Fornminnesregistret blev FMIS

Överföring av information från det gamla Fornminnesregistret till FMIS inbegrep digitalisering, kvalitetssäkring och konvertering.

Digitalisering

Digitaliseringen av den analoga fornminnesinformationen omfattade lämningstyp, position (markering på karta) och antikvarisk bedömning. En del beskrivningar digitaliserades och dessa är tillgängliga som sökbara texter. Inventeringsböckerna har skannats och finns som bilder länkade till varje objekt. Texten i de skannade dokumenten är inte sökbar. Där fritexterna inte är digitaliserade får man gå till det skannade bokuppslaget för beskrivning av lämningen.

Kvalitetssäkring

Kvaliteten på informationen är så pass god att Fornsök för yrkesanvändare fungerar som underlag i en operativ verksamhet, till exempel vid handläggning på en länsstyrelