-format. Du kan ha samtliga geometrier, oavsett geometrityp, i samma zip.

De filer som måste ingå i shape-filen är:

  • .shp
  • shx
  • .dbf
  • .prj

Notera att en projektionsfil (.prj) krävs för att kunna validera den uppladdade filen gentemot Kulturmiljöregistrets godkända referenssystem, även om den inte är obligatoriskt enligt standarden för shape-filer.

Geometrierna ska anges i koordinatsystem SWEREF 99 TM (ESPG:3006). Det innebär att du måste transformera koordinaterna om du använder ett lokalt referenssystem innan du kan ladda upp dem via Fornreg.

Utförande organisation
Här sätts automatiskt namnet på den utförande organisation som uppdragsregistreraren är inloggad som. Arbetar du för flera utförande organisationer är det därför viktigt att du kontrollerar att du valt rätt organisation när du loggat in. Det samma gäller för dig som är länsstyrelsehandläggare. Se till så att det står Länsstyrelsen XXX i övre högra hörnet i Fornreg.

Utförande organisation Övriga uppdrag

Vill du ändra organisation klickar du på pilen bredvid namnet och sedan på länken Välj annan organisation.

Diarienummer eller annan referens
Här anges en referens till uppdraget, till exempel ett projektnummer. Denna referens kommer att vara sökbar när man söker på uppdraget i Fornreg. Detta fält är inte obligatoriskt att fylla i.

Beställande organisation
Här anges den organisation som har beställt uppdraget. Detta fält är inte obligatoriskt att fylla i och ska inte innehålla egennamn eller andra personuppgifter, utan endast namnet på den beställande organisationen.

Sammanfattning av uppdragets resultat
Här kan resultatet av uppdraget sammanfattas. Detta fält är inte obligatoriskt att fylla i men informationen är värdefull för användare av Fornreg och Fornsök.

När du har fyllt i det som är relevant för att kunna registrera uppdraget klickar du på knappen Nästa och får en förhandsgranskning av både texten och geometrin för undersökningsområdet. Om allt ser bra ut klickar du på knappen Registrera. Uppdraget skapas då i systemet och får statusen Planerad och ett uppdragsnummer.

(Till toppen.)

Redigera uppdrag

Det går att redigera uppgifter under balken Uppdragsinformation så länge uppdraget har status Planerad eller Pågående. Klicka på knappen Redigera uppdragsinformation.

Redigera uppdragsinformation i Fornreg

Du kan redigera alla fält förutom Uppdragstyp och Utförande organisation. Har du valt fel uppdragstyp eller har varit inloggad som fel utförande organisation får du ta bort uppdraget och skapa ett nytt. Observera att du inte kan ta bort ett uppdrag som är i status Pågående, eftersom det då kan finnas lämningsinformation kopplad till uppdraget.

Redigera uppdrag utanför KML-beslut i Fornreg

Påbörja uppdraget

När du ska börja arbeta med uppdraget ändrar du dess status till Pågående. Gå in under balken Uppdragsinformation och välj datum för uppdragets start och klicka på knappen Påbörja. Om det är dagens datum eller ett datum som redan har passerats får uppdraget status Pågående direkt. Ligger datumet efter dagens datum kommer status att sättas om till Pågående när det datumet infaller. Det är när uppdraget har status Pågående som alla lämningsregistrering måste göras (se flödet för övriga uppdrag).

Påbörja uppdraget i Fornreg

Avsluta uppdraget

När uppdraget är genomfört, alla lämningar är registrerade och publicerade och uppdragsinformationen är kompletterad med sammanfattning kan du avsluta uppdraget. Du klickar på knappen Avsluta och får en kontrollfråga om du verkligen vill avsluta uppdraget. Om du är säker på att du vill avsluta så väljer du att gå vidare. Statusen sätts då om till Avslutad och dagens datum anges som avslutsdatum. OBS! När uppdraget är avslutat kan man inte redigera eller komplettera informationen (varken uppdragsinformationen eller den lämningsinformation som är kopplad till uppdraget) så säkerställ att allt verkligen är klart.

Ta bort uppdrag som inte blir av

I Kulturmiljöregistret ska det endast finnas uppdrag som faktiskt har genomförts och har information om genomförda arkeologiska insatser. Därför ska du ta bort uppdrag om det inte kommer att genomföras. För att du som uppdragsregistrerare ska kunna ta bort uppdraget måste det göras medan statusen är Planerad.
Har du valt fel uppdragstyp eller varit inloggad som fel utförande organisation när du skapade uppdraget måste du ta bort uppdraget och skapa ett nytt. Det måste du göra då uppdraget är i status Planerad.

Ta bort planerat uppdrag i Fornreg

 

Registrering av lämningsinformation

De lämningar som ska registreras i Fornreg är de som är bekräftade i fält, eller där det finns en källa eller ett belägg för informationen som anses vara pålitlig. Fornreg är inte ett tipsregister eller ett register över platser som har goda terrängförhållanden för en eventuell fornlämning. Det innebär att du inte ska registrera till exempel boplatslägen eller information om lämningar där uppgiften inte är kontrollerad och validerad av dig.

Lämningens geometri är inte densamma som undersökningsområdet eller grävda ytor, även om utbredningen i vissa fall kan överensstämma till exempel när fynd av en lämning påträffas vid en ledningsdragning. Det är viktigt att du avgränsar den kända utbredningen för fornlämningen och har så hög noggrannhet som möjligt eftersom den registrerade utbredningen påverkar vad en fastighetsägare och arbetsföretagare får och kan göra på platsen.

Du ska inte heller registrera geometrier för alla de anläggningar som eventuellt påträffats inom till exempel ett boplatsområde. Det är endast boplatsområdets kända avgränsning och de eventuella lämningar som är synliga ovan mark som ska registreras.

I följande kapitel beskriver vi hur du registrerar informationen i Fornreg. Du måste ha rollen som lämningsregistrerare i Fornreg för att kunna registrera lämningar. För att spara ett utkast för en lämning och få ett lämningsnummer behöver du bara välja lämningstyp. I vilken ordning du sedan fyller i formuläret bestämmer du själv. När du klickar på Klar för godkännande alternativt Spara och publicera (beroende på typ av aktivitet) valideras informationen. Har du glömt att fylla i ett obligatoriskt fält visas det i formuläret. Hur registreringsprocessen ser ut kan du läsa om nedan.

Registreringsprocessen

Alla lämningar som är publicerade är synliga för alla användare som loggar in i Fornreg. Det som skiljer en lämning som är registrerad inom ett länsstyrelseuppdrag från en som är registrerad inom ett övrigt uppdrag är vem som har godkänt och publicerat dess innehåll. För länsstyrelseuppdrag passerar lämningsinformationen alltid länsstyrelsen och det är slutligen länsstyrelsehandläggaren som publicerar lämningen. För övriga uppdrag är det utföraren som publicerar lämningsinformationen.

Flöde för lämningsregistrering inom ett länsstyrelseuppdrag

Här följer en beskrivning av de olika registreringsstatus som en lämning kan ha i flödet för lämningsregistrering inom ett länsstyrelseuppdrag.

  • Utkast

Utkast skapas vid nyregistrering av en lämning, eller genom att en arbetskopia skapas av en redan publicerad lämning. En publicerad lämning kan bara ha ett utkast, vilket innebär att den blir låst för redigering av andra. Den publicerade versionen är dock fortfarande synligt i Fornreg.

Utkasten är synliga för den egna utförande organisationens lämningsregistrerare samt för länsstyrelsehandläggare. Det finns ingen systemmässig tidsgräns för hur länge man kan jobba med ett utkast men endast en lämningsregistrerare kan redigera utkastet åt gången.

Lämningar inom länsstyrelseuppdrag i Fornreg
  • Väntar på godkännande

När ett utkast är klart, det vill säga att all information om lämningen är registrerad enligt praxis, ska statusen sättas om från Utkast till Väntar på godkännande vilket görs av en lämningsregistrerare. Länsstyrelsehandläggaren är den enda part som nu kan göra något med lämningen men lämningsregistreraren kan fortfarande se den.

  • Godkänn och publicera

Länsstyrelsehandläggaren godkänner och publicerar lämningsinformationen. Detta innebär att, för en nyregistrering så publiceras lämningsinformationen och blir synlig för alla som kan logga in i Fornreg. Detta blir den första versionen av denna lämning. Det kommer också stå att lämningen är publicerad av länsstyrelsen.

För en lämning som varit registrerad sedan tidigare så publiceras den som den senaste versionen av lämningen med de ändringar som gjorts. Den/de tidigare versionerna av lämningen kommer att finnas under balken Versioner. Lämningen syns för alla som kan logga in i Fornreg. Det kommer också stå att lämningen är publicerad av länsstyrelsen.

Redigera utkastet före publicering: Om länsstyrelsehandläggaren upptäcker små fel i lämningens information, till exempel ett stavfel, så kan en redigering göras före publiceringen. Detta kan endast göras för att direkt efter publicera lämningen (kan även avbryta).

  • Komplettering krävs

Om informationen om lämningen saknar väsentliga delar eller praxis inte har följts gällande till exempel beskrivningar så ska länsstyrelse-handläggaren sätta statusen till Komplettering krävs. Då kan inte länsstyrelsehandläggaren göra något mer med informationen utan överlämnar den till utföraren igen. När en utförare öppnar en lämning med denna status och sparar så går statusen automatiskt tillbaka till Utkast (se ovan).

  • Underkänd

Om den registrerade lämningen är av sådan art att den aldrig borde ha kommit in i KMR på grund av till exempel tips eller bra boplatslägen så sätter länsstyrelse-handläggaren statusen Underkänd. Lämningsinformationen kommer då att raderas när uppdraget avslutas. OBS! Det går inte att ändra tillbaka från denna status!

Flöde för lämningsregistrering inom ett övrigt uppdrag

Lämningsinformationen som skapas inom ett övrigt uppdrag publiceras av lämningsregistreraren för den utförande organisationen. Informationen granskas inte av länsstyrelsen.

Detta medför att det endast finns två registreringstatusar i flödet för lämningsregistrering inom ett övrigt uppdrag.

  • Utkast

Utkast skapas vid nyregistrering av en lämning, eller genom att en arbetskopia skapas av en redan publicerad lämning. En publicerad lämning kan bara ha ett utkast, vilket innebär att den då blir låst för redigering av andra. Den publicerade versionen är dock fortfarande synligt i Fornreg.

Utkasten är synliga för den egna utförande organisationens lämningsregistrerare. Det finns ingen systemmässig tidsgräns för hur länge man kan jobba med ett utkast men endast en lämningsregistrerare kan redigera utkastet åt gången.

  • Publicera

För ett övrigt uppdrag är det utföraren som publicerar lämningsinformationen. Detta innebär att, för en nyregistrering så publiceras lämningsinformationen och blir synlig för alla som kan logga in i Fornreg. Detta blir den första versionen av denna lämning. Det kommer också stå att lämningen är publicerad av den utförande organisationen.

När en lämning som varit registrerad sedan tidigare publiceras får den en ny version med de ändringar som du har gjort. Den eller de tidigare versionerna av lämningen kommer att finnas under balken Versioner (att se och jämföra versioner är ännu inte implementerat i Fornreg). Lämningen syns för alla som kan logga in i Fornreg. Det kommer också stå att lämningen är publicerad av den utförande organisationen.

Lämningar inom övriga uppdrag och uppdatering nyregistrering

(Till toppen.)

———–xxx  Nedan sid 48 i Word-manualen xxx—————

Skapa lämningsinformation utifrån undersökningsdokumentationen

Förberedelser inför lämningsregistrering

Innan du börjar registrera lämningsinformationen är det viktigt att du först förbereder dokumentationen. Några frågor du behöver reda ut är:

  • Vilka anläggningar och fynd hör ihop och utgör en lämning? Ska lämningen registreras som en enkel lämning, eller hör lämningarna ihop och ska registreras som en sammansatt lämning?
  • Finns lämningen registrerad i lämningsregistret sedan tidigare? I så fall, vilken information ska uppdateras?
  • Ska den nya lämningen slås samman med en redan registrerad lämning?
  • Vilken information ska registreras om lämningen?
  • Är lämningen skadad?
  • Är den delundersökt eller kanske helt undersökt?
  • Har du referenser som du vill lägga till, till exempel hänvisning till kartmaterial?

Det finns ett antal fall där du behöver hantera registreringen av lämningsinformationen på särskilda sätt. Till exempel då du ska slå samman olika lämningar som redan är registrerade till en och samma lämning. Ytterligare exempel är undersökningar som görs i ett stadslager eller i äldre kulturlager som påträffas i kyrkomiljöer med kyrka och kyrkogård som fortfarande är i bruk. Beskrivningar av hur du registrerar lämningsinformationen i dessa fall hittar du i kapitlet Specialfall.

Geometrierna som visar lämningens position och utbredning skapar du i ditt eget GIS-verktyg och laddar upp vid registreringen av lämningen. Det finns en praxis för vilken geometrityp (punkt, linje eller yta) som ska användas för olika lämningstyper. Hur du lägger till geometrier och kopplar dem till en lämning kan du läsa om i kapitlet Registrering av lämningsinformation under rubriken Läge och utbredning.

