Frågor och svar

Här nedan följer ett urval av de frågor som kom upp i samband med praxisseminariet 17 och 18 mars 2020.

Innehållsförteckning

Frågor som rör systemet/teknik/funktioner

Går det ta bort balkarna, det blir väldigt många klick. Det vore bra med exempelvis en ”expandera alla”-funktion eller att alla balkar är expanderade från början istället som nu att de är stängda.

Vi kommer att titta på hur lämningskortets utformning kan förenklas. Ett möjligt sätt är att låta alla balkar vara öppna i utgångsläget och att användaren kan stänga dem man inte vill läsa.

Lämningsnumren upplevs som otympliga, går det inte återgå till RAÄ-nummer?

Vi har förstått att det finns en diskussion om varför sockennamnet inte är en del av lämningsnumret i Kulturmiljöregistret och vill därför förtydliga varför vi gjort det valet.

Vi har velat ta fram unika identiteter för varje lämning, för att undvika sammanblandning och missförstånd. RAÄ-numret var inte alltid unikt då det finns sockennamn (116 stycken) som förekommer fler än en gång, några av dem till och med inom samma län eller landskap. De maritima lämningar som är belägna utanför sockengränserna, vilket flertalet är, hade dessutom en särskild numrering.

Med lämningsnumret har vi istället skapat ett enhetligt numreringssystem för lämningar både på land och i vatten, där varje nummer är unikt. De lämningar som sedan tidigare har ett RAÄ-nummer går att söka fram både på det gamla RAÄ-numret och på det nya lämningsnumret. Det går dessutom att, som tidigare, söka fram lämningar inom ett specifikt geografiskt område, exempelvis en socken eller kommun. Inget hindrar att man, om man så önskar, i beslut, rapporter osv skriver till exempel L2019:233 i Ala socken. Här finns mer om varför sockennamnet inte finns i lämningsnumret. https://www.raa.se/hitta-information/fornreg/fragor-och-svar-om-fornreg/#varfor-visas-inte-sockennamnet-i-de-nya-lamningsnumren

Kommer det bli möjligt att göra ändringar i importerade uppdrag?

För närvarande finns inga planer att öppna de importerade uppdragen. Som användare måste man vara medveten om att kvaliteten på dessa är väldigt varierande, här kan man läsa mer om importerade uppdrag: https://www.raa.se/hitta-information/fornsok/hjalp/importerade-uppdrag/ Upptäcker man fel kan man rapportera in detta till oss på Riksantikvarieämbetet så kan vi eventuellt rätta upp det.

Det har uppstått problem med de torp som i samband med migreringen bulkändrades från fornlämning till möjlig fornlämning. Dessa var bedömda och ska vara fornlämning, nu är de alltså fel. Hur ska dessa hanteras?

Här har det nog skett ett missförstånd, då vi inte ändrat den antikvariska bedömningen maskinellt på objekt som registrerats med den antikvariska bedömningen fornlämning. Här finns mer informationom migreringen: https://www.raa.se/hitta-information/fornreg/forandringar-av-lamningsinformationen/

RAÄ gjorde en bulkändring av bytomter i och med övergången till Fornreg. Det lovades en ombearbetning av bytomter, när kommer det göras?

Det är ett arbete vi planerar att göra men vi kan tyvärr inte säga när det kommer att göras.

Vissa länsstyrelsehandläggare upplever det som problematiskt att länsstyrelsen inte vet vilka registreringar som görs i länet. Helt plötsligt kan det finnas lämningar inom ett område som man inte känner till och man skulle vilja veta/få information om det.

Det kan eventuellt lösas genom ett administrativt sök där man som inloggad i Fornreg kan söka fram registreringar som är gjorda inom ett geografiskt område under en viss tidsperiod. Detta är något som vi fått en del förfrågningar om och som finns med på vår lista över förslag till vidareutveckling.

Det upplevs som knepigt att man som länsstyrelsehandläggare inte blir påmind om att det finns lämningar att granska. Det räcker inte att det visas i ASK då man inte arbetar i ASK varje dag, utan det vore bra om det fanns en funktion att man kan bli påmind att man ska godkänna, såsom ett mail eller på något annat sätt.

Vi har valt att inte bygga in fler aviseringar än den som heter Meddela och som lämningsregistreraren kan klicka på när ALLA lämningar är klara. Vi kan däremot ta upp detta i arbetet vi gör tillsammans med länsstyrelsens förvaltningsgrupp för ASK.

