Stöd och hjälp för nya versionen av Fornsök

På den här sidan finns stöd och hjälp för dig som söker information i den nya versionen av Fornsök.

En ny version av Fornsök finns nu öppen att använda. Den nya versionen har ett nytt utseende, aktuell fornminnesinformation och ett sökbart register för planerade, pågående eller avslutade arkeologiska uppdrag i Sverige. Klicka på rubrikerna nedan så kommer du direkt till det avsnitt du vill läsa mer om.

Vad är Fornsök?

Fornsök är en webbaserad söktjänst som innehåller information om alla kända registrerade fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar i Sverige, både på land och i vatten. Nya versionen av Fornsök har ett sökbart register för planerade, pågående eller avslutade arkeologiska uppdrag i Sverige. Du kan söka fram lämningar och uppdrag direkt i kartan eller via textfält.

Fornsök är utvecklat av Riksantikvarieämbetet och informationen om fornlämningar och uppdrag är sökbar för alla och nås via app.raa.se/open/fornsok

De enda tekniska kraven för att använda Fornsök är en webbläsare och internetuppkoppling. Vi rekommenderar att du använder Google Chrome eller Mozilla Firefox för bästa funktionalitet och prestanda. Har du en äldre webbläsare bör du uppdatera till senaste version.

För dig som är fastighetsägare

Enligt Kulturmiljölagen är det förbjudet förändra, ta bort, skada eller täcka över en fornlämning att utan tillstånd från länsstyrelsen. Läs mer om vad du behöver tänka på om du ska bygga vid en fornlämning i broschyren Bygga och bevara (PDF).

Fornsök ger dig som fastighetsägare en indikation på om det finns fornlämningar på din fastighet. Söktjänsten ska dock inte användas för att planera markingrepp, eftersom informationen om kända lämningar ständigt uppdateras. Dessutom kan felmarginalen på lämningarnas position vara upp till 20 meter.

Vad innehåller nya Fornsök?

Den nya versionen av Fornsök innehåller information om registrerade lämningar och planerade, pågående eller avslutade arkeologiska uppdrag i Sverige som visas via en karta.

All information hämtas från Kulturmiljöregistret (KMR) som är Riksantikvarieämbetets geografiska informationssystem för kulturmiljöinformation. De arkeologiska uppdragens dokumentationsmaterial, som till exempel arkeologiska rapporter, lagras i Riksantikvarieämbetets digitala arkiv Forndok. Dokumentationen för varje enskilt arkeologiskt uppdrag nås också via länkar när du är inne i det aktuella uppdraget i Fornsök.

Läs mer i de olika avsnitten nedan vad de olika delarna innehåller och hur du söker i materialet.

Fornlämningar

Du kan söka efter lämningar antingen genom att zooma i kartan och klicka på lämningen eller genom att använda knappen Sök lämning upp till vänster och därefter ange sökkriterier. Till vänster ser du lämningskortet, högst upp finns grundläggande information om lämningen. Klickar du på de så kallade balkarna: Beskrivning, Antikvarisk bedömning och lämningens status, Läge och utbredning osv, som visar mer information om lämningen.

Alla lämningar har ett lämningsnummer. Det är lämningens identitet och består av L samt årtal och ett löpnummer, till exempel L2017:5013. Tidigare fick alla lämningar ett så kallat RAÄ-nummer, till exempel Ösmo 376:1. Nyregistrerade lämningar får inget RAÄ-nummer men du kan fortfarande söka efter RAÄ-nummer och detta nummer visas även på lämningskortet.

I Fornsök visas lämningar som ytor, punkter eller linjer på kartan. En lämning kan bestå av en eller flera av dessa geometrier. Lämningarna visas med olika färg utifrån vilken antikvarisk bedömning lämningen har. Vid en antikvarisk bedömning tar man ställning till om en lämningen är en fornlämning, en möjlig fornlämning eller en övrig kulturhistorisk lämning. De lämningar som funnits men nu är borta, eller som inte är bekräftade i fält utan bara är baserade på en uppgift, har ingen antikvarisk bedömning. Därför står det Ingen antikvarisk bedömning på dessa.

Fornlämningar har röd markering. Dessa lämningar bedömdes vid tillfället för registrering som fornlämningar och som skyddade av 2 kap i kulturmiljölagen.

Möjlig fornlämning och Övrig kulturhistorisk lämning har blå markering. Möjlig fornlämning anger en lämning som kräver vidare utredning för att den antikvariska bedömningen ska kunna bestämmas. Möjlig fornlämning används även för bebyggelselämningar som ligger under stående byggnader som fortfarande är i bruk, till exempel by- eller gårdstomter och fäbodar. Övrig kulturhistorisk lämning är en lämning som inte uppfyller kraven för att kunna vara en fornlämning, men som bedöms ändå ha ett kulturhistoriskt värde.

Ingen antikvarisk bedömning har grå markering och samlar alla lämningar som saknar fysiska spår i landskapet. Ingen antikvarisk bedömning används om det bara finns en uppgift om en lämning, till exempel från en äldre karta, men inga fysiska spår. Det kan även vara en lämning som är förstörd eller som är helt undersökt vid en arkeologisk undersökning. Även rättelser av lämningar som blivit felaktigt införda eller överförda till andra lämningar får ingen antikvarisk bedömning som status.

När du har sökt ut en lämning visas denna som turkos i kartan.

Uppdrag

I Fornsök finns information om planerade, pågående eller avslutade arkeologiska uppdrag. Med arkeologiska uppdrag menas en arkeologisk undersökning av någon form. Det är framför allt uppdrag som är beslutade av länsstyrelsen enligt kulturmiljölagen, som till exempel arkeologiska utredningar, förundersökningar eller undersökningar men det kan även vara andra typer av uppdrag som förstudier eller inventeringar.

Uppdrag kan sökas på samma sätt som lämningar. När du valt ett uppdrag visas informationen om uppdraget på uppdragskortet till vänster. Under balkarna Uppdragsinformation, Lämningar osv finns mer information om uppdraget, till exempel vilka lämningar som berörts av uppdraget och länk till uppdragets arkeologiska rapport. De uppdrag som har uppdragsstatus Importerad har samlats in av Riksantikvarieämbetet före 2018 och kan sakna grundläggande information. Länk till frågor och svar om Importerade uppdrag.

I Forndok samlas alla arkeologiska rapporter och annat dokumentationsmaterial kopplat till uppdragen som syns i Fornsök. I Forndok går det även att söka direkt på till exempel författare, publiceringsår, eller lämningstyp. De arkeologiska rapporter som finns i Riksantikvarieämbetets tjänst Samla kommer efter hand att tillgängliggöras i Forndok som nås antingen via uppdragskortetet i Fornsök eller via direktlänk till Forndok.

Vad visas i Fornsöks olika delar?

Kartan

Det första du ser när du kommer till Fornsök är en karta, det är den så kallade topografiska kartan (fastighetskartan) som är i utzoomat läge. Vill du zooma i kartan kan du antingen dubbelklicka i kartan, skrolla med musen eller använda zoomverktyget som du ser längst upp till höger i kartan.

Längst ned till höger hittar du funktionerna: Välj informationslager, Välj karta och Starta kartmätning. När du klickar på Välj informationslager kan du välja att slå på eller av information på kartan. Lämningar geometrier och Lämningar symboler är förvalda när du startar Fornsök. Du kan också välja om du vill att Undersökningsområden och Grävda ytor ska visas i din karta.

Informationslager

Under funktionen Välj informationslager kan du tända och släcka lager för lämningarnas geometrier och symboler, och även för undersökningsområden och grävda ytor. Lagren för lämningarnas geometrier och symboler är alltid tända när du öppnar Fornsök.

Informationslager i Fornreg.

Bakgrundskartor

Under funktionen Välj karta kan du ändra bakgrundskarta. Den topografiska kartan är förvald men du kan istället välja att ha Ortofoto, Terrängskuggning eller Terränglutning  som bakgrundskarta. Under samma funktion kan du också tända och släcka lager för fastighetsgränser och sockengränser på din bakgrundskarta.

Bakgrundskartor

 

Geometrier

En lämning består av en eller flera geometrier. De olika geometrityperna är punkt, linje och yta. Geometrierna visas i kartan med olika färger och symboler beroende på vilken antikvarisk bedömning lämningen har.

Legend för de geometrier som visas i kartan:Geometrier som visas i Fornreg.

Symboler i kartan

Symboler i Fornreg.

Varje geometri på en lämning har ett så kallat geometrinummer. Det är ett ID-nummer för den enskilda geometrin som genereras när geometrin sparas i Kulturmiljöregistret. Om du har sökt fram en lämning och klickar på dess geometri i kartan ser du geometrinumret.

Geometrinummer stensättning.