Oförändrad lämningsinformation och nollresultat

Om du har i uppdrag att besiktiga en sedan tidigare registrerad lämning, vid till exempel en arkeologisk utredning eller en schaktningsövervakning, och du finner att den befintliga beskrivningen av lämningen är korrekt uppdaterar du endast fältet Datum för senaste fältbesök. Du kan också göra ett förtydligande under Antikvarisk kommentar, till exempel: Lämningen besiktigades i fält inom uppdrag XXX. Inga förändringar av tidigare dokumentation gjordes. Lämningen kopplas då till uppdraget och det är tydligt att den har granskats i fält.

Om du däremot inte har påträffat några nya lämningar eller har uppdaterat någon lämningsinformation inom ramen för ett uppdrag lämnas balken Lämningar tom. Att uppdraget inte resulterat i någon ny eller förändrad  lämningsinformation bör också framgå i rapporten som kopplas till uppdraget.

Skapa en ny lämning

Har det framkommit en lämning inom uppdraget som inte är registrerad sedan tidigare ska du skapa en ny lämning. Uppdraget måste ha status Pågående. Sök upp uppdraget i Fornreg och klicka på balken Lämningar. Klicka på knappen Registrera ny lämning.

Skapa en ny lämning i Fornreg

Då öppnas registreringsformuläret för en lämning. I huvudet ser du uppdragsnumret till det uppdrag som lämningen kopplas till och vilken typ av uppdrag det är. För att kunna spara lämningen som ett utkast måste du välja en lämningstyp. För övrigt spelar det ingen roll i vilken ordning du fyller i informationen.

När du har sparat utkastet får lämningen ett lämningsnummer och finns tillgänglig på uppdragskortet under rubriken Pågående registreringar. Det är endast du och övriga lämningsregistrerare på din organisation, samt handläggare på länsstyrelsen, som kan se utkasten.

Skapa ny lämning i Fornreg.

När du har sparat utkastet kan du välja när du vill fortsätta redigera lämningsinformationen. Du kan spara utkastet hur många gånger du vill. Andra lämningsregistrerare på din organisation kan också gå in och redigera informationen. Det är dock bara en person i taget som kan ha utkastet öppet för redigering. Utkastet blir då låst för alla andra.

(Till toppen.)

Hämta lämningar till uppdraget för redigering

Om uppdraget berör lämningar som redan är publicerade behöver du kanske uppdatera dessa med ny information. För att göra det måste du hämta dem till ditt uppdrag. Ett utkast skapas då för lämningen som du ska redigera, det vill säga en arbetskopia av originalet. Den publicerade versionen av lämningen finns fortfarande synlig för alla användare. Den är dock låst, så att ingen annan registrerande organisation kan uppdatera lämningsinformationen samtidigt som du.

Det finns två sätt som du kan hämta lämningar till ditt uppdrag. Sök upp ditt uppdrag och gå in på uppdragskortet. Klicka på balken Lämningar så att den fälls ut. Klicka på länken Hämta lämningar till uppdrag. Där ser du två alternativ att hämta lämningar och koppla dem till uppdraget. Av varje lämning skapas ett utkast.

Hämta enskild lämning till uppdrag i Fornreg

På följande två sätt kan du hämta lämningar till uppdraget:

  1. Ange enskilt lämningsnummer

Vill du hämta enstaka lämningar, eller hämta en lämning som ligger strax utanför undersökningsområdet, och koppla dem till uppdraget klickar du på Ange enskilt lämningsnummer. I fältet Fullständigt lämningsnummer skriver du in lämningsnumret och klickar sedan på Lägg till i listan. Du kan lägga till flera lämningar till uppdraget vid samma tillfälle. När du har lagt till de lämningar du vill koppla till uppdraget klickar du på Hämta. Vill du välja bort någon av lämningarna du lagt till bockar du ur rutan till vänster om lämningsnumret i listan.

2. Inom undersökningsområde
Vill du hämta ut alla lämningar som berörs av undersökningsområdet klickar du på Inom undersökningsområde. Alla lämningar som ligger inom eller berör undersökningsområdets begränsningslinje presenteras då i en lista. Du kan klicka ur rutan till vänster om lämningsnumret för de lämningar som du inte vill hämta till uppdraget. Vill du bocka i eller ur samtliga lämningar klickar du på den översta rutan. När du har valt lämningar klickar du på Hämta.

Hämta lämning inom undersökningsområde i Fornreg

De lämningar du har hämtat och kopplat till uppdraget finns listade med registreringsstatus Utkast under Pågående registreringar. I kartan visas de med en grön färg och med symbolen för utkast.

Lämningar kopplade till uppdrag i Fornreg

Vill du ta bort ett specifikt utkast klickar du på lämningen och sedan på Ta bort utkast längst ned i vänstra hörnet. Utkastet raderas då och den publicerade lämningen låses upp så att andra registrerade organisationer kan hämta den.

Ta bort utkast Fornreg

Formulärets struktur

Registreringsformuläret är indelat i ett huvud och sju olika avsnitt, så kallade balkar (se även kapitlet Vad innehåller Kulturmiljöregistret?). Längst upp ser du lämningsnumret och lämningstyp. Under det ser du registreringens så kallade status och vem som senast redigerat informationen och vilket datum det gjordes. Du ser också inom vilket uppdrag utkastet hanteras. Vill du komma tillbaka till uppdragskortet klickar du på uppdragsnumret.

Informationen är grupperad i balkarna Beskrivning, Antikvarisk bedömning och lämningens status, Läge och utbredning, Övrig lämningsinformation, Referenser, Dokument och bilder samt Versioner. I följande kapitel kan du läsa hur du fyller i informationen under de olika avsnitten.

(Till toppen.)

Formulärets struktur

Beskrivning

Tillfälligt arbets-ID

Har du gett lämningarna en tillfällig arbetsidentitet under fältarbetet kan du skriva in det här för att lättare hålla reda på lämningarna under registreringstillfället. Den tillfälliga arbetsidentiteten sparas inte när lämningen publicerats.

Filtrera på kategori

Lämningstyperna är sorterade i kategorier utifrån funktion. Vissa lämningstyper kan återfinnas i flera kategorier. Med hjälp av kategorierna kan du filtrera listan med lämningstyper för att lättare hitta den du söker efter. Kategorin du valt sparas inte som information på lämningen du registrerar.

  • Agrara lämningar
  • Bebyggelselämningar
  • Befästningsanläggningar
  • Boplatser och visten
  • Gravar
  • Industriell verksamhet och skogsbruk
  • Kommunikations-/maritima lämningar
  • Jakt och fångst
  • Metallframställning och bergsbruk
  • Ristningar, hällmålningar och minnesmärken
  • Övriga lämningstyper

Lämningstyp

Lämningarna är indelade i olika typer enligt den så kallade Lämningstypslistan. I den finns definitioner, beskrivningar och kommentarer, samt den rekommenderade antikvariska bedömningen för den aktuella lämningstypen. Där finns också riktlinjer för hur lämningen ska beskrivas. Som extra hjälp vid registreringen får du en länk till Lämningstypslistan när du har valt en lämningstyp. Via länken får du definitionen och kommentarer kring den antikvariska bedömningen av just den lämningstypen du har valt.

Enkla lämningstyper

Lämningstyplistan består av ca 160 lämningstyper som delas in i enkla och sammansatta. Så kallade enkla lämningstyper registreras som en enskild lämning. De kan ha olika egenskaper som beskriver dem mer ingående, till exempel form eller material. Vissa lämningstyper kan ha flera egenskaper av samma typ. En boplats kan till exempel ha fyndmaterial av en eller flera slag såsom flinta, kvarts och keramik. Andra lämningstyper saknar egenskaper helt. Om en lämningstyp har egenskaper presenteras dessa i en lista när du valt lämningstypen i registreringsformuläret. Egenskapstyp läggs till genom att klicka på Lägg till egenskap. Exempel:

Lämningstyp Stensättning:

Lämningstyp stensättning

Lämningstyp Bro:

Lämningstyp bro

Sammansatta lämningstyper

Vissa typer av lämningar har av hävd alltid registrerats både som enstaka och som grupper. Ofta har dessa grupper väl inarbetade namn, som gravfält eller stensträngssystem, där namnet visar att de ingående lämningarna har en viss relation till varandra. Andra kombinationer av lämningstyper grupperas ihop för att visa att de har ett funktionellt, kronologiskt och rumsligt samband, till exempel hyttområde eller ett gruvområde. Alla dessa grupperingar kallas för sammansatta lämningstyper.

De lämningar som ingår i en sammansatt lämningstyp utgörs vanligen av två eller flera lämningar vars inbördes avstånd inte bör överstiga 20 meter. Det finns dock undantag, exempelvis gravfält och fångstgropssystem. Vad som gäller för den aktuella sammansatta lämningstypen kan du läsa i Lämningstypslistan som finns på raa.se/fornreg.

De sammansatta lämningstyperna är följande:

  • Blästplats
  • Boplatsområde
  • Fiskeläge
  • Färdsvägssystem
  • Fångstgropssystem
  • Grav- och boplatsområde
  • Gravfält
  • Gruvområde
  • Hammarområde
  • Hamnområde
  • Hytt- och hammarområde
  • Hyttområde
  • Hägnadssystem
  • Metallindustri/järnbruk
  • Område med flottningslämningar
  • Område med fossil åkermark
  • Område med militära anläggningar
  • Område med skogsbrukslämningar
  • Smidesområde
  • Småindustriområde
  • Viste

När du väljer en sammansatt lämning i registreringsformuläret får du en lista över de lämningstyper som kan ingå i den sammansatta lämningen.

Du väljer den eller de ingående lämningarna, anger antalet och eventuellt de egenskaper som den ingående lämningen har. Exempel:

Lämningstyp Gravfält:

Ingående lämning Fornreg

I de fall du hittar ytterligare lämningar inom samma område för redan registrerade lämningar kan du behöva föra samman dem i en sammansatt lämning. Hur du gör det kan du läsa i kapitlet Specialfall under rubriken Slå samman flera lämningar till en.

(Till toppen.)

Beskrivning av lämning

Beskrivning av en nyregistrerad lämning

För att lämningar ska kunna förstås och jämföras oavsett var i landet de ligger ska de beskrivas på ett enhetligt sätt. Hur de olika lämningstyperna ska beskrivas finns angivet i Lämningstypslistan. Som extra hjälp vid registreringen får du en länk till Lämningstypslistan när du har valt en lämningstyp. Där ser du hur just den lämningstypen ska beskrivas. Här följer de generella reglerna för beskrivningar.

Beskrivningen börjar med ett beskrivningsord av lämningen. Det är inte nödvändigtvis detsamma som lämningstypen. En kolbotten benämns till exempel alltid för kolbotten och inte kolningsanläggning som lämningstypen heter.

Efter beskrivningsordet anges lämningens form, storlek, längdorientering, eventuella konstruktionsdetaljer samt eventuella fynd i nämnd ordning. Måtten anges i meter med undantag för älvkvarnar/skålgropar, ristningar och inskriptioner där mått anges i centimeter. Vid angivande av väderstreck anges alltid huvudväderstrecken, N, NV, NNV osv. Längdorienteringen på ett område anges med längsta längdriktningen först, exempelvis 50×20 m (NV-SÖ). Längdriktningen ska alltid anges från nord till syd och från öst till väst.

Enligt tidigare praxis för dokumentation av lämningar vid inventeringar har förkortningar använts (se exemplet nedan), eftersom det har går fortare att skriva i fält. Du får dock själv avgöra om du vill förkorta eller skriva ut orden, vilket ger bättre läsbarhet.

  • Exempel på en beskrivning av en enkel lämningstyp:
    Husgrund, rektangulär, ca 11×5 m (NNV–SSÖ), bestående av en övertorvad syllstensrad i SV långsidan, ca 0,4–0,5 m h och 0,4–0,6 m br, av 0,2–0,6 m st stenar. I övrigt glest liggande syllstenar och i NÖ hörnet stockrester. Enligt uppgift av markägaren rester av sommarladugård.För en sammansatt lämningstyp ska beskrivningen även innehålla uppgifter om de ingående lämningstyperna. Ange antal, måttangivelser och eventuella egenskapsvärden för varje ingående lämningstyp.
  • Exempel på en beskrivning av en sammansatt lämningstyp:
    Område med fossil åkermark, 350×100 m (NV–SÖ), bestående av ca 150 röjningsrösen och 1 hägnadsvall. Röjningsrösena är 3–7 m diam och 0,2–0,4 m h, bestående av 0,1–0,4 m st stenar. Röjningsrösena har flack eller mycket svagt välvd profil. I SÖ delen av området ligger de mycket tätt. Hägnadsvallen, i NV delen av området, är ca 50 m l, 4–5 m br och 0,2–0,3 m h, av 0,1–0,3 m st stenar.
  • Förkortningar:
    diam ( i ) diameter
    br bred(a)
    h hög(a)
    l lång(a)
    dj djup(a)
    st stor(a)
    tj tjock(a)
Hänvisa till en geometri i beskrivningen

Varje geometri som är kopplad till en lämning har ett eget geometrinummer. Det består av lämningsnumret och ett löpnummer, till exempel 2017:115-1. Om du vill hänvisa till en särskild lämning i en sammansatt lämning, till exempel en specifik grav på ett gravfält, kan du ange dess geometrinummer i texten. Geometrinumret sätts automatiskt vid registreringen i Fornreg. Observera att om du ersätter en geometri med en annan får den ett nytt geometrinummer. Du måste då ändra geometrinumret i beskrivningen om det tidigare hänvisats till det.