Kvalitetssäkringen kan kännas tung när man bara berör en liten del av en befintlig lämning i sitt arbete, hur man ska kunna bedöma hela lämningen som någon annan har registrerat?

Här har vi sett att vi behöver ta fram tydliga exempel på hur man rättar upp en lämning utifrån en arkeologisk undersökning. Kvalitetssäkring och uppdatering tar tid då man måste gå igenom vad som har gjorts förut – det finns inga riktiga genvägar. I och med KMR har man nu mycket material samlat på ett ställe. Man kan behöva titta i händelseloggen, tidigare versioner, läsa rapporter och se vilka undersökningar som gjorts. Det som är viktigt att tänka på är att man alltid kan och ofta bör informera vad man gjort på lämningen under till exempel antikvarisk kommentar, eller på annat i sammanhanget lämpligt ställe.

Det vore bra med fler exempel från uppdragsarkeologin – något som efterfrågas.

Exempelsamlingen har i dagsläget en övervikt mot inventeringsbeskrivningar. Vi kommer framöver att lägga till exempel som också har anknytning till uppdragsarkeologin.

Gällande den kvalitetsgranskningen som RAÄ har gjort, kommer man få återkoppling på de felaktigheterna?

Ja, det kommer återkopplas till berörda, och är ett arbete som påbörjats. De första utskicken har gjorts, med information om vad och hur man ska göra.

Hur ofta kommer RAÄ göra kvalitetskontroller och återkopplingar till utförarna?

Vi tittar på metoder för att göra det löpande.

Förr kunde man söka på undersökta lämningar. Nu får dessa lämningar Ingen antikvarisk bedömning vilket gör det svårt att hitta dem. Behovet är att kunna söka på och hitta fornlämningar som undersökts helt eller delvis.

Man kan fortfarande söka på undersökningsstatus. Många lämningstyper uppfyller alltid rekvisiten och då vet man att exempelvis en boplats som nu är undersökt en gång har varit fornlämning. För de lämningar som ligger i gränslandet mellan övrig kulturhistorisk lämning och fornlämning, där måste man titta i lämningens historik.

I listan med utvecklingspunkter så saknades att kunna lägga till bilder/skisser på en lämning. Hur blir det med den saken?

Detta är en del av en större fråga om hur bildhanteringen ska gå till på Riksantikvarieämbetet i stort. Det finns ännu ingen exakt plan för denna utveckling.

Hur ska man hantera byråmässiga korrigeringar? Under registreringsstatus finns en ruta där det står bekräftad i fält. Om man klickar ur rutan blir det per automatik uppgift om, men borde vara att den är byråmässigt bedömd.

Bekräftad i fält avser den status lämningen haft vid den aktuella registreringen. Gör man en byråmässig korrigering så ska man vara tydlig med vad man gjort under antikvarisk bedömning, och där kan man klargöra att man inte varit på platsen. Om det finns ett datum för senaste fältbesök ska man heller inte ändra det vid en byråmässig korrigering.

Vid en byråmässig bedömning, ska då beskrivningen uppdateras med det som står i inventeringsboken?

Finns det ingen digitaliserad beskrivning, och ingen varit på platsen – då är beskrivningen i inventeringsboken det bästa alternativet. Var noga med att skriva en kommentar om att det är beskrivningen från inventeringsboken som lagts in.

Hur kan man tänka kring byråmässiga kvalitetshöjningar? Om man hittar en fornlämning till exempel via ortofoto kan man då göra en utökning av geometrin?

Här får man själv avgöra hur pass trygg man känner sig med att utöka geometrin utan att ha varit på plats. Ett alternativ är att man gör en kommentar att till exempel åkern fortsätter åt NO utan att ändra geometrin.

Även vid byråmässiga registreringar ska man alltid kolla av att informationen stämmer och vid behov uppdatera/rätta.

Det finns digital information om inventeringar som gjorts bland annat i Norrbotten, varför finns det inte med, och kan man få in dem?

Riksantikvarieämbetet har importerat in det som vi hann samla in och få levererat av arkeologiska undersökare, och är alltså beroende av det vi fått levererat till oss. Vi fick även digitalt underlag från ADIN-projektet (Arkeologiska Databaser I Norrland) där länsstyrelsen sammanställt en hel del arkeologiska uppdrag, inklusive inventeringar. Så länge det fanns ett länsstyrelsebeslut om uppdrag inom arkeologi så tog vi emot det. Alltså något som faller under de uppdrag som finns i listan länsstyrelseuppdrag i Fornreg. Inventeringarna kan vara ett framtida projekt om det finns resurser och kan prioriteras.