Sök via kartan

Om du klickar på ett undersökningsområde eller en lämning i kartan får du upp en ruta med uppdrags- eller lämningsnumret. Klickar du på det så öppnas kortet för uppdraget eller lämningen till vänster om kartan. Om flera uppdrag och lämningar ligger på varandra i kartan får du en lista över dessa. När du för muspekaren över listan markeras den geometri i kartan som motsvarar de uppdrag eller den lämning du pekar på.

Söka i Fornregs karta.

Ladda ned geometrier

Du kan ladda ned geometrierna för undersökningsområde och grävda ytor, samt för lämningar. Undersökningsområden och grävda ytor hittar du under balken Uppdragsinformation på uppdragskortet. Geometrier för en lämning hittar du under balken Läge och utbredning på lämningskortet.

Sök via textfälten

Under knapparna Sök lämning och Sök uppdrag hittar du sökformulär där du kan söka med olika sökparametrar.

Du kan söka lämningar via Lämningsnummer, RAÄ-nummer eller via Geografiskt område. Du kan också filtrera din sökning utifrån Kategori, Lämningstyp och/eller Antikvarisk bedömning.

För lämningar listas sökresultatet i ordningen geografiskt område (län, kommun, landskap, socken), lämningstyp (A-Ö), antikvarisk bedömning (fornlämning, övrig kulturhistorisk lämning, möjlig fornlämning, ej kulturhistorisk lämning, ingen antikvarisk bedömning).

Sökträffarna visas 25 stycken i taget. Lämningarna i listan visas på kartbilden med turkos färg tillsammans med det totala antalet träffar.

Du kan också söka arkeologiska uppdrag via Uppdragsnummer eller Diarienummer och Plats. Du kan filtrera uppdragen med hjälp av Utförare som är den utförande arkeologiska organisationen som arbetar eller har arbetat med uppdraget.

Forndok innehåller arkeologisk dokumentation

Dokumentationen för varje enskilt arkeologiskt uppdrag nås antingen via direktlänkar när du är inne i det aktuella uppdraget i Fornsök eller från Forndoks webbsida.

Forndok är Riksantikvarieämbetets arkiv för dokumentation från  arkeologiska uppdrag som till exempel arkeologiska rapporter, digitala publikationer, handlingar, dokument och databaser knutna till de arkeologiska uppdragen.

Forndok säkerställer att de filer som laddas upp sparas i ett arkivbeständigt format så att innehållet bevaras långsiktigt.

Forndok

Forndok har en egen webbsida där det går att söka fram publikationer och dokumentationsmaterial utifrån kombinationer av fler sökkriterier än i Fornreg, till exempel författare, publikationstyp, publiceringsår, uppdragstyp, lämningstyp, tidsperiod, utgivare, geografi och så vidare.

Uppdrag visas via ”uppdragskortet”

Informationen om ett uppdrag visas på ett så kallat Uppdragskort. Längst upp ser du uppdragsnumret, vilket det får när det registrerats. Numret består av år och löpnummer. Under det finns uppgift om var uppdraget är geografiskt placerat utifrån län, kommun, landskap och socken. I kartan till höger om uppdragskortet visas uppdragets undersökningsområde i form av en eller flera ytor.

Under de geografiska uppgifterna visas uppdragets status, samt datum för när den aktuella statusen började gälla. Tre olika status kan visas för ett uppdrag: Planerad, Pågående och Avslutad.

Uppdraget kan ses som en behållare för information som är kopplad till ett uppdrag. Uppdragskortet innehåller därför fyra olika avsnitt, så kallade balkar. Dessa är Uppdragsinformation, Lämningar, Rapporter och dokumentationsmaterial samt Fyndfördelning.

Du kan öppna och stänga balkarna genom att klicka på pilen på balkens högra sida. Det är via dessa balkar som informationen som har tillkommit inom ett uppdrag registreras.Uppdragskort i Fornreg

Lämningar visas via ”lämningskortet”

Informationen om en lämning visas på ett så kallat Lämningskort. Längst upp på lämningskortets huvud ser du följande uppgifter:

  • Lämningsnummer. Det är lämningens identitet och består av L samt årtal och ett löpnummer, till exempel L2017:5013.
  • Antikvarisk bedömning. Den antikvariska bedömningen anger om lämningen är skyddad enligt kulturmiljölagen eller inte.
  • RAÄ-nummer. Är lämningen migrerad från den äldre databasen (FMIS) ser du även det gamla så kallade RAÄ-numret.
  • Publicerad av. Här ser du vilken organisation som senast har publicerat informationen om lämningen. Information som är skapad eller uppdaterad inom ett länsstyrelseuppdrag publiceras av länsstyrelsen.
  • Datum för publiceringen. Efter Publicerad av står när den senaste publiceringen gjordes.
  • Geografisk placering. Uppgift om var lämningen ligger i landet ser du också i huvudet av lämningskortet. Platsen anges utifrån län och kommun, samt landskap och socken.
Lämningskort i Fornreg

Informationen om lämningen är indelad i olika avsnitt, så kallade balkar. Du kan öppna och stänga balkarna genom att klicka på pilen på balkens högra sida. Balkarna består av: Beskrivning, Antikvarisk bedömning och lämningen status, Läge och utbredning, Övrig lämningsinformation, Referenser, Dokument och bilder och Versioner.

Vad är nytt med nya versionen Fornsök?

Nya Fornsök innehåller, förutom all lämningsinformation, även information om alla nya arkeologiska uppdrag så som arkeologiska utredningar och undersökningar.
Informationen i nya Fornsök är mer aktuell och kommer att uppdateras snabbare i och med att registrering och publicering av information görs direkt i samband med det arkeologiska uppdraget.
Nya Fornsök har nya och tydligare grafiska symboler i kartan som till exempel visar om en lämning är bedömd som fornlämning eller inte.
Nya Fornsök innehåller en direktlänk till den arkeologiska rapporten eller annan dokumentation som hör till ett uppdraget.
Nya Fornsök visar information om vilket museum i Sverige som tagit hand om eventuella fynd som hittats inom uppdraget.
Nya Fornsök innehåller alla kvalitetshöjningar som genomfördes i samband med flytten av all information till det nya systemet, både rättningar av informationen manuellt och även automatiserade och systematiska korrigeringar.
Nya Fornsök visar en versionshistorik över informationen för varje lämning.
Nya Fornsök innehåller, genom en särskilt genomförd insamling, information om äldre arkeologiska uppdrag som inte varit registrerad i det gamla systemet tidigare.

Vad kommer att förbättras i nya Fornsök?

Utveckling pågår parallellt med förvaltningen av systemen för att ytterligare förbättra både nya söktjänsten Fornsök och registreringsverktyget Fornreg. Det finns en lång önskelista som underlag att prioritera utifrån, vad och i vilken ordning funktioner och förbättringar ska göras. Några exempel på vad som är på gång är:

Lägga till utökade funktioner för sökningar i kartan
Lägga till en funktion för möjligheter till utskrift av informationen
Uppladdningen av alla bilder på bokuppslag som finns i gamla Fornsök kommer att vara helt överförda till nya Fornsök efter sommaren 2019.

Varför har vi information om fornlämningar i Sverige?

Den fysiska miljön präglas av mer eller mindre tydliga avtryck efter mänskliga verksamheter och aktiviteter från olika tider. För att fånga detta perspektiv talar vi ofta om kulturmiljön. Man kan säga att en kulturmiljö är en plats med en kontext som kan innehålla byggnader, ortnamn eller traditioner. Även de kulturhistoriska lämningarna är delar av kulturmiljön.

Kulturmiljön är en källa till kunskap, bildning och upplevelser. Den bidrar till att skapa en känsla av tillhörighet, delaktighet och förståelse för vår plats i tiden. För att skydda och ta tillvara dessa värden i olika samhällsprocesser finns lagar och förordningar. Vissa delar av kulturmiljön har ett starkt skydd som avsevärt påverkar den som vill göra ett ingrepp i landskapet.

Både för att få historisk förståelse och för att kunna hantera regelverket är det angeläget att veta var någonstans olika typer av kulturmiljöer finns. De olika platserna behöver därför dokumenteras och registreringarna måste bli allmänt tillgängliga. För att informationen ska bli användbar måste även de registrerade uppgifterna vara pålitliga, korrekta och likartat uppbyggda så att de kan jämföras med varandra.

Vad säger lagen?

Kulturmiljön hanteras i flera olika lagstiftningar. När det gäller de kulturhistoriska lämningarna är särskilt kulturmiljölagen av vikt. Hela dess andra kapitel handlar om fornminnen.