Exempel:
Stensättningarna, är 5-6 m i diam och 0,2-0,5 m h, övertorvade med i ytan enstaka synliga stenar 0,1-0,5 m st. Den högliknande stensättningen, belägen i gravfältets ÖSÖ del, är 6 m i diam och 0,5 m h (2017:115-1).

Uppdatering av lämningens beskrivning

Ibland kan förändringen av informationen vara så omfattande att hela beskrivningen måste skrivas om, till exempel när en lämning som tidigare varit registrerad som hög visar sig vara ett spismursröse, eller om du ska slå ihop flera enkla lämningar till en sammansatt. En ny beskrivning görs då enligt samma principer som för lämningar som inte är registrerade sedan tidigare. Den tidigare beskrivningen kommer användare kunna läsa i versionshanteringen av lämningen.

Hur du uppdaterar beskrivningar på lämningar som migrerats över från en äldre databas (till exempel från FMIS), kan du läsa om i kapitlet Specialfall.

(Till toppen.)

Beskrivning av en lämning som är helt undersökt eller förstörd

Beskrivningen för en lämning som är helt undersökt vid en arkeologisk undersökning behöver endast ändras i de fall då resultaten för undersökningen innebär en väsentlig förändring av denna. Till exempel då lämningstypen visar sig vara en annan, eller om lämningens utbredning eller egenskaper förändras.

Om en publicerad lämning visar sig vara förstörd vid fältbesök kvarstår den senast gjorda beskrivningen. Grad av skada ändras till Förstörd och antikvarisk bedömning är Ingen antikvarisk bedömning.

Registreringsstatus

Under rubriken registreringsstatus anger du om uppgifterna om den aktuella lämningen är bekräftade i fält, eller om de endast återfinns i en källa (exempelvis karta, skrift eller muntlig utsaga). Här anges också om en lämning ska utgå på grund av en felregistrering, eller om en eller flera lämningar slås ihop med en annan lämning och därför ska föras över till den.

Om en lämning blir Förstörd eller Helt undersökt behöver du inte ändra registreringsstatus, det värdet kan kvarstå.

Bekräftad i fält

Bekräftad i fält innebär att lämningen är bekräftad och finns på den plats som angivits. Detta värde är förvalt vid nyregistrering av en lämning. Det visas inte heller på lämningskortet för en publicerad lämning.

Uppgift om lämning, ej bekräftad i fält

Uppgift om lämning, ej bekräftad i fält anges vid följande tillfällen:

  • Om lämningen endast är känd från karta, skriftlig eller muntlig källa och inte har bekräftats i fält. Värdet ska användas även om du har varit i fält, men inte kunnat bekräfta att det finns någon lämning på platsen.
  • För Fartygs-/båtlämning som endast är en förlisningsuppgift eller ett trålfäste/nätfäste, samt för fjärranalyser (geofysiska observationer, sonar och laserskanning).
  • Om en publicerad lämning inte återfinns på angiven plats, eller inom ett område kring angiven plats, och du bedömer att lämningen är felaktigt inprickad enligt tidigare registrering, ändras registreringsstatus till Uppgift om lämning, ej bekräftad i fält med en antikvarisk kommentar om att lämningen troligen är felaktigt inprickad (se även kapitlet Specialfall).
  • För förstörda lämningar som inte tidigare har varit publicerade.

Den antikvariska bedömningen är Ingen antikvarisk bedömning och sätts automatiskt av systemet när du väljer värdet Uppgift om lämning, ej bekräftad i fält.

Om du inte känner till om lämningen har varit skadad eller undersökt låter du de förvalda värdena vara ifyllda under Grad av skada och Undersökningsstatus. Det vill säga Ej skadad och Ej undersökt.

Utgår på grund av felregistrering

Om en publicerad lämning inte längre är giltig och inte ska ingå som en aktiv lämning i lämningsregistret anger du Utgår på grund av felregistrering. I kommentarsfältet skriver du orsaken till att lämningen ska utgå. Den antikvariska bedömningen sätts automatiskt till Ingen antikvarisk bedömning när du kryssar i värdet Utgår på grund av felregistrering.

Exempel på ett tillfälle då en lämning utgår är om samma lämning registrerats flera gånger, antingen med samma lämningstyp eller med olika lämningstyper.

Lämning utgår på grund av felregistrering

Överförd till annan lämning

När du bedömer att en lämning hör ihop med en eller flera andra lämningar anger du Överförd till annan lämning på den lämning som ska föras över. Den antikvariska bedömningen sätts automatiskt till Ingen antikvarisk bedömning. I kommentarsfältet skriver du till vilken annan lämning den är överförd.

Hur du slår samman flera lämningar till en lämning kan du läsa i kapitlet om Specialfall.

Överförd till annan lämning

(Till toppen.)

Antikvarisk bedömning och lämningens status

Under den här balken i registreringsformuläret ska du ange vilken antikvarisk bedömning lämningen har. Bedömningen ska göras utifrån Riksantikvarieämbetets praxis för tillämpning av kulturmiljölagen. Den hittar du i Lämningstypslistan.

Rekommenderad bedömning

Varje lämningstyp har en rekommenderad antikvarisk bedömning, antingen på lämningstypsnivå eller för en lämningstyps egenskapsvärde. Rekommendationen är en hjälp för dig i din bedömning av lämningen. Den kan användas för den antikvariska bedömningen av en lämning i de fall det inte är möjligt att avgöra om den är tillkommen före 1850 eller 1850 eller senare.

När du väljer en lämningstyp i rullistan visas den rekommenderade antikvariska bedömningen enligt lämningstypslistan under rubriken Rekommenderad bedömning. I de fall en lämningstyps egenskap avgör den rekommenderade antikvariska bedömningen måste du även ange egenskapen för att rekommendationen ska visas. Gör du inte det står meddelandet Välj egenskap och egenskapsvärde för att visa rekommenderad bedömning.

Rekommenderad antikvarisk bedömning

Antikvarisk bedömning

Här anger du vilken antikvarisk bedömning du valt. Bedömningen ska du göra utifrån Riksantikvarieämbetets praxis för tillämpning av kulturmiljölagen. Den hittar du i Vägledning från Riksantikvarieämbetet, Fornlämningsbegreppet och Vägledning från Riksantikvarieämbetet, Fornlämningsförklaring samt i Lämningstypslistan. Dessa dokument hittar du via Fornregs hemsida på raa.se/fornreg.

De värden som är valbara under Antikvarisk bedömning är Fornlämning, Övrig kulturhistorisk lämning och Möjlig fornlämning. Har du valt lämningstypen Fornlämningsliknande bildning sätter systemet automatiskt Ej kulturhistorisk lämning, eftersom det är den enda lämningstypen som kan ha det värdet.

De lämningar som funnits men nu är borta, eller som inte är bekräftade i fält utan bara är baserade på en uppgift, kan inte ha något av de valbara n antikvariska bedömningarna i listan. Därför sätter systemet automatiskt till Ingen antikvarisk bedömning på dessa.

Fornlämning

Fornlämning anger du för lämningar som du bedömer vara skyddade enligt kulturmiljölagen. Tre överordnade rekvisit (kriterier) ska vara uppfyllda för att en lämning ska utgöra fornlämning; det ska vara en lämning efter människors verksamhet under forna tider, som har tillkommit genom äldre tiders bruk och som är varaktigt övergiven.

Lämningen ska också återfinnas i uppräkningen av de kategorier som finns i 2 kap. 1§ Kulturmiljölag (1988:950). Lämningar som uppfyller de överordnade rekvisiten, men som kan antas ha tillkommit eller, i fråga om fartygslämningar, förlist 1850 eller senare, är inte skyddade som fornlämningar.

För att du ska kunna bedöma en lämning som fornlämning måste den dessutom finnas kvar på platsen. Observera därför att en lämning som är helt undersökt eller som är helt förstörd inte kan ha antikvarisk bedömning eftersom lagskyddet då har upphört.

Fornlämningar och dess utbredning ska redovisas i Lantmäteriets fastighetsregister enligt 4§ Kulturmiljöförordning (1988:1188) och även markeras ut på Lantmäteriets kartprodukter.

Länsstyrelsen kan fatta beslut om fornlämningsförklaring av kulturhistoriskt värdefulla lämningar som tillkommit 1850 eller senare. Se kapitlet Specialfall.

Möjlig fornlämning

Möjlig fornlämning anges för lämningar som kräver vidare utredning för att den antikvariska bedömningen ska kunna bestämmas. Ett exempel kan vara en lämning vars form och konstruktion är typisk för lämningen, men där läget är otypiskt. För att ange Möjlig fornlämning måste lämningen vara bekräftad i fält. Det får inte vara en uppgift om en lämning hämtad exempelvis från en historisk karta (se kapitlet Registrering av lämningsinformation under rubriken Registreringsstatus). Företeelser som bra boplatslägen eller anomalier på höjddatakartor kan inte heller betraktas som Möjlig fornlämning.

Möjlig fornlämning kan även anges för en lämning som har undersökts i samband med en arkeologisk undersökning, men där det har konstaterats att lämningen har en utbredning som fortsätter utanför schakt- eller undersökningsområdet men där man inte fastställt lämningens utbredning. Lämningen registreras med antikvarisk bedömning Möjlig fornlämning och med undersökningsstatus Delundersökt.

Möjlig fornlämning anges även för bebyggelselämningar som ligger under stående byggnader som fortfarande är i bruk, till exempel by- eller gårdstomter och fäbodar.

(Till toppen.)

Ej kulturhistorisk lämning

Den antikvariska bedömningen Ej kulturhistorisk lämning kan endast anges för lämningstypen Fornlämningsliknande bildning. Det vill säga naturbildningar som är så lika en fornlämning att en förväxling kan ske och en registrering därför anses befogad.

Väljer du lämningstypen Fornlämningsliknande bildning sätter systemet automatiskt Ej kulturhistorisk lämning.

Ingen antikvarisk bedömning

Om en lämning är helt undersökt, borttagen utan villkor eller förstörd tas den antikvariska bedömningen bort av systemet. Lämningen finns inte längre kvar och för fornlämningar har lagskyddet därmed upphört.

Lämningar som har registreringsstatus Uppgift om lämning, ej bekräftad i fält, Utgår på grund av felregistrering och Överförd till annan lämning kan inte heller ha en antikvarisk bedömning.

Har du till exempel angivit undersökningsstatus Helt undersökt sätts den antikvariska bedömningen till Ingen antikvarisk bedömning och ett meddelande visas som säger Valet av Helt undersökt påverkar den antikvariska bedömningen.

Ingen antikvarisk bedömning

Motivering till annan antikvarisk bedömning

Om du bedömer att lämningens antikvariska bedömning är en annan än den som anges under Rekommenderad bedömning måste du skriva in en motivering i fältet Motivering till annan antikvarisk bedömning. Fältet dyker upp automatiskt och är obligatoriskt.

I motiveringen anger du på vilka grunder du har gjort den antikvariska bedömningen. Till exempel om lämningens tillkomsttid har kunnat dateras till före eller efter år 1850. Syftet är att grunden till din bedömning ska vara tydlig för användarna som tar del av informationen.

Motivering till annan antikvarisk bedömning

Antikvarisk kommentar

Fältet Antikvarisk kommentar använder du för att tydliggöra vissa resonemang kring bedömning av en lämning. Exempel på antikvariska kommentarer:

  • Lämningen påträffades genom kartstudien på den häradsekonomiska kartan från sekelskiftet 1900 och bekräftades vid inventeringen. Skyltat av hembygdsförening med namnet Gröndal. På den äldre ekonomiska kartan från år 1958 finns vare sig namn eller bebyggelse utmarkerad på platsen.
    Mycket svårbedömd då lämningen är helt överväxt av sly.
  • För lämningar som härstammar från äldre databaser, till exempel FMIS, kan det i fältet för antikvarisk kommentar också finnas information om kvalitetshöjningar av informationen gjorda i de äldre databaserna.

(Till toppen.)

Grad av skada

Under Grad av skada anger du om lämningen har någon form av skada. Skadorna ska ha uppkommit i modern tid, och kan vara orsakade av människa, med eller utan uppsåt, eller av naturen, till exempel erosion vid älv- eller sjöstrand, vindfällen, grävlingsgryt. Av hävd bedöms till exempel en boplats i åker inte som skadad, medan däremot en boplats i markberedd skogsmark kan bedömas som skadad. En arkeologisk undersökning betraktas inte som en skada på lämningen. Skadorna graderas i enlighet med Instruktion för fältarbete med Hänsynsuppföljning Kulturmiljö framtagen av Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet.

Ej skadad

Ej skadad anger du när lämningen varken är skadad, övertäckt eller förstörd. Den arkeologiska undersökningen betraktas inte som en skada på lämningen. En delundersökt lämning utan andra skador har värdet Ej skadad.

Ej skadad är ett så kallat defaultvärde och är förifyllt när du registrerar en ny lämning. Om du saknar uppgift om lämningen är skadad eller inte vid en Uppgift om lämning, ej bekräftad i fält, låter du det förvalda värdet Ej skadad kvarstå.

Ringa åverkan

Ringa åverkan anger du om lämningen har fått en skada som ger liten negativ påverkan. Lämningen är fortfarande synlig, väsentligen oskadad och dess form och karaktär är bibehållen. Inga åtgärder behöver göras, förutom att ta bort eventuellt ris på lämningen.

Åverkan

Åverkan anger du om skadan har negativ påverkan, men är reversibel. Skadorna är i form av tydlig yttre åverkan som inte förmodas påverka lämningens vetenskapliga informationsinnehåll, men som förändrar upplevelsevärdet negativt och därför bör återställas.