Mer om importerade uppdrag https://www.raa.se/hitta-information/fornsok/hjalp/importerade-uppdrag/

Geometrier

Om man ska kvalitetshöja geometrierna hade det varit bra att kunna göra redigeringen direkt i de geometrier som finns, som det är nu är det ganska tidskrävande.

Det är möjligt att göra i appen Fältreg. Vi har satt upp möjligheten att göra enklare geojusteringar i Fornreg på vår utvecklingslista, men i nuläget finns detta längre ned i prioriteringslistan då det är ett stort utvecklingsarbete.

Länk till info om fältreg https://www.raa.se/hitta-information/fornreg/for-yrkesanvandare-i-fornreg/faltreg/

Hur gör man med geometrier för enskilda gravar inom ett gravfält?

Man kan om man vill lägga in egna geometrier för gravar inom ett gravfält, men det är inte nödvändigt. Handlar det om att man ska utöka redan befintliga gravar till ett gravfält, kan man läsa om hur man gör i handledningen: https://www.raa.se/hitta-information/fornreg/for-yrkesanvandare-i-fornreg/handledningar-och-manualer-for-fornreg/handledning-for-registrering-av-lamningsinformation-i-fornreg-version-3-0/#sla-samman-flera-lamningar-till-en

När man lägger in geometrier, vilken geometri får lämningsnumret? Man vill ju att ytan får lämningsnumret.

Alla geometrier får samma lämningsnummer, alla är kopplade till samma lämning. Men sedan får geometrierna också geometrinummer som består av lämningsnumret plus löpnummer. Detta kan man använda om man till exempel vill kunna hänvisa till en specifik lämning (en skadad hög eller vad det kan vara).

Beskrivningar

Ska man verkligen ta bort den gamla beskrivningstexten när man uppdaterar med en ny beskrivning?

Ja, den ska tas bort då den gamla finns kvar i versionshistoriken.

Enligt tidigare praxis så skulle man skriva ett tillägg kopplat till vilket uppdrag som man var ute på. Ska man inte göra det nu? Det upplevs inte helt tydligt i handledningen heller.

Nej, inga tillägg ska skrivas då uppdragen numer finns i uppdragsregistret och kopplingen finns automatiskt då man uppdaterar/nyregistrerar en lämning på det uppdraget. Vilka uppdrag en lämning har påverkats av (efter nya digitala processen implementerades) finns att se under lämningens versionshistorik. Ett tips är att det finns en webbversion av handledningen som är enklare att söka i. Handledningen uppdateras kontinuerligt med informationen om nya funktioner och förtydliganden.

Beskrivningarna skiljer sig mycket åt och är inte enhetliga, hur ska vi göra? Någon särskild praxis? Vi använder exempelsamlingen och tycker den är bra.

Titta i exempelsamlingen, vi kommer inte styra i detalj men vissa delar är mer viktiga än andra. Att strukturen hålls, däremot inte viktigt om det står m eller meter.

Det finns behov av att få ut beskrivningstexterna för fler lämningar i textformat i till exempel word, går det?

Det går att spara ned informationen på ett lämningskort genom att gå via utskrift och där istället spara som pdf. Det får man göra för en lämning i taget. Annars får man arbeta med ett datauttag och använda exempelvis excel. Följdfråga: Hur ser uttagen ut i fältreg?                                                I Fältreg får man med sig i nästan alla attribut. Vissa, exempelvis referenser, kommer inte med. Man kan läsa och redigera informationen. I Fältreg går det skriva ut eller flytta informationen någon annanstans än tillbaka till Fornreg.  https://www.raa.se/app/uploads/2019/06/Handledning-F%C3%A4lreg_version-beta_RA%C3%84-1.pdf

Roller och ansvar

Det behöver förtydligas vilka uppdrag som ska skapas av vem.

