Bakgrund till fornminnesinformationen

Omfattande fornminnesinformation

Riksantikvarieämbetets nationella informationssystem för kulturmiljöinformation, Kulturmiljöregistret (KMR), innehåller information om samtliga kända fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar i Sverige, både på land och i vatten. Här finns också information om arkeologiska uppdrag och länkar till arkeologiska rapporter. Informationen är nåbar via söktjänsten Fornsök, som är öppen för alla. Det är också möjligt att hämta den geografiska informationen via datauttag och via vår WMS-tjänst på Öppna data-portalen.

Fornsök visar inte en fullständig bild av landets lämningar, utan enbart det som hittills är känt och registrerat. Det tillkommer ständigt mer information och kunskapsläget ökar i takt med att det utförs nya inventeringar och arkeologiska undersökningar. Riksantikvarieämbetet tar sedan 2019 inte längre mot eller registrerar någon ny fornminnesinformation, utan registreringen görs av länsstyrelsen och olika arkeologiska utförare. Om du har påträffat en lämning eller ett fornfynd vänder du dig därför till din länsstyrelse.

Fornminnesregistret

År 1937 fick Riksantikvarieämbetet ansvaret för att göra en systematisk inventering av alla fornlämningar synliga ovan jord, i samband med utgivningen av den ekonomiska kartan. Informationen dokumenterades sockenvis i särskilda inventeringsböcker och på den ekonomiska kartan och samlades sedan i det så kallade Fornminnesregistret. Informationen har sedan dess fyllts på i Fornminnesregistret genom olika inventeringar och resultaten av arkeologiska undersökningar.

Uppdateringen av det analoga Fornminnesregistret upphörde 2005 och det arkiverades 2008 i det Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA) hos Riksantikvarieämbetet.

Fornminnesinformationssystemet – FMIS

Redan i mitten av 1980-talet påbörjades en digitalisering av fornminnesinformationen i mindre skala, då främst av textmaterialet. 1999 fick Riksantikvarieämbetet i regeringsuppdrag att lösa frågan om tillgång till digital fornminnesinformation. Man påbörjade då arbetet med det som kom att bli Riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem (FMIS).

I slutet av 2003 var fornminnesinformationen från två län, Gotland och Skåne, digitaliserad och yrkesanvändare kunde få tillgång till den via en söktjänst, FMIS sökapplikation. Vi digitaliserade sedan successivt informationen länsvis och i december 2005 var fornminnesinformationen för hela landet digitalt sökbar, då enbart för yrkesanvändare. Sedan 2005 läggs informationen enbart in digitalt. I maj 2008 integrerades även information om maritima lämningar från Statens maritima museers databas, SjöMIS.

Digitaliseringen av den analoga fornminnesinformationen omfattade lämningstyp, position (markering på karta) och antikvarisk bedömning. En del beskrivningar digitaliserades och dessa är tillgängliga som sökbara texter. Inventeringsböckerna har skannats och finns som bilder länkade till varje objekt. Texten i de skannade dokumenten är inte sökbar. Där fritexterna inte är digitaliserade får man gå till det skannade bokuppslaget för beskrivning av lämningen.

Under digitaliseringsarbetet har kvalitetssäkringen skett på en övergripande nivå och inte av varje enskild post. Endast den mest nödvändiga informationen kvalitetssäkrades; lämningstyp, antikvarisk bedömning samt läge. Övrig information kvalitetssäkrades inte, detta gäller bland annat beskrivningarna

Fornsök

Hösten 2006 lanserades den publika söktjänsten Fornsök med information från FMIS, initialt utan karta. Fornsök har numera olika bakgrundskartor och kartlager att välja som bakgrund till fornminnesinformationen.

Kulturmiljöregistret och Fornsök

Mellan 2014 och 2019 bedrev Riksantikvarieämbetets ett femårigt program – Digital Arkeologisk Process (DAP) – med syfte att utifrån användarnas behov samordna samhällets hantering av digital fornminnesinformation. I programmet utvecklades allt från arbetssätt och ansvarsfrågor till informationsinnehåll och IT-system. Målet var att få en mer samordnad, användbar och kvalitetssäkrad fornminnesinformation. Registreringen skulle också ske vid källan, d.v.s. informationen registreras av länsstyrelsen och arkeologiska utförare, inte som tidigare av Riksantikvarieämbetet.

Under hösten 2018 och under 2019 migrerades successivt informationen i FMIS länsvis till den nya databasen Kulturmiljöregistret. Dessförinnan hade man samlat och lagt in information om utförda arkeologiska uppdrag. I takt med den länsvisa migreringen utbildades länsstyrelsehandläggare och arkeologiska utförare i registrering via det nya digitala verktyget Fornreg. Idag sker all registrering av fornminnesinformation utanför myndigheten, förutom vid fyndfördelning och vid viss kvalitetssäkring.

Våren 2019 lanserades en söktjänst för fornminnesinformationen i KMR. Gränssnittets utseende är samma som i Fornreg men självklart utan registreringsmöjlighet. Tjänsten fick samma namn, Fornsök, som den tidigare söktjänsten. Förutom lämningsinformationen är det nu även möjligt att söka fram information om arkeologiska uppdrag. Arbetet med att lägga till funktioner i Fornreg/Fornsök pågår kontinuerligt.