Grov skada

Grov skada anger du om skadan har stor negativ påverkan, och är irreversibel. Grov skada bedöms om skadan förmodas påverka lämningens, fornlämningsområdets eller villkorsområdes vetenskapliga informationsinnehåll. Grova skador bör undersökas arkeologiskt innan återställning.

Förstörd

Förstörd anger du om lämningens upplevelse- och arkeologiska värde är helt borta och det bedöms som att inget skydd enligt kulturmiljölagen kan kvarstå. Vid val av Förstörd ändras den antikvariska bedömningen till Ingen antikvarisk bedömning av systemet.

För en ny påträffad lämning som är förstörd, som inte tidigare har varit publicerad, anger du registreringsstatus Uppgift om lämning, ej bekräftad i fält och grad av skada Förstörd (se kapitlet Registrering av lämningsinformation under rubriken Registreringsstatus).

Skadebeskrivning

Om du har valt något av värdena Ringa åverkan, Åverkan, Grov skada eller Förstörd under Grad av skada måste du skriva en skadebeskrivning. Om lämningen har flera skador beskrivs de i tur och ordning, från lämningens mitt och ut mot dess kanter.

  • Vanliga och användbara uttryck vid beskrivning av skador är avplanad, kantskadad, omplockad, schaktskadad, ytskadad, överodlad. Exempel på skadebeskrivningar:
  • Vägmärket borttaget i samband med vägbreddning 1994.
  • Omplockat, och särskilt i V delen urplockat i samband med stentäkt härifrån till ett vägbygge.
  • Borttagen, i området finns stora äldre grustäkter.
  • Stensättningen är helt överplöjd i samband med markberedning.
  • Grop i mitten, 3 m diam och 0,5 m dj. Grop i NÖ kanten, 0,8×0,5 m (N–S) och 0,3 m dj.
  • Skadad av vägbygge i S delen där ett område av ca 3×1,5 m (Ö–V) är bortschaktat.
  • Rotvälta i mitten, 2 m diam och 0,3 m dj.
  • Mindre körskada i NV kanten.
  • Rotvälta i V kanten. Flera nedblåsta träd ligger över lämningen.
  • Skärs av väg i SÖ.
  • Skogsmaskinspår i N delen efter en nyligen genomförd avverkning.
  • Belamrad med röjningssten.
  • Två av fångstgroparna längst i V är igenfyllda med sand.
  • Fångstgropen är helt igenfylld med sopor, bildelar och ruttnande halmbalar.
  • Helt övertäckt med ris efter avverkning.
  • Högen tycks helt söndergrävd av grävlingsgryt och gångar.
  • Boplatsen är kraftigt skadad av erodering och riskerar att helt försvinna ut i älven.
  • Gravfältets V halva är nyligen planterad med gran varvid ca 15 stensättningar skadats kraftigt genom markberedning.

(Till toppen.)

Undersökningsstatus

Här anger du om och i vilken omfattning lämningen har undersökts arkeologiskt.

Ej undersökt

Ej undersökt anger du för lämningar som inte är undersökta. Värdet är förvalt när du registrerar en ny lämning.

Om du saknar uppgift om lämningen är undersökt eller inte vid en Uppgift om lämning, ej bekräftad i fält, låter du det förvalda värdet Ej undersökt kvarstå.

Delundersökt

Delundersökt anger du om en del av lämningen är undersökt. Om lämningen är en fornlämning har återstående del skydd av kulturmiljölagen (KML).

Även en lämning som undersökts i avgränsande syfte ska registreras som Delundersökt. Om området enbart är avbanat eller man dragit sökschakt vid en arkeologisk utredning, betraktas det inte som Delundersökt.

Helt undersökt

Helt undersökt anger du om hela lämningen är arkeologiskt undersökt och dokumenterad. Inget skydd enligt kulturmiljölagen (KML) kvarstår. När du väljer Helt undersökt ändras den antikvariska bedömningen till Ingen antikvarisk bedömning av systemet.

Borttagen utan villkor

Om länsstyrelsen har fattat ett beslut enligt 2 kap. 12 § Kulturmiljölag (1988:950) kan en fornlämning tas bort utan särskilda villkor. Det innebär att lämningen tas bort utan arkeologisk undersökning. Inget skydd enligt kulturmiljölagen (KML) kvarstår för fornlämningar. Vid val av Borttagen utan villkor ändras den antikvariska bedömningen till Ingen antikvarisk bedömning av systemet.

Denna registrering utförs endast av en handläggare vid länsstyrelsen, och utförs när det har bekräftats i fält att lämningen är borttagen (se även se kapitlet Specialfall under rubriken Borttagen utan villkor).

Kommentar till undersökningsstatus

Om du har valt något av värdena Delundersökt, Helt undersökt eller Borttagen utan villkor har du möjlighet att skriva en kommentar. Det kan till exempel vara ett förtydligande om vilken del av lämningen som är undersökt. Fältet är inte obligatoriskt.

(Till toppen.)

Läge och utbredning

Alla lämningar måste ha minst en geometri för att den ska kunna registreras i lämningsregistret. Lämningens geometri är inte densamma som undersökningsområdet eller grävda ytor, även om utbredningen i vissa fall kan överensstämma, till exempel när fynd av en lämning påträffas vid en ledningsdragning.

Du ska inte heller registrera geometrier för de anläggningar som påträffats inom till exempel ett boplatsområde. Det är endast boplatsens kända avgränsning och eventuellt lämningar som är synliga ovan mark som ska publiceras.

Format och referenssystem

Den geometri som du ska koppla till en lämning skapar du i ditt eget GIS-verktyg. För att du sedan ska kunna ladda upp den via Fornreg måste den vara i formaten shape, json eller geojson. Shape-filerna ska vara komprimerade i zip-format. Du kan ha samtliga geometrier, oavsett geometrityp, i samma zip.

De filer som måste ingå i shape-filen är:

  • .shp
  • .shx
  • .dbf
  • .prj

Notera att en projektionsfil (.prj) krävs för att kunna validera den uppladdade filen gentemot Kulturmiljöregistrets godkända referenssystem, även om den inte är obligatoriskt enligt standarden för shape-filer.

Geometrierna ska anges i koordinatsystem SWEREF 99 TM (ESPG:3006). Det innebär att du måste transformera koordinaterna om du använder ett lokalt referenssystem innan du kan ladda upp dem via Fornreg.

När en geometri sparas i lämningsregistret får det en identitet, ett så kallat geometrinummer. Det består av lämningsnumret samt ett löpnummer, till exempel L2018:354-1. Observera att om du ersätter en geometri med en annan får den ett nytt geometrinummer. Du måste då ändra geometrinumret i beskrivningen om det tidigare hänvisats till det.

Punkter, linjer och ytor

Lämningens geografiska position och utbredning digitaliseras som punkter, linjer eller ytor. En lämning som är mindre än 20 meter kan registreras som en punkt, till exempel gravar, älvkvarnsförekomster och fyndplatser. Stensträngar och hålvägar digitaliseras som linjer. Lämningar som är större än 20 meter i diameter registreras som ytor, till exempel större boplatser, gravfält och fossila åkermarker.

Geometrierna ska så långt som möjligt stämma med den storlek som finns redovisad i beskrivningen till lämningen. Linjen måste följa lämningens utsträckning, och vid eventuella uppehåll i till exempel hålvägens sträckning ska inte heller någon linje ritas ut.

Särskild noggrannhet krävs när du ska registrera en fornlämning som ligger intill eller över fastighetsgränser, för att rätt fastighet ska belastas. Därför bör lämningen registreras som en yta oavsett lämningens storlek, och att dess brytpunkter placeras på rätt fastighet.

Ibland har olika lämningar samma utbredning och/eller läge. Dessa registreras som varsin lämning med varsin geometri.

Lämningar med flera geometrier

Det finns ingen begränsning i systemet för hur många geometrier en lämning kan ha. Det är alltså möjligt att kartera ett gravfält och koppla alla geometrier till lämningen. Lämningar som är större än 20 meter i diameter ska dock alltid ha en yta som utgör lämningens begränsning. Undantag är färdvägsystem som ska bestå av minst två färdvägar. Dessa ska inte registreras med en yta för den yttre begränsningen, utan endast med linjer. Nedan ser du exempel på hur olika lämningstyper ska registreras.

(Till toppen.)

En enkel lämning med flera geometrier

En enkel lämning kan också ha flera geometrier. Det kan till exempel vara en lämning som skärs av en större väg.

Lämning med två geometrier

Fångstgropssystem

De enskilda fångstgroparna som ingår i ett fångstgropssystem registreras som punkter. Runt dessa markeras områdets begränsning som en yta.

Gruvområde

På grund av olycksrisken markerar Lantmäteriet ut gruvhålens utbredning på fastighetskartan. Därför ska alltid gruvhål markeras ut, även om det ingår i ett gruvområde. Gruvhål som är större än 20 m i diameter registreras med ett linjeobjekt, där linjen motsvarar gruvhålets kant. Gruvhål som är mindre än 20 meter i diameter kan registreras med en punkt.

Gruvområde

Färdvägssystem

Ett färdvägssystem ska endast registreras med linjeobjekt.

Färdvägssystem

Publicering av geometrin

När lämningen publiceras kan det dröja upp till ca 7 minuter innan geometrin syns i kartan. Om du klickar på länken till lämningen på uppdragskortet, under rubriken Lämningar publicerade inom uppdraget, och öppnar lämningskortet ser du dock geometrin på en gång.

Lämningens geografiska läge

Lägg till geometri

När du ska koppla en eller flera geometrier till en lämning klickar du på Lägg till geometrier under balken Läge och utbredning. Du väljer den fil du vill hämta in som underlag. Filen måste vara i formatet .shape (zip), .json eller .geojson.

Den eller de geometrier som finns i din underlagsfil visas nu, dels i en lista och dels i ett kartfönster. Den information som visas i listan är densamma som de attribut du har skapat i den fil som du har hämtat in.

Du väljer den eller de geometrier som du vill koppla till lämningen antingen genom att klicka i rutan till vänster i listan eller genom att klicka på geometrin i kartan.
Du avmarkerar genom att klicka ur rutan eller genom att klicka på geometrin i kartan igen.

Lägg till geometri

När du har valt en eller flera geometrier aktiveras knappen Nästa i högra hörnet. Är du nöjd med ditt val klickar du på den. Du ser då vilka geometrier du har valt och bekräftar detta med att klicka på Lägg till. Vill du ändra ditt val klickar du på knappen Tillbaka och kommer då tillbaka till listan med geometrier som finns i din underlagsfil. Geometrierna du har laddat upp kommer att bli tillgängliga för nedladdning så snart du har sparat utkastet för lämningen.

Om du vill byta din underlagsfil mot en annan fil klickar du på Välj ny fil som du hittar till höger under kartan. Den underlagsfil du har valt kommer att finnas kvar om du klickar på Lägg till geometri igen. Den finns kvar till dess du har stängt ned webbläsaren. Därefter behöver du annars hämta din underlagsfil igen.

Du kan byta bakgrundskarta i kartfönstret genom att klicka på ikonen för kartor som du ser i nedre högra hörn. Där kan du också tända och släcka lagren med fastighetsgränser och sockengränser.

(Till toppen.)

Bakgrundskartor

Ändra eller ta bort en geometri

Om du ska ändra lämningens utbredning ska du först skapa den nya geometrin i ditt eget GIS-verktyg. Du tar sedan bort den geometri som ska ändras genom att klicka på Ta bort geometrier under balken Läge och utbredning. När du klickar på den geometri som du vill ta bort i kartan öppnas en dialogruta. I den ser du geometrins geometrinummer samt Ta bort. Klicka på Ta bort och sedan på Nästa för att bekräfta ändringen.

Ta bort geometri i kartan

Därefter lägger du till den nya geometrin (med den ändrade utbredningen för lämningen) genom att klicka på Lägg till geometri (se avsnittet Lägg till geometri ovan).

Ladda ned en geometri

Du kan ladda ned de geometrier som har kopplats till en lämning. Det kan vara aktuellt när du till exempel vill slå samman flera publicerade lämningar till en och samma lämning (se kapitlet Specialfall under rubriken Slå samman flera lämningar till en) eller när du vill dela upp en lämning till flera (se kapitlet Specialfall under rubriken Dela upp en lämning till flera).

Du kan endast ladda ned en geometri i visningsläget av lämningen. Klicka på utkastet för lämningen eller sök fram den och öppna lämningskortet. Klicka sedan på symbolen för ladda ned och välj formatet .shape (zip)
eller .json.

Ladda ner geometrier

Centrumpunkt

När du har sparat lämningen som utkast kommer koordinaterna för geometrins, eller geometriernas, centrumpunkt (en centroid) att visas. För en lämning som har flera geometrier sätts centrumpunkten ut mellan geometrierna. Centrumpunkten anges i SWEREF 99 TM.

(Till toppen.)

Kvalitetsmärkning av geometrin

För att användaren ska förstå hur tillförlitlig informationen i lämningsregistret är finns en kvalitetsmärkning av lämningens antikvariska bedömning och för geometrin. Kvalitetsmärkningen av geometrin utgår från dels den mätmetod som använts vid inmätningen, och dels utifrån den kvalitet registreringsunderlaget hade vid inmätningstillfället.