Alla nya uppdrag med länsstyrelsebeslut ska skapas av länsstyrelsen. Uppdragsarkeologiska ärenden skapas i ASK och information om ärendena förs sedan över till Fornreg. Men några typer av uppdrag med länsstyrelsebeslut kan (ännu) inte skapas i ASK utan måste skapas av länsstyrelserna i Fornreg. Detta gäller:

  • forskningsundersökning
  • efterundersökning
  • övriga uppdrag 2 kap KML
  • kunskapsunderlag

RAÄ tillsammans med länsstyrelsen behöver se över detta så vi är överens om hur uppdragen ska/kan användas.

Det blev ett glapp mellan ASK och DAP (de uppdrag där undersökningsområdet lades på länsstyrelsens hus) där ytan fortfarande är kvar på byggnaden. Blir de topografiska uppgifterna låsta och då felaktiga?

På själva uppdraget är de topografiska uppgifterna inte låsta, så om undersökningsområdet uppdateras så kommer uppgifterna ändras. Problemet är om en rapport laddas upp innan undersökningsområdet uppdaterats (det vill säga fortfarande har de felaktiga uppgifterna), då blir de uppgifterna låsta på rapporten i arkivet. Om ytan uppdateras på uppdraget efter att en rapport laddats upp så behöver man gallra den för att ladda upp rapporten på nytt med de korrekta topografiska uppgifterna.

Följdfråga: Vem är det som ansvarar för att dessa undersökningsområden blir korrekta?

Det är länsstyrelsen som ansvarar för undersökningsområdet, antingen genom att själva göra det eller kanske beställa och betala utföraren för att uppdatera.

Länsstyrelsen upptäcker ibland felaktigheter i informationen i KMR vid sin handläggningssituation – vem kan/ska rätta dessa?

Riksantikvarieämbetet ansvarar för bulkändringar men inte för rättning av enstaka objekt (mer än undantagsvis). Vi har alla (Riksantikvarieämbetet, länsstyrelserna och utförare) ett gemensamt ansvar för informationens kvalitet.

Blir Lantmäteriet/markägare underrättade vid korrigeringar (utökningar/ändrade antikvariska bedömningar till fornlämningar) per automatik eller är detta en skyldighet som vilar på länsstyrelsen eller den som genomför ändringen?

Vad gäller Lantmäteriet så levererar RAÄ information till fastighetsregistret. Tidigare två gånger om året, nu är det tekniskt möjligt varje natt. Det ligger på Lantmäteriets utveckling av sina egna miljöer hur ofta uppdatering kan ske. Markägare får ingen särskild avisering, men som markägare har du ett ansvar att känna till om det finns forn- eller kulturlämningar på din fastighet.

Vid bland annat arbete med tipsgranskning från allmänheten är det många frågor kring hur fynd ska hanteras?

Alltid via länsstyrelsen.

Om man stöter på lämningar ”på väg till” ett uppdrag och upptäcker till exempel att de är skadade, hur ska man tänka/göra med dessa?

Vi kan inte kräva uppdatering men det är viktig information så gör gärna en kvalitetshöjning och skriv i kommentaren vad som gjorts/anledning till ändring. Om man dessutom uppdaterar senaste fältbesöksdatumet så vet ju andra att någon varit på plats. Om man är inne och rättar upp så får man gärna se över och rätta annat.

Hur gick det med den enkäten som var ute för ett år sen gällande kompetens och kunskap?

Enkäten gjordes inom ramen för HAIK (Hållbar Arkeologisk InventeringsKompetens), en förstudie som drivs av Riksantikvarieämbetet. Rapport över förstudien håller på att färdigställas och kommer att vara klar innan sommaren.

Frågor kring det antikvariska

Samiska härdar ser likadana ut om de så kommer från 1750 som 1910. Det gör bedömningen komplicerad.

Det är egentligen ingen skillnad från tidigare, man får göra en bedömning från fall till fall. Det viktiga är att man anger om och varför man är tveksam till en bedömning. Vi kommer dock, bland annat, titta närmare på bedömningen av samiska lämningar i arbetet med fornlämningslistan.

Vad betyder det att det måste finnas en lämning, något kvar – för att det ska vara en fornlämning? Exempel offerplatser där det inte finns något, utom en stor sten med traditioner kring.

Man kan gå tillbaka till lagen (KML) och formuleringen kring naturbildningar, det behöver inte vara någon alldeles speciell naturbildning. Stenen är ju i detta fall en formation till vilket bruket är kopplat.

Bytomter – de blir inlagda som fornlämningar när de har äldre belägg, det behöver väl inte vara husgrunder? Vad gäller nu?