Enligt kulturmiljölagen är det förbjudet att utan tillstånd rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fornlämning. Det betyder att skyddet av fornlämningar är mycket starkt och därför är det väldigt viktigt att den registrerade lämningsinformationen är korrekt. Om en lämning registreras med ett felaktigt lagskydd eller på fel plats, kan det drabba kommuner och enskilda vid till exempel en exploatering eller försäljning av mark. Det kan också leda till att fornlämningar blir förstörda. En oriktig registrering kan också resultera i att staten måste betala skadestånd.

En fornlämning är en varaktigt övergiven lämning efter människors verksamhet under forna tider, som har tillkommit genom äldre tiders bruk. Till detta kommer att lämningen måste ha tillkommit före 1850. För att en lämning ska bedömas som fornlämning krävs att alla dessa kriterier är uppfyllda. Till exempel kan inte en övergiven plogplöjd åker från 1820 bedömas som fornlämning, eftersom plogplöjning inte kan ses som äldre tiders bruk. Länsstyrelsen kan dock fornlämningsförklara en lämning som är yngre än 1850, men då måste de övriga kriterierna vara uppfyllda.

I egentlig mening är det lagen som avgör en lämnings skydd och inte hur den blivit registrerad i Riksantikvarieämbetets system. Det är länsstyrelsen som i det enskilda fallet tolkar lagen och avgör hur en lämning ska bedömas. I praktiken har dock de registrerade uppgifterna stor betydelse både för länsstyrelsens arbete och vid planeringen av åtgärder i landskapet. Därför är det viktigt att informationen registreras i enhetlighet med länsstyrelsens tillämpning.

Det finns tillfällen då ett ingrepp i en fornlämning inte går att undvika. Det sker när andra samhällsintressen bedöms väga tyngre än de kulturhistoriska. Bygget av en väg kan i vissa fall anses vara viktigare än bevarandet av en stensättning. Det är länsstyrelsen som gör denna avvägning och kan i samband med tillståndet bestämma villkor för ingreppet. Ett sådant kan vara att en arkeologisk undersökning måste göras eller att viss hänsyn måste tas så att skadan på lämningen minimeras. För att kunna hantera dessa ärenden är det viktigt att lämningsinformationen är pålitlig.

Det är viktigt att komma ihåg att länsstyrelsen enbart kan besluta om en arkeologisk insats om markanvändningen ändras, till exempel om en åker ska bebyggas. I andra fall, som när ett skogsområde ska föryngras (avverkas och planteras), går det inte att besluta om uppdragsarkeologi. Då är den registrerade lämningsinformationen ofta det enda som länsstyrelsen har för att hantera ärendet. Därför är det viktigt att dessa uppgifter är korrekta.

Alla lämningar uppfyller inte kriterierna för fornlämning. Dessa kallar vi för övriga kulturhistoriska lämningar och de saknar skydd i kulturmiljölagen. Vilka lämningar som bör bedömas som fornlämningar utvecklas dock över tid, framför allt beroende på att den kulturhistoriska kunskapen ständigt förändras. Det gör att lämningar som idag inte omfattas av skyddet mycket väl kan bedömas som fornlämningar om tio år. Därför är det viktigt att även informationen om de övriga kulturhistoriska lämningarna är pålitlig.

Även om de övriga kulturhistoriska lämningarna inte skyddas av kulturmiljölagen kan de hanteras i annan lagstiftning. Det gäller främst skogsvårdslagen som Skogsstyrelsen ansvarar för. Markägare och entreprenörer inom skogsnäringen ska inför en avverkning meddela vilka hänsyn som kommer att tas till kulturmiljön. Det betyder i praktiken att det finns ett hänsynskrav när det gäller de övriga kulturhistoriska lämningarna. I det perspektivet är det viktigt att informationen är korrekt när det gäller de dessa.

Ordlista

Antikvarisk kommentar: Förtydligande kommentar.

Datum för senaste fältbesök: Datum då lämningen senast bedömdes på plats.

Exploateringsområde: Område för exploateringen, ska inte registreras eller användas i Fornreg.

Fornlämning: I kulturmiljölagen (KML) anges vad som är en fornlämning och därmed omfattas av lagskyddet. I andra kapitlet i kulturmiljölagen finns en uppräkning som inleds med tre kriterier: Fornlämningar ska vara lämningar efter människors verksamhet under forna tider, de ska ha tillkommit genom äldre tiders bruk och vara varaktigt övergivna.

Detta gäller dock inte en lämning som tillkommit 1850 eller senare, om inte länsstyrelsen gjort en särskild fornlämningsförklaring.Samma regler gäller för fartygslämningar. Så räknas till exempel ett ålderdomligt järnbruk som ännu är i drift inte som fornlämning i lagens mening, medan en hyttruin från samma tid gör det.