När du registrerar en ny lämning ska du ange den mätmetod och det registreringsunderlag du använt vid digitaliseringen av geometrin. När du väljer en mätmetod får du ett förvalt medelfel. Du kan dock ändra det och fylla i det mer exakta medelfelet i fältet.

På samma sätt får du ett förvalt värde när du väljer registreringsunderlag. Här kan du ändra det genom att välja en annan noggrannhet utifrån förvalslistan.

Mätmetod

De mätmetoder du kan välja är:

  • GPS
  • Manuell inprickning
  • Totalstation
  • DGPS
  • RTK
Registreringsunderlag

De registreringsunderlag du kan välja är:

  • Digitalt ortofoto
  • Fastighetskartan/utskrivet ortofoto
  • Laserdata
  • Sjökort

Har du använt dig av en kommunal detaljplan eller ett annat planeringsunderlag som registreringsunderlag anger du Fastighetskartan/utskrivet ortofoto. Kontrollera alltid mot fastighetskartan i Fornreg att lämningen ligger på rätt plats innan du publicerar den.

Det är den sammantagna kvaliteten för hela lämningen som ska redovisas. Om lämningen består av flera geometrier som har mätts in vid flera olika tillfällen och med olika metoder och registreringsunderlag är det den sämsta kvaliteten som ska anges för helheten.

Om däremot alla geometrier mäts in på nytt med en bättre metod och registreringsunderlag ska det anges.

Kommentar till inmätning

I fältet Kommentar till inmätning kan du skriva noteringar som till exempel eventuella tekniska problem vid inmätningen. Det kan röra sig om dålig satellitmottagning vid inmätningstillfället med mera.

Höjd över havet

Här anger du lämningens minimihöjd respektive maximihöjd över havet. Värdet kan avrundas till närmaste 5- eller 10-metersnivå om det utgår ifrån höjdkurvor på en karta. Fältet är inte obligatoriskt.

(Till toppen.)

Orientering

Orienteringsuppgifter är användbara för man lättare ska kunna återfinna lämningen i fält. Uppgifterna består av riktning och avstånd mellan lämningen och fasta, beständiga och i terrängen väl synliga företeelser, och mäts från det synliga elementet mot lämningen. Orienteringsuppgifter bör alltid anges för lämningar på eller invid vägar, gränser osv. så att inte tvivel uppstår om vilken sida av vägen eller gränsen lämningen är belägen.

Observera att det är avståndet fågelvägen som ska anges och avståndet mäts vanligen genom stegning. Om mätningen görs från en väg, åkerkant, dike, kraftledning eller annan linjeformad företeelse skall mätningen göras vinkelrätt från linjen. Om sträckan överstiger 50 meter eller om stegningen försvårats genom till exempel brant sluttning anges avståndet som ungefärligt.

Exempel på orienteringsuppgifter:

  • 32 m N om stig (Ö–V)
  • 18 m V om landsväg (N-S)
  • 6 m Ö om S hörnet av boningshus
  • Ca 55 m SV om kraftledning (NV–SÖ)

Uppgifter om orientering är inte obligatoriska

Placering

Alla fornlämningar, med ett fåtal undantag, är markerade på Lantmäteriets fastighetskarta. Undantagna är fornlämningar som helt ligger under vatten och medeltida kulturlager i bebyggda städer. Ytterligare undantag kan förekomma på grund av platsbrist på kartorna, särskilt inom tättbebyggda områden.

Under rubriken Placering ska du ange hur lämningen är placerad i landskapet. Det värde du väljer avgör om och i så fall hur fornlämningen markeras ut på fastighetskartan.

Om du registrerar en lämning som Uppgift om lämning, ej bekräftad i fält, låter du det förvalda värdet under Placering vara kvar. Värdet syns inte i visningsläget av lämningskortet.

Synlig ovan mark

Synlig ovan mark är förvalt när du registrerar en ny lämning, men kan naturligtvis redigeras. Begreppet innebär att lämningen är synlig och avgränsad. De fornlämningar som har detta värde kommer att markeras ut med sin geometri (linje, punkt eller yta) och en R-symbol på fastighetskartan. Värdet Synlig ovan mark visas inte på lämningskortet i visningsläge.

Ej synlig ovan mark

En lämning som inte är synlig ovan mark, och därför har svårbestämbar eller osäker begränsning, markeras ut på Lantmäteriets fastighetskarta med symbolen (R) och utan geometri (linje, punkt eller yta). Det kan bland annat gälla boplatser och överodlade lämningar.

Ej synlig ovan mark

I byggnad eller under vatten

Vissa fornlämningar ska av karttekniska skäl inte markeras ut på fastighetskartan. Det gäller lämningar under vatten, till exempel vrak och överdämda boplatser, samt lämningar belägna eller inmurade i stående byggnader, till exempel runstenar i vapenhus eller kyrkovägg. Om du registrerar en lämning med sådan placering ska du kryssa i I byggnad eller under vatten.

Bebyggt stadslager

Av karttekniska skäl ska inte heller medeltida och historiska kulturlager (stadslager) i tättbebyggda områden markeras ut på fastighetskartan. Registrerar du ett stadslager som ligger i bebyggt område ska du kryssa i Bebyggt stadslager.

(Till toppen.)

Övrig lämningsinformation

Övrig information som beskriver till exempel terräng och/eller vegetation kring och på lämningen bidrar till bättre förståelse av lämningen och den antikvariska bedömning den har. Fälten Datum för senaste fältbesök, Terräng kring lämning och Vegetation på lämning är inte obligatoriska. Fältet Tradition ska du fylla i för lämningstyperna Källa med tradition, Naturföremål/-bildning med tradition, Offerkast och Plats med tradition men är inte obligatoriskt för andra lämningstyper.

Datum för senaste fältbesök

I fältet Datum för senaste fältbesök anger du när lämningen senast bedömdes i fält. Fältet är inte obligatoriskt. Har du inte besökt lämningen i fält låter du det datum som eventuellt är ifyllt stå kvar.

Terräng kring lämning

I fältet Terräng kring lämning anger du lämningens topografiska och geologiska belägenhet samt markanvändning på platsen. Detta är ofta karakteristiska för olika fornlämningstyper.

Du skriver terrängbeskrivningen i två led. Första ledet består av dels lämningens läge i terrängen (krön, slänt, backe, sluttning, plan mark etc.) och dels jordarten på platsen. Det andra ledet avser markslag/markanvändning och vegetation. Detaljerade uppgifter om vegetation på själva lämningen anges dock i fältet Vegetation på lämning.
Exempel på terrängbeskrivningar:

  • Kammen av grusås (NV–SÖ). Skogsmark, barrskog.
  • Kammen av grusås (NV–SÖ). Skogsmark (barrskog). (Parentes kring sista ledet i beskrivningen eller kommatecken före detsamma är valfritt.).
  • Krön av flack moränrygg (NÖ–SV). Hedmark, ljunghed.
  • Sandig förhöjning V om kulverterad bäck. Åkermark.
  • N delen av krönplatå på bergshöjd. Skogsmark, kalhygge.
  • Avsats i svagt V-sluttande moränmark. Igenväxande hagmark.
  • Krön av liten sandbacke nära sjöstrand. Kalfjäll, rished.
  • Hällbundet krön av bergshöjd, mot Ö gränsande till dalgång. Skogsmark, gles blandskog.
  • SV-exponerad terrass, hak och strandplan av sand och grus kring åutlopp i sjö. Skogsmark, tallskog i NV, tomtmark i SÖ.
  • Flack sandig förhöjning i omgivande lermark. Åkermark.
  • Svag förhöjning i sandblandad lerjord. Åkermark.
  • Svagt, emot kärr, VSV-sluttande moränmark. Tomtmark med potatis- och grönsaksland.
  • Litet krön i småkuperad moränmark. Skogsmark, mycket tät ung granskog med björk.
  • Högt berg i kuperat moränområde. Skogsmark, barrblandskog.
  • Krönplatå av större bergshöjd med mestadels kalt berg, skogsmark, lövskog.

Vegetation på lämning

Anledningarna till att beskriva vegetationen på en lämning är flera. Vegetationen kan ha skadat till exempel en gravgömma och det är därför särskilt angeläget att notera vilka träd som växer på lämningen. Beskrivningen av träd och buskar kan också vara en hjälp att återfinna lämningen vid ett senare tillfälle. Mycket tät vegetation kan göra bedömningen av en lämning osäker och det är värdefullt att användaren av informationen får veta detta. Kulturväxter kan i många fall anses vara en del av till exempel en bebyggelselämning och ha ett högt kulturhistoriskt värde.

Ange alltid art på växten och uppge antal eller om vegetationen är tät eller gles. Ange gärna (uppskattad) ålder på träd. Gräs-, moss- och örtvegetation anges inte, om inte särskilda skäl finns.
Exempel på vegetationsbeskrivningar:

  • Rikligt med smågranar
  • En stor tall, ett 10-tal små granar
  • Nära torpgrundens trappsten finns brandliljor, i övrigt finns syrener, ett päronträd och rabarber. På våren lär enligt uppgift påskliljor finnas spridda över tomten
  • Beväxt med 1 stor tall i gropens S del och 2 små granar på vallen
  • Tätt överväxt av lövsly, främst björk, vilket avsevärt försvårar rekognoseringen
  • Beväxt med ca 60-årig granskog
  • På husgrunden växer en lind

Tradition

För lämningstyperna Källa med tradition, Naturföremål/-bildning med tradition, Offerkast och Plats med tradition ska en tradition skrivas in. Det kan röra sig om muntliga och skriftliga traditioner knutna till lämningen. För skriftliga uppgifter ska källan alltid anges under Skriftlig källa. För muntliga uppgifter anges uppgiftslämnarens namn i fältet Uppgiftslämnare eller muntlig källa.

En tradition kan också vara kopplad till forn- och kulturlämningar av andra typer än de uppräknade ovan. Ofta åtföljs traditionen av ett namn på lämningen, platsen eller naturbildningen. Källa, skriftlig eller muntlig, ska alltid anges.

Beskrivning av tradition

Namn på lämning

Vissa lämningar har egennamn, till exempel Kungskällan och Blot-Svens hög. Det är alltså inte namnet på området där lämningen är belägen, utan namnet på lämningen som du ska registrera. Du kan också ange alternativa namn och äldre stavningar av namn som används eller har använts för lämningen, till exempel samma namn men med olika stavningar för exempelvis äldre by- och gårdstomter.

Äldre namn kan återfinnas på äldre kartor och/eller via skriftiga källor. Källan anges då under Referenser/Kartmaterial och/eller Referenser/Skriftlig källa. Vid muntliga uppgifter om namn anges källan under Referenser/Uppgiftslämnare eller muntlig källa.

(Till toppen.)

Referenser

För att användarna av informationen ska kunna validera uppgifterna är det viktigt att ange referenser. När du registrerar lämningstyperna Källa med tradition, Naturföremål/-bildning med tradition, Offerkast och Plats med tradition ska en referens till källan alltid anges.
Du lägger till referenser genom att klicka på + Lägg till ytterligare… Vill du ta bort en referens klickar du på Ta bort ovanför fältet till höger.

Uppgiftslämnare eller muntlig källa

Om du fått en uppgift om en lämning från en person skriver du in uppgiftslämnarens namn. Det kan dels röra en uppgift om en muntlig tradition, dels om namn på personer som lämnat tips och andra uppgifter som rör en lämning.
Du behöver inte få uppgiftslämnarens samtycke för att registrera personnamnet. Eftersom namnet på uppgiftslämnaren är användbar information för kulturmiljövården är denna hantering i enlighet med dataskyddsförordningen (GDPR).

Skriftlig källa

Här skriver du in litteratur, handlingar och ärenden som berör lämningen. För litteratur bör författare, redaktör eller utgivare, tryckår, verkets titel och undertitel, samt eventuell serie anges. För handlingar och ärenden anges alltid organisation och diarienummer.

Webblänkar ska inte skrivas in under skriftlig källa, då dessa riskerar att bli inaktuella och därmed slutar att fungera.

Rapporter som hör till de uppdrag som har berört lämningen ska laddas upp i Forndok, och behöver inte registreras som en skriftlig källa.

Exempel på skriftliga källor:

  • Arbman, H. 1940. Birka – Die Gräber I, Tafeln. KVHAA. Stockholm.Gräslund, A-S., 1980. Birka IV, The Burial
  • Customs. A study of the graves on Björkö. KVHAA. Stockholm.
  • Landsarkivet i Östersund, Undersåker kyrkoarkiv, AI:1 Husförhörslängder 1784-1826, sid 67.

Kartmaterial

Historiska kartor och specialkartor som berör lämningen anger du under Kartmaterial. För varje karta fyller du i fälten kartarkiv, karttyp och kartakt. Fälten är obligatoriska. Observera att du måste fylla i samtliga tre fält för att kunna spara utkastet.

Under Kommentar kan du till exempel ange arkiv eller vilken karta du hänvisar till om du valt Övrigt under Kartarkiv eller Övrig karta under Karttyp.
Exempel på kartmaterial:

  • Lantmäteristyrelsens arkiv
    Geometrisk avmätning
    C2-61:1, Skäggesta 1723
  • Lantmäteristyrelsens arkiv
    Geometrisk jordebok
    C18-31:c3:22-3, Mesta år 1647
  • Lantmäterimyndigheternas arkiv
    Storskifte
    04-BER-26

(Till toppen.)