Bytomter har berörts av olika praxis under fornminnesregistrets historia. I dag så gäller att om det endast finns kartbelägg och inget syns på platsen, så ska de registreras som Uppgift om. Om det senare vid en möjlig undersökning påträffas kulturlager så har ju lämningen bekräftats och därmed kan den antikvariska bedömningen ändras.

Gränsrösen, hur ska man göra om de ligger i en aktiv gräns men man vet (eller misstänker) att de kommer försvinna framöver?

Gränsmärken i aktiv gräns bör inte registreras, då de inte är övergivna. Man kan däremot ta med dem i exempelvis sin rapport.

Hur gör man med militära lämningar? Det är ju två krig som har påverkat mycket på 1900-talet. Hur ska man tänka? I vilken utsträckning ska man registrera?

Svårt att ge ett generellt svar men man får fundera på om och vad lämningen har för antikvariskt intresse.

Lämningstypen “övrigt” kom upp i flera sammanhang, att den ibland används för att man inte hittar något annat som passar. Det gäller både lämningstypen Övrigt, men även övrigt som egenskap, såsom flottningsanläggning-övrig.

Återkommande diskuteras att i uppdragsarkeologin saknas kategorin “stolphål”. Detta är en återkommande diskussion och vi ser önskemål om att utöka med nya ingående lämningstyper kopplade till bland annat boplatsområden. När ni ser ett behov av nya lämningstyper så meddela det till oss så vi kan ta med det i vårt framtida arbete att revidera lämningstypslistan.

Tidigare kunde man välja ursprungligt läge, för till exempel lämningar som flyttats såsom runstenar, men den möjligheten finns inte idag, är det något som kommer?

Det finns en idé om att man ska kunna lägga till ett punktobjekt för det ursprungliga läget för de ”mobila” lämningarna – alltså där exempelvis runstenen restes en gång i tiden. Hur det skulle genomföras tekniskt är dock inte klart.

Frågor kring allmänna råd och fornlämningsbegreppet (film 1)

Vad är anledningen till översynen av fornlämningsbegreppet?

Det har inte funnits några allmänna råd tidigare, dvs. en skrivning som förtydligar bestämmelserna i kulturmiljölagen och hur de ska tolkas. Det har funnits ett behov av det, det var därför vår chefsjurist gjorde en beställning i form av ett projekt vi kallar Fornlämningsbegreppet. Målet är att det ska bli begripligare att veta vad som är en fornlämning både för branschen, allmänheten och domstolsväsendet.Vi arbetar också med att ta fram en fornlämningslista, det vill säga en förklaring till hur rekvisiten i kulturmiljölagen är uppfyllt för varje lämningstyp som kan vara fornlämning. Man ska kunna se linjen från lag till lämning.

Hanteringen av kulturlager på landsbygden skiljer sig mycket mellan olika länsstyrelser, kommer de allmänna råden klargöra och likrikta hanteringen av dessa?

Vi kommer att titta på det, och utreda och förtydliga vad som bör gälla för olika typer av bebyggelselämningar eller tidigare bebyggda ytor. Det kommer vara en del i arbetet med fornlämningslistan.

Hur kan man avgöra vad som är ”allmänt förekommande” (som det pratades om i videon)? Vem avgör om det är allmänt förekommande?

Vi har använt skrivningen inte längre är allmänt förekommande, vilket handlar om att ett bruk, en sedvänja, teknik eller metod inte längre används, förutom kanske i antikvariskt eller musealt hänseende. Vi kommer att förtydliga det för respektive lämning i fornlämningslistan.

Antagandet om tillkomsttid – belägg för tillkomsttid. Förr skulle det finnas belägg, i filmen gavs intrycket att man kan anta, exempelvis utifrån vegetation.

Antas

står i lagen. Det viktiga är att man kan motivera, det behöver inte vara ett skriftigt belägg. Det kan vara ett resonemang, bland annat utifrån tidigare kunskap om lämningen och/eller förekomsten i området. Det viktiga är motiveringen, för transparensens skull.

Kommer fornlämningslistan vara i form av allmänna råd eller vägledning?

Vi vet ännu inte riktigt.

Fornlämningslistan kontra lämningstypslistan – kommer det att vara två dokument eller ett? Det finns fördelar med att allt (beskrivning av hur man ska resonera kring antikvarisk bedömning men också definition och exempel) finns i samma dokument.

Lämningstypslistan kommer att uppdateras med informationen från fornlämningslistan.