Forndok: Forndok är ett arkiv för digitala publikationer, handlingar, dokument och databaser från arkeologiska uppdrag. Forndok ingår i Kulturmiljöregistret och är integrerad med registreringsverktyget Fornreg och söktjänsten Fornsök.

Fornreg: Fornreg är ett webbaserat registrerings- och sökverktyg för yrkesverksamma att registrera den fornminnes- och uppdragsinformation som lagras i Kulturmiljöregistret.

Fornsök: Fornsök är en webbaserad söktjänst öppen för alla att söka information om alla kända registrerade fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar i Sverige, både på land och i vatten.

GeoJSON/JSON-fil: JavaScript Object Notation (.JSON) är en öppen standard för format att sända dataobjekt som består av attributvärdes-par användbara för kartdata. Dessa filformat för kartor (inklusive zippade shape-filer) som är uppladdningsbara i Fornreg.

Grad av skada: Beskriver lämningens skick samt om den är skadad och i vilken omfattning en lämning har blivit skadad. Skadan kan vara orsakad av människan eller av naturen. En boplats i åkermark bedöms enligt praxis inte vara skadad medan däremot en boplats i markberedd skogsmark kan bedömas som det.

Grävda ytor: Områden som har schaktats/undersökts på något sätt, kan vara från både utredning, förundersökning och slutundersökning.

Kulturmiljölagen (KML): Genom kulturmiljölagen anger samhället grundläggande bestämmelser till skydd för viktiga delar av kulturarvet. Lagen innehåller bland annat bestämmelser för skydd av värdefulla byggnader liksom fornlämningar, fornfynd, kyrkliga kulturminnen och vissa kulturföremål.

Kulturmiljöregistret (KMR): Kulturmiljöregistret är ett samlingsnamn för det IT-system där Riksantikvarieämbetet lagrar information om arkeologiska uppdrag och lämningar. Kartor med informationslager,

Lämningsgeometrier: Ytor, linjer eller punkter för lämningar.

Lämningstyp: Benämning på kulturhistorisk lämning som kan registreras separat, enligt praxis i lämningstypslistan. En enkel lämningstyp består av en enstaka lämning, med ibland särskiljande egenskapstyper och egenskapsvärden. Exempelvis ett röse eller en kolbotten. En sammansatt lämningstyp består av områden av lämningar som bedöms höra ihop funktionellt och kronologiskt. Exempelvis ett gravfält eller ett område med skogsbrukslämningar.

Lämningstypslistan: Lämningstypslistan listar möjliga lämningstyper.

Motivering till annan antikvarisk bedömning: Anges om den antikvariska bedömningen skiljer sig från den rekommenderade i lämningstypslistan.

Namn på lämningen: Lämningens egennamn.

Rekommenderad bedömning: Antikvarisk bedömning enligt rekommendationen i lämningstypslistan.

Shape-fil: Ett filformat för att lagra geografisk data i vektorform, förkortas vanligtvis ”.shp”. Zippade shape-filer (samt GeoJSON/JSON-filer) är de uppladdningsbara formaten för kartor i Kulturmiljöregistret.

Skriftlig källa: Litteratur, publikationer och handlingar som berör lämningen.

Sweref 99 TM: Kulturmiljöregistret använder sig av Sweref 99 TM som enda koordinatsystem, vilket är ett projicerat koordinatsystem för att ange geografiska positioner i Sverige.

Terräng kring lämning: Kortfattad beskrivning av lämningens läge i terrängen med jordart samt markslag/markanvändning och övergripande växtlighet, t.ex. Mindre krön på kuperad moränmark. Skogsmark, barrskog.

Tradition: Skriftlig eller muntlig tradition knuten till lämningen.

Undersökningsområde: Det område inom vilket undersökningen sker, baseras på det område som länsstyrelsen uppger. Se bild nederst i ordlistan.

Undersökningsstatus: Om och i vilken omfattning en lämning har blivit arkeologiskt undersökt.

Vegetation på lämning: Växtlighet direkt på lämningen, främst eventuella träd och buskar.

Ytor med geometrier: Tre typer av ytor med geometrier ska registreras i Fornreg i samband med uppdrag och lämningar, dessa är: Undersökningsområde, Grävda ytor och Lämningsgeometrier. Området för exploateringen (Exploateringsområde) ska inte registreras eller användas i Fornreg.

Geometrier i Fornreg

 

.