Dokument och bilder

Under Dokument och bilder kommer du att kunna ladda upp relevant information kopplad till lämningen i Forndok. Det kan röra sig om bilder, skisser och teckningar, rapporter eller annan dokumentation. Den funktionaliteten kommer att tillkomma under 2019.

Migrerad information från äldre databas

Vid migreringen av information från fornminnesinformationssystemet (FMIS) till Kulturmiljöregistret har det skannade bokuppslaget från inventeringsboken, samt bilder och teckningar, flyttats till Forndok med en länk till lämningen i lämningsregistret. Det omfattar även information om så kallade händelser, tillägg i beskrivningen och referenser som gjorts i FMIS som inte har en motsvarighet i informationsmodellen för lämningsregistret.

Denna information finns tillgänglig som PDF-dokument i Forndok med en länk till lämningen i Fornreg.

Versioner

Under balken Versioner kommer du att kunna se de uppdateringar av informationen som gjorts för en lämning. För varje så kallad aktivitet som lämningen har berörts av finns uppgift om datum, vilken organisation som har publicerat informationen samt en länk till uppdraget eller kortet för den nyregistrering eller kvalitetshöjning som gjorts av informationen (läs mer om aktiviteterna under kapitlet Aktörer, roller, aktiviteter och processer).

Du kommer också att kunna jämföra en lämnings olika versioner med varandra genom att öppna upp dem i ett nytt fönster. På så sätt får du en överblick över hur informationen eller geometrier har förändrats över tid. Denna funktion kommer att införas under 2019.

Versioner i Fornreg

Klar för godkännande

När du är klar med din registrering klickar du på knappen Klar för godkännande. Informationen valideras av systemet, och om du har glömt att fylla i ett obligatoriskt fält ser du det genom att fältet markeras i formuläret.

Lämningens status ändras till Väntar på godkännande på uppdragskortet. Det går dock ingen signal till handläggaren på länsstyrelsen, utan er kommunikationen sker utanför systemet. Om länsstyrelsehandläggaren anser att kompletteringar krävs sätter hen om statusen till Komplettering krävs. Vilka kompletteringar som ska göras får ni komma överens om. När länsstyrelsehandläggaren har godkänt och publicerat lämningen är den synlig för alla användare av Fornreg. Mer om registreringsprocessen och de olika rollerna kan du läsa om i kapitlet Aktörer, roller, aktiviteter och processer.

(Till toppen.)

Nyregistrering eller kvalitetshöjning av lämning utanför ett uppdrag

Om en lämning framkommit under andra omständigheter än inom ett uppdrag kan du registrera lämningen utanför ett uppdrag. Du kan också uppdatera informationen på en lämning utan att kvalitetshöjningen är kopplad till ett särskilt uppdrag. Villkoret är att du har behörighet som lämningsregistrerare eller länsstyrelsehandläggare.

Du skapar ett utkast och fyller i lämningsinformationen precis som när du registrerar eller uppdaterar en lämning inom ett uppdrag. Skillnaden är att du inte kan spara utkastet utan måste publicera lämningen så snart du är klar med registreringen. Det utkast som skapas kommer att raderas klockan 03.00 påföljande morgon om du inte har publicerat det.

Nedan beskriver vi hur du registrerar en ny lämning eller kvalitetshöjer (uppdaterar) en lämning. Är du handläggare på länsstyrelsen kan du uppdatera en lämning som fornlämningsförklarats eller som har tagits bort utan villkor samt fastställande av fornlämningsområde. Hur du gör det kan du läsa om sist i det här kapitlet.

Registrera en ny lämning utanför ett uppdrag

Logga in i Fornreg och klicka på knappen Registrera ny lämning som du ser längst upp till höger.

Du får då ett meddelande som talar om att du kommer att registrera en ny lämning som inte är kopplat till ett specifikt uppdrag. Klicka i rutan Ja, jag vill registrera en lämning utanför uppdrag och sedan Fortsätt.

Registrera lämning utanför uppdrag

När du klickar på Fortsätt öppnas registreringsformuläret för en lämning. Överst i formuläret finns två textfält där du kan förtydliga under vilka omständigheter lämningen har påträffats och om det finns ett diarienummer eller någon annan form av referens som är kopplad till händelsen? Det är uppgifter som är viktiga för att andra användare ska förstå i vilket sammanhang lämningen har registrerats. Fälten är dock inte obligatoriska att fylla i.

Kommentar åtgärd ny lämningsregistrering

Du fyller sedan i lämningsinformation enligt kapitel Registrering av lämningsinformation. När du är klar med din registrering klickar du på knappen Spara och publicera. Informationen valideras och om du har glömt att fylla i ett obligatoriskt fält markeras det med rött. Om alla obligatoriska fält är ifyllda får du ett meddelande där du får bekräfta att du vill publicera lämningen.

Spara och publicera

När du klickar på Spara och publicera publiceras lämningen. Längst upp på lämningskortet står det Publicerad av och namnet på den organisation som du arbetar för, samt det datum då informationen publicerades. Under balken Versioner på lämningskortet finns nu angivet den aktivitet som motsvarar din registrering.

Version nyregistrering

Klickar du på länken får du fram de uppgifter som du eventuellt skrev in under Kommentar och Referens när du skapade lämningen.

Åtgärdskort nyregistrering

(Till toppen.)

Uppdatera en publicerad lämning

Om du vill kvalitetshöja (uppdatera) den information som berör en lämning loggar du in i Fornreg och söker fram lämningen. Har du behörighet som lämningsregistrerare ser du då knappen Uppdatera lämning längst ned på lämningskortet.

När du klickar på den får du ett meddelande som talar om att uppdateringen du gör inte kommer att kopplas till ett specifikt uppdrag. Kryssa i rutan Ja, jag vill uppdatera lämningen utanför ett uppdrag och klicka på Fortsätt.

Kvalitetshöja utanför uppdrag

Överst i formuläret finns två textfält där du kan förtydliga i vilket syfte som du kvalitetshöjer informationen och om det finns ett diarienummer eller någon annan form av referens som är kopplad till den händelsen? Det är uppgifter som är viktiga för att andra användare ska förstå i vilket sammanhang lämningen har uppdaterats. Fälten är dock inte obligatoriska att fylla i.

Kommentar kvalitetshöjning

Därefter uppdaterar du informationen om lämningen. Det kan röra sig från att rätta stavfel till att justera antikvarisk bedömning eller utbredning och läge. Uppdateringen av informationen görs enligt kapitlet Registrering av lämningsinformation.

När du klickar på Spara och publicera valideras informationen och om du har glömt att fylla i ett obligatoriskt fält markeras det med rött. Om alla obligatoriska fält är ifyllda får du ett meddelande där du får bekräfta att du vill publicera lämningen.

Längst upp på lämningskortet står det Publicerad av och namnet på den organisation som du arbetar för, samt det datum då informationen publicerades.

Åtgärdskort kvalitetshöjning

Under balken Versioner på lämningskortet finns nu angivet den aktivitet som motsvarar din kvalitetshöjning. Klickar du på länken får du fram de uppgifter som du eventuellt skrev in under Kommentar och Referens när du uppdaterade lämningen.

Version uppdatering

(Till toppen.)

Kvalitetshöjning i samband med fornlämningsförklaring och borttagande utan villkor

Som länsstyrelsehandläggare kan du behöva uppdatera en lämnings information i samband med beslut om fornlämningsförklaring eller borttagande utan villkor
(se även kapitlet Specialfall). Så här gör du:

  • Fornlämningsförklaring
    Logga in med din behörighet som länsstyrelsehandläggare. Sök fram den lämningen som fornlämningsförklaringen gäller och klicka på knappen Uppdatera lämning längst ned på lämningskortet. Du får då fram tre alternativ. Välj Fornlämningsförklaring.
Uppdatera fornlämningsförklaring

Överst i formuläret finns två textfält där du kan skriva en kommentar till fornlämningsförklaringen samt ange länsstyrelsens diarienummer för beslutet. Diarienumret är en obligatorisk uppgift.

Fornlämningsförklaring

Under balken Antikvarisk bedömning och status ändrar du den antikvariska bedömningen till Fornlämning, samt anger motivering till fornlämningsförklaringen i fältet Motivering till annan antikvarisk bedömning. Skulle du glömma det får du ett meddelande när du klickar på Spara och publicera om att den antikvariska bedömningen måste vara fornlämning.

När du har publicerat lämningen står det Publicerad av länsstyrelsen längst upp på lämningskortet, samt det datum som den publicerades. Under balken Versioner finns den aktivitet som motsvarar din fornlämningsförklaring angiven. Klickar du på länken får du fram de uppgifter som du skrev in i kommentarsfältet och i fältet Referens när du uppdaterade lämningen.

Fornlämningsförklaring

Om fornlämningsförklaringen gäller en nyfunnen lämning ska du först registrera lämningen, antingen via det uppdrag där den påträffats eller genom att du klickar på Ny lämning utanför uppdrag under Meny (se ovan under Registrera en ny lämning utanför ett uppdrag). När lämningen är publicerad uppdaterar du lämningen och väljer Fornlämningsförklaring.

  • Borttagande utan villkor

Enligt 2 kap. 12 § KML (1988:950) kan länsstyrelsen fatta besluta om att en fornlämning kan tas bort utan särskilda villkor. När länsstyrelsen har bekräftat att lämningen är borttagen ska informationen på lämningen uppdateras.

Logga in med din behörighet som länsstyrelsehandläggare. Sök fram den lämningen som har tagits bort och klicka på knappen Uppdatera lämning längst ned på lämningskortet. Du får då fram tre alternativ. Välj Borttagande utan villkor.

Uppdatera fornlämningsförklaring

Överst i formuläret finns två textfält där du kan skriva en förtydligande kommentar, samt ange länsstyrelsens diarienummer för beslutet. Diarienumret är en obligatorisk uppgift.

Kommentera fornlämningsförklaring

Under balken Antikvarisk bedömning och status ändrar du Undersökningsstatus till Borttagen utan villkor. Eftersom det innebär att lämningen inte längre finns ändras den antikvariska bedömningen automatiskt till Ingen antikvarisk bedömning. Skulle du glömma att ändra undersökningsstatus får du ett meddelande när du klickar på Spara och publicera om att Borttagen utan villkor måste anges.

När du har publicerat lämningen står det Publicerad av länsstyrelsen längst upp på lämningskortet, samt det datum som den publicerades. Under balken Versioner finns den aktivitet som motsvarar din angiven. Klickar du på länken får du fram de uppgifter som du skrev in i kommentarsfältet och i fältet Diarienummer eller annan referens när du uppdaterade lämningen.

Versioner vid borttagande utan villkor

(Till toppen.)

Registrering av ny lämning i samband med fastställande av fornlämningsområde

Enligt 2 kap. 2 § KML (1988:950) kan länsstyrelsen besluta om fastställande av gräns för ett fornlämningsområde. Gränsen kan även fastställas utifrån ett fastighetsbildningsbeslut. Som handläggare på länsstyrelsen registrerar du en ny lämning med lämningstypen Gränsbestämt område som har antikvarisk bedömning fornlämning (se även kapitlet Specialfall).

Logga in med din behörighet som länsstyrelsehandläggare. Klicka på knappen Registrera och Ny lämning. Då öppnas registreringsformuläret för en lämning.

Registrera ny lämning lst-handläggare

Överst i formuläret finns två textfält där du kan skriva in en förtydligande kommentar, samt länsstyrelsens diarienummer för fastställandet av fornlämningsområdet.

Välj lämningstypen Gränsbestämt område som har antikvarisk bedömning fornlämning. I beskrivningen anger du storleken på områdets utbredning samt lämningsnumret för de fornlämningar som ingår i det gränsbestämda området. Geometrin för det gränsbestämda området ska alltid vara ett linjeobjekt.

Gränsbestämt område

(Till toppen.)

Specialfall

I kapitlet Registrering av lämningsinformation kan du läsa om hur du vanligen registrerar och uppdaterar lämningsinformation. Det finns dock tillfällen då du ska hantera registreringen på särskilda sätt. Vi kallar dem här för specialfall. Ytterligare några undantag från en vanlig registrering ska göras vilket beskrivs i kapitlet Registrering av lämningsinformation under rubriken Skapa geometrier (Gruvområde, Fångstgropssystem och Färdvägssystem). Dessa undantag handlar om geometrihantering.

Uppdatera lämningsinformation från äldre databas

Kvalitetsbrister hos migrerade lämningar

En stor del av lämningsinformationen i Fornreg kommer från det analoga fornminnesregistret och skapades från slutet av 1930-talet fram till 2005. Den informationen konverterades sedan under början av 2000-talet till fornminnesinformationssystemet (FMIS). Vid digitaliseringen av fornminnesregistret och konverteringen till FMIS gjordes en kvalitetssäkring på en övergripande nivå och inte av varje enskild post. Det innebär att beskrivningar och vissa värden kan saknas för dessa objekt.

Inför migreringen från FMIS till Fornreg har en del kvalitetshöjande åtgärder utförts. Dessa omfattar bland annat rättningar av felaktiga värden, samt korrigeringar av den antikvariska bedömningen så att den bättre överensstämmer med rådande praxis. En del av de kvalitetsbrister som fanns i FMIS kvarstår dock i Fornreg. Nedan följer en beskrivning över hur du kan rätta upp informationen när du uppdaterar sådana objekt.

Lämningstyp och antikvarisk bedömning

Vid redigering av tidigare registrerade lämningar bör du se över att lämningstyp och antikvarisk bedömning är korrekt.

Om lämningen haft en annan antikvarisk bedömning än den rekommenderade vid tillfället för migreringen från FMIS ser du det i fältet Motivering till annan antikvarisk bedömning. Där står då Den antikvariska bedömningen är migrerad från äldre databas. Motivering av den antikvariska bedömningen kan eventuellt finnas under antikvarisk kommentar. Kontrollera om det finns en motivering i fältet Antikvarisk kommentar. Kopiera över den till Motivering till annan antikvarisk bedömning, och radera de två meningarna som lagts in vid migreringen.

Uppdatera lämningens beskrivning

Det finns några olika varianter av beskrivningarna för den migrerade informationen. Ibland är inte beskrivningen inskriven alls, ibland finns delar av den inskriven och ibland är det inte den mest aktuella beskrivningen som finns i fältet. Nedan ser du hur du går tillväga för att rätta upp dem.

Beskrivning saknas helt

Den senaste beskrivningen av lämningen är den som ska visas i den publicerade versionen i Fornreg. Det finns dock lämningar som helt saknar inskrivna beskrivningar. Då står meningen För beskrivning av lämningen se Inventeringsbok under Dokument och bilder i beskrivningsfältet.

Läs igenom det som står i den skannade inventeringsboken. Om beskrivningen fortfarande är relevant kan du skriva in den i fältet Beskrivning och ta bort meningen För beskrivning av lämningen se Inventeringsbok under Dokument och bilder. Om du anser att den gamla beskrivningen i inventeringsboken inte längre är giltig ska du skriva in en ny beskrivning. Beskrivningen ska ha följande struktur: lämningstyp, form, storlek, längdorientering, konstruktionsdetaljer och eventuella. fynd.(se kapitlet Registrering av lämningsinformation under rubriken Beskrivning).

Information som finns i de övriga textfälten Vegetation, Terräng, Orientering, Skadebeskrivning och Tradition ska också skrivas in.

Beskrivning finns, men är inte korrekt skriven

Vissa lämningar har text i beskrivningsfältet, men den kan vara ofullständig eller felaktigt inskriven. I dessa fall står meningen Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok under Dokument och bilder i beskrivningsfältet.

Läs igenom det som står i den skannade inventeringsboken under Dokument och bilder, och kontrollera att texten stämmer. Rätta annars upp beskrivningen. Titta också igenom fälten Vegetation, Terräng, Orientering, Skadebeskrivning och Tradition för att se att all information är korrekt. Anser du att den gamla beskrivningen i inventeringsboken inte längre är giltig ska du skriva in en ny beskrivning (se kapitlet Registrering av lämningsinformation under rubriken Beskrivning).

Lämningen är inte beskriven utifrån senaste undersökningsresultat

Ibland är det inte den senaste beskrivningen som visas i den publicerade versionen. Lämningen kan ha undersökts vid ett senare tillfälle. I FMIS lades nämligen så kallade ”tillägg” till under beskrivningen. En sådan beskrivning kunde i FMIS se ut så här:

Beskrivning i äldre FMIS

Tilläggen som skrevs in i FMIS hittar du under Dokument och bilder och länken Händelser från äldre databas. Anser du att beskrivningen som visas i den publicerade versionen inte är den senaste utifrån de tillägg som eventuellt finns för lämningen ska du uppdatera den.

Delundersökta lämningar med två undernummer

Vid konverteringen från det analoga fornminnesregistret till FMIS delades en del delundersökta lämningar upp i två undernummer. Undernummer 1 för den kvarliggande delen och undernummer 2 för den borttagna delen. Se exempel Björklinge 136:1 och 136:2 i Fornreg.

Vid migreringen till Fornreg har den undersökta delen fått undersökningsstatus Helt undersökt och antikvarisk bedömning Ingen antikvarisk bedömning. Om ytterligare uppdateringar ska göras för lämningen ska dessa göras på den kvarliggande delen (undernummer 1). För undernummer 2 görs inga vidare uppdateringar om det inte finns särskilda skäl.

(Till toppen.)

Slå samman flera lämningar till en

Det finns tillfällen då du behöver slå ihop flera redan publicerade lämningar till en och samma lämning. Oftast sker det då nya lämningar påträffas, som tillsammans med redan registrerade lämningar inom samma område utgör en sammansatt lämning. Den generella regeln är att lämningar som har ett funktionellt, kronologiskt och rumsligt samband utgör en sammansatt lämningstyp. Lämningarna bör inte ligga mer än 20 meter från varandra (se kapitlet Registrering av lämningsinformation under rubriken Lämningstyp).

Ett annat exempel är när nya anläggningar påträffas mellan två redan registrerade lämningar av samma lämningstyp. I sådana fall kan det bli aktuellt att slå samman dem till en enda lämning.

Om du ska slå samman två eller flera redan publicerade lämningar som du bedömer hör ihop ska du göra på följande sätt:

1. Skapa en ny lämning
Är det till exempel flera redan publicerade gravar som ska slås samman med några nyfunna gravar väljer du den sammansatta lämningstypen gravfält. Du anger de ingående lämningstyperna, antal och eventuella egenskaper. För en sammansatt lämningstyp ska beskrivningen även innehålla uppgifter om de ingående lämningstyperna (se kapitlet Registrering av lämningsinformation under
rubriken Lämningstyp).

Skapa en sammansatt lämning

Skapa en ny sammansatt lämning och ange de ingående lämningarna.

2. Lägg till geometri för den nya utbredningen
Lämningar som är större än 20 meter i diameter ska alltid ha en yta som visar lämningens utbredning. Undantag är färdvägssystem som registreras enbart med linjer, en för varje färdväg (se kapitlet Registrering av lämningsinformation under rubriken Skapa geometrier). Skapa den nya geometrin i ditt eget GIS-verktyg. Under balken Läge och utbredning klickar du på Lägg till geometri för att koppla din geometri till lämningen (se även kapitlet Registrering av lämningsinformation under rubriken Läge och utbredning).

3. Lägg till geometrier över de redan publicerade lämningarna
Du kan även lägga till geometrierna för de lämningar som du slår samman till en lämning. Det är relevant för till exempel gravar som tidigare varit registrerade var för sig. Det gör du genom att först ladda ner geometrierna från de ursprungliga lämningarna och sedan lägga till dem på den nya lämningen. Klicka på symbolen för att ladda ned och välj formatet shape (zip) eller GeoJSON (.json).

Ladda upp geometrier

Ladda ned genom att klicka på symbolen till höger om Lämningsgeometrier.

4. Ändra registreringsstatus till Överförd till annan lämning
På de redan publicerade lämningarna ändrar du registreringsstatus till Överförd till annan lämning under balken Beskrivning. Lämningarna får då automatiskt den antikvariska bedömningen Ingen antikvarisk bedömning. I kommentarsfältet som dyker upp skriver du till vilken annan lämning den har överförts. Till exempel Överförd till L2018:1234.

5. Gör en antikvarisk kommentar på den nya lämningen
På den nya lämningen du skapat kan du också göra ett förtydligande under Antikvarisk kommentar och skriva vilka lämningar som har överförts till den nya.

Överförd lämning med kommentar

Sammanfattning
Nu har du slagit samman redan publicerade lämningar, och eventuellt nyfunna lämningar, till en ny gemensam lämning. Den nya lämningen har en beskrivning som omfattar helheten, även de lämningar som ingår i den. Den har också en geometri för den nya lämningens utbredning, samt eventuellt de geometrier som de enskilda lämningarna har (till exempel gravar som ingår i ett gravfält).

De sedan tidigare publicerade lämningarna finns kvar med sina geometrier. De har fått registreringsstatus Överförd till annan lämning och en kommentar som talar om till vilken lämning den överförts. Den antikvariska bedömningen är Ingen antikvarisk bedömning, och deras symbol i kartan är grå.

(Till toppen.)

Dela upp en lämning till flera

Om du bedömer att en ingående lämning inte hör hemma på den lämningstyp den har registrerats ska du registrera ett nytt lämningsobjekt för den. Det kan till exempel vara ett registrerat röjningsröse i ett område med fossil åker som visat sig vara en stensättning. Gör så här:

1. Skapa en ny lämning
Skapa en ny lämning med relevant lämningstyp, eventuella egenskaper, beskrivning och antikvarisk bedömning (se kapitlet Registrering av lämningsinformation). Under Antikvarisk kommentar kan du göra ett förtydligande och skriva att lämningen tidigare var registrerad under en annan lämning.

Antikvarisk kommentar

2. Lägg till en geometri för lämningen
Om lämningen haft en geometri tidigare kan du ladda ned den. Annars får du skapa en geometri i ditt eget GIS-verktyg. Du lägger sedan till geometrin under balken Läge och utbredning genom att klicka på Lägg till geometri. Se även kapitlet Registrering av lämningsinformation under rubriken Läge och utbredning.

3. Ta bort lämningen som en ingående lämning
Om lämningen tidigare varit registrerad som en ingående lämning är det viktigt att ta bort den ur dels beskrivningen (om den omnämns där) och under rubriken Ingående lämningar.

Det kan helt enkelt vara så att du bara behöver minska ned antalet av den ingående lämningstyp som den varit registrerad som tidigare.

Minska antalet ingående lämningstyper

4. Publicera den nya lämningen, samt ändringarna av den redan publicerade lämningen.

(Till toppen.)

Stadslager

Det finns ungefär hundrafemtio stadslager registrerade i Fornreg. De flesta består av medeltida och historiska kulturlager i miljöer av stadskaraktär, och deras utbredning bestämdes i samband med projektet Medeltidsstaden under 1970-talet.

Utbredningen för dessa stadslager ska endast ändras i samråd med länsstyrelsen. Stadslager ska inte heller markeras ut på fastighetskartan. Under Placering ska därför Bebyggt stadslager vara ikryssat (se även kapitlet Registrering av lämningsinformation under rubriken Placering).

Hur ska en lämning med lämningstypen Stadslager hanteras inom ett uppdrag?

Det sker ofta arkeologiska undersökningar och insatser inom landets stadslager. Undersökningarna resulterar dock ytterst sällan i att stadslagrets utbredning och beskrivning behöver ändras och därför behöver du i regel inte uppdatera informationen. Vilka undersökningar som har utförts inom ett stadslager ser du i uppdragsregistret. De resultat som framkommer vid arkeologiska undersökningar redovisas i rapporten som ska laddas upp i Forndok. I samband med att du laddar upp en rapport anger du också de lämningsnummer och eventuellt RAÄ-nummer rapporten omfattar. Sammanfattningsvis innebär detta att du inte behöver hämta in en lämning med lämningstypen stadslager till ditt uppdrag annat än i undantagsfall.

Enstaka synliga lämningar i område med lämningar som inte syns ovan mark

Det finns fall då en sammansatt lämning består av såväl synliga lämningar som lämningar som inte är synliga ovan mark. Till exempel boplatser med någon enstaka skärvstenshög. I dessa fall ska lämningen som helhet markeras ut som Synlig ovan mark under Placering. Det innebär att områdets begränsningslinje markeras ut på fastighetskartan.

Äldre kulturlager under byggnader som fortfarande är i bruk

Vid undersökningar i områden där verksamheten fortfarande är i bruk och du saknar en begränsningsyta som motsvarar den medeltida eller äldre utbredningen sätter du en punkt på byggnaden. Antikvarisk bedömning är Möjlig fornlämning. I beskrivningen skriver du till exempel Kyrka med medeltida kyrkotomt. I fältet Motivering till annan antikvarisk bedömning anges Kyrka fortfarande i bruk.

Nedan ser du olika exempel:

  • Äldre kulturlager vid kyrka och kyrkogård som fortfarande är i bruk.
  • Undersökningar vid Slott/herresäte med kringliggande områden som fortfarande är i bruk.
  • Bruksområde
  • Fästnings/skans
Kulturlager under buggnader i bruk

En lämning som inte återfinns vid förnyat fältbesök

Om du inte återfinner en registrerad lämning vid fältbesök på platsen ska du ange detta. Det finns några olika orsaker till att en lämning inte kan återfinnas. Nedan ser du hur du ska registrera i de olika fallen:

  • Lämningen kan inte återfinnas på grund av förhållanden på platsen
    Om en redan registrerad lämning inte har återfunnits vid återbesök på platsen på grund av till exempel tät växtlighet görs en kommentar i fältet Antikvarisk kommentar till exempel: Lämningen återfanns inte vid arkeologisk utredning 2018-06-19 på grund av tät växtlighet på platsen. Övrig information om lämningen ändrar du inte på.
  • Lämningen kan inte återfinnas på grund av felaktig lägesangivelse
    Om du bedömer att lämningen är felaktigt inprickad och inte finns på angiven plats, eller inom ett område kring angiven plats, ändrar du registreringsstatus till Uppgift om lämning, ej bekräftad i fält med en kommentar om att lämningen troligen är felaktigt inprickad.
  • Lämningen kan inte återfinnas eftersom den är förstörd
    Om du bedömer att lämningen är förstörd anger du Förstörd under Grad av skada. Den antikvariska bedömningen sätt då automatiskt till Ingen antikvarisk bedömning.
  • Lämningen finns inte och ska utgå alternativt lämningen finns, men är registrerad på olika lämningsnummer
    Registreringsstatus Utgår på grund av felregistrering ska du endast använda när en lämning blivit felaktigt registrerad. I kommentaren anger du orsaken till varför lämningen ska utgå. Den antikvariska bedömningen sätts automatiskt till Ingen antikvarisk bedömning.

Nya fynd av en lämning med undersökningsstatus Helt undersökt

Om det i samband med ett uppdrag har framkommit nya anläggningar inom 20 meter från en tidigare registrerad lämning, som har undersökningsstatus Helt undersökt och bedöms utgöra en fortsättning på det tidigare borttagna området, så ändrar du undersökningsstatus till Delundersökt, förutsatt att de nya fynden inte är borttagna. Du måste även uppdatera antikvarisk bedömning och beskrivningen av lämningen.

Lämningens utbredning ändras så att den överensstämmer med den aktuella utbredningen, det vill säga det nya området som inte har tagits bort helt. Det gör du genom att ta bort den tidigare geometrin och ersätter den med en ny (se även kapitlet Registrering av lämningsinformation under rubriken Lämningens geografiska läge). Under balken Versioner ser du lämningens tidigare utbredning och status. Du kan alltid jämföra tidigare versioner med varandra, samt ladda ned äldre versioner av lämningens geometri.

(Till toppen.)

Lämning belägen vid eller strax intill undersökningsområde

Det finns tillfällen då du behöver hantera en lämning som ligger strax intill ett undersökningsområde. Om du ska uppdatera informationen på den lämningen eller inte beror dels på hur nära lämningen är belägen undersökningsområdet, dels vad som framkommit vid det aktuella uppdraget.

  • Avgränsning av lämning
    Om lämningen ligger helt intill undersökningsområdet och du inom ramen för uppdraget har kunnat konstatera att lämningens utbredning inte sträcker sig längre än den som redan finns angiven under lämningens beskrivning skriver du det under Antikvarisk kommentar till exempel: Vid arkeologisk förundersökning 2018-05-16 avgränsades lämningen åt N-NV.
  • Avståndet till lämningen är för stort för att den ska kunna avgränsas
    Ett avstånd på 15 meter eller mer till lämningen från undersökningsområdet är generellt sett för stort för att en avgränsning ska kunna göras. Undantag är om det finns tydliga naturliga avgränsningar i terrängen, eller om du kan konstatera att eventuella spår av lämningen har schaktats bort vid tidigare exploatering.
  • Lämningens utbredning utökas
    Om det framkommer anläggningar eller lämningar som du bedömer hör samman med en redan publicerad lämning som ligger utanför undersökningsområdet ska du uppdatera denna med en ny utbredning och beskrivning. Den redan registrerade lämningen får dock inte vara belägen mer än ca 20 meter ifrån de framkomna lämningarna.

Lämning som inte granskas i fält vid revideringsinventering

Eftersom en revideringsinventering ska omfatta alla lämningar inom ett område bör du göra en notering om du inte granskat en lämning i fält. Det gör du i fältet Antikvarisk kommentar, till exempel: Lämningen ej antikvariskt granskad i fält vid revideringsinventering 2018.

I fältet Datum för senaste fältbesök bör det framgå när lämningen senast granskades i fält.

Restaurering av en lämning

En restaurering av en skadad lämning ska göras efter ett myndighetsbeslut och ska ske under antikvarisk tillsyn. Information om en restaurering registreras i Fornreg som en aktivitet (ett uppdrag eller en åtgärd). Den skada som föranlett restaureringen ska du ange under Grad av skada, samt Skadebeskrivning.

Rekonstruktioner och kopior

Nytillverkade ”lämningar”, till exempel nytillverkade runstenar, och kopior ska generellt inte registreras i Fornreg. Det kan finnas undantagsfall där lämningen/kopian är mycket fornlämningslik, och registreras då för att undvika missförstånd och förväxling. Lämningstypen är i dessa fall Fornlämningsliknande lämning.

I de fall en lämning undersöks helt och en rekonstruktion av lämningen görs på samma plats ska lämningens undersökningsstatus vara Helt undersökt. Den antikvariska bedömningen sätts då automatiskt till Ingen antikvarisk bedömning. Under Antikvarisk kommentar skriver du att lämningen har rekonstruerats på platsen.

Om en lämning har delundersökts och den del som undersökt har rekonstruerats, anger du undersökningsstatus Delundersökt och den antikvariska bedömningen kvarstår. Det är viktigt att du skriver en kommentar under Antikvarisk kommentar om att lämningen delvis har rekonstruerats.

(Till toppen.)

Fyndplatser för fynd från yngre historisk tid (1700-1800-tal) och myntfynd

Fyndplatser för enstaka eller ett fåtal föremål från yngre historisk tid (1700-1800-tal) ska generellt inte registreras i Fornreg.

Platser för myntfynd registreras enbart i de fall mynten blivit inlösta av staten.

Fornlämningsförklaring, fastställande av fornlämningsområde och borttagande utan villkor

Det finns några typer av registreringar som grundar sig på länsstyrelsebeslut, som endast en handläggare vid länsstyrelsen ska göra. Det gäller fornlämningsförklaring, fastställande av fornlämningsområde och borttagande utan villkor.

  • Fornlämningsförklaring
    Länsstyrelsen kan enligt 2 kap. 1a§ KML (1988:950) fornlämningsförklara en lämning som uppfyller rekvisiten för fornlämning, men har tillkommit, eller i fråga om fartyg förlist, år 1850 eller senare, om det finns särskilda skäl med hänsyn till dess kulturhistoriska värde.Som handläggare på länsstyrelsen uppdaterar du lämningens antikvariska bedömning och anger motiveringen till fornlämningsförklaringen under Motivering till annan antikvarisk bedömning. I aktiviteten (åtgärd) anger du diarienumret för länsstyrelsebeslutet. Är lämningen inte registrerad sedan tidigare skapar du en ny lämning.
  • Fastställande av fornlämningsområde
    Enligt 2 kap. 2 § KML (1988:950) kan länsstyrelsen besluta om fastställande av gränserna för ett fornlämningsområde. Gränserna kan även fastställas utifrån ett fastighetsbildningsbeslut.Som handläggare på länsstyrelsen registrerar du en ny lämning med lämningstypen Gränsbestämt område som har antikvarisk bedömning fornlämning. Det gränsbestämda området ska markeras med en linje. Geometrin skapar du i ditt eget GIS-verktyg och lägger sedan till på lämningen (se kapitlet Registrering av lämningsinformation under rubriken Läge och utbredning). I beskrivningen anger du områdets utbredning samt lämningsnumret för de fornlämningar som ingår i det gränsbestämda området. I aktiviteten (åtgärd) anger du diarienumret för länsstyrelsebeslutet.Utbredningen för ett gränsbestämt område kan endast ändras efter ett nytt länsstyrelsebeslut.
  • Borttagande utan villkor
    Enligt 2 kap. 12 § KML (1988:950) kan länsstyrelsen fatta besluta om att en fornlämning kan tas bort utan särskilda villkor.Som handläggare på länsstyrelsen ska du uppdatera informationen på den berörda lämningen. Det sker först då länsstyrelsen har bekräftat att lämningen verkligen har tagits bort. Undersökningsstatus ändras till Borttagen utan villkor. Den antikvariska bedömningen ändras då automatiskt till Ingen antikvarisk bedömning, eftersom lämningen inte längre är skyddad enligt kulturmiljölagen.

(Till toppen.)

Ordlista

Antikvarisk kommentar

: Förtydligande kommentar.

ASK (Allmänt handläggarstöd Kulturmiljö): Länsstyrelsernas digitala stödsystem för handläggning av   fornminnesärenden. Levererar (främst) information till KMR.

DAP (Digital Arkeologisk Process): Riksantikvarieämbetets femåriga program mellan 2014-2019 med            syfte att samordna samhällets hantering av digital fornminnesinformation.

Datum för senaste fältbesök: Datum då lämningen senast bedömdes på plats.

Exploateringsområde: Område för exploateringen, ska inte registreras eller användas i Fornreg.

Fornlämning: I kulturmiljölagen (KML) anges vad som är en fornlämning och därmed omfattas av lagskyddet. I andra kapitlet i kulturmiljölagen finns en uppräkning som inleds med tre kriterier: Fornlämningar                     ska vara lämningar efter människors verksamhet under forna tider, de ska ha tillkommit genom äldre tiders bruk och vara varaktigt övergivna.

Detta gäller dock inte en lämning som tillkommit 1850 eller senare, om inte länsstyrelsen gjort en särskild fornlämningsförklaring.Samma regler gäller för fartygslämningar. Så räknas till exempel ett                       ålderdomligt järnbruk som ännu är i drift inte som fornlämning i lagens mening, medan en hyttruin från samma tid gör det.

Forndok: Forndok är ett arkiv för digitala publikationer, handlingar, dokument och databaser från arkeologiska uppdrag. Forndok ingår i Kulturmiljöregistret och är integrerad med registreringsverktyget Fornreg.

Fornreg: Fornreg är ett webbaserat registrerings- och sökverktyg för den fornminnes- och uppdragsinformation som lagras i Kulturmiljöregistret.

GeoJSON/JSON-fil: JavaScript Object Notation (.JSON) är en öppen standard för format att sända dataobjekt som består av attributvärdes-par användbara för kartdata. Dessa filformat för kartor (inklusive zippade shape-filer) som är uppladdningsbara i Fornreg.

Grad av skada: Beskriver lämningens skick samt om den är skadad och i vilken omfattning en lämning har blivit skadad. Skadan kan vara orsakad av människan eller av naturen. En boplats i åkermark bedöms enligt  praxis inte vara skadad medan däremot en boplats i markberedd skogsmark kan bedömas som det.

Grävda ytor: Områden som har schaktats/undersökts på något sätt, kan vara från både utredning, förundersökning och slutundersökning.

Kartmaterial: Med kartmaterial i Fornreg menas historiska kartor och specialkartor som berör lämningen. Används också för att belägga ett namn eller styrka en antikvarisk bedömning.

KML (Kulturmiljölagen): Genom kulturmiljölagen anger samhället grundläggande bestämmelser till skydd för viktiga delar av kulturarvet. Lagen innehåller bland annat bestämmelser för skydd av värdefulla                    byggnader liksom fornlämningar, fornfynd, kyrkliga kulturminnen och vissa kulturföremål.

KMR (Kulturmiljöregistret): Kulturmiljöregistret är ett samlingsnamn för det IT-system där                 Riksantikvarieämbetet lagrar information om arkeologiska uppdrag och lämningar. Kartor med informationslager, Fornreg, Forndok, Lämningsregistret och Uppdragsregistret är exempel på delar som ingår i KMR.

Lämningsgeometrier: Ytor, linjer eller punkter för lämningar.

Lämningsregister: I lämningsregistret lagras information om kända fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar. Lämningsregistret ingår i KMR.

Lämningstyp: Benämning på kulturhistorisk lämning som kan registreras separat, enligt praxis i lämningstypslistan. En enkel lämningstyp består av en enstaka lämning, med ibland särskiljande egenskapstyper och egenskapsvärden. Exempelvis ett röse eller en kolbotten. En sammansatt lämningstyp består av områden av lämningar som bedöms höra ihop funktionellt och kronologiskt. Exempelvis ett gravfält eller ett område med skogsbrukslämningar.

Lämningstypslistan: Lämningstypslistan listar möjliga lämningstyper och är integrerad med Fornreg.

Motivering till annan antikvarisk bedömning: Anges om den antikvariska bedömningen skiljer sig från den rekommenderade i lämningstypslistan. Är då obligatoriskt.

Namn på lämningen: Lämningens egennamn.

Rekommenderad bedömning: Antikvarisk bedömning enligt rekommendationen i lämningstypslistan.

Shape-fil: Ett filformat för att lagra geografisk data i vektorform, förkortas vanligtvis ”.shp”. Zippade shape-filer (samt GeoJSON/JSON-filer) är de uppladdningsbara formaten för kartor i Fornreg.

Skriftlig källa: Litteratur, publikationer och handlingar som berör lämningen.

Sweref 99 TM: Fornreg använder sig av Sweref 99 TM som enda koordinatsystem, vilket är ett projicerat koordinatsystem för att ange geografiska positioner i Sverige.

Terräng kring lämning: Kortfattad beskrivning av lämningens läge i terrängen med jordart samt markslag/markanvändning och övergripande växtlighet, t.ex. Mindre krön på kuperad moränmark. Skogsmark, barrskog.

Tillfälligt arbets-ID (frivilligt): Lämningens arbetsidentitet innan registrering. Värdet försvinner när        lämningen registreras.

Tradition: Skriftlig eller muntlig tradition knuten till lämningen. Referens ska alltid anges.

Undersökningsområde: Det område inom vilket undersökningen sker, baseras på det område som länsstyrelsen uppger. Se bild nederst i ordlistan.

Undersökningsstatus: Om och i vilken omfattning en lämning har blivit arkeologiskt undersökt.

Uppdragsregister: I uppdragsregistret lagras information om planerade, pågående eller avslutade arkeologiska uppdrag. Uppdragsregistret ingår i KMR.

Uppgiftslämnare eller muntlig källa: Person som lämnat uppgift om lämning eller tradition.

Vegetation på lämning: Växtlighet direkt på lämningen, främst eventuella träd och buskar.

Ytor med geometrier: Tre typer av ytor med geometrier ska registreras i Fornreg i samband med uppdrag och lämningar, dessa är: Undersökningsområde, Grävda ytor och Lämningsgeometrier. Området för exploateringen (Exploateringsområde) ska inte registreras eller användas i Fornreg.

Geometrier i Fornreg

(Till toppen.)


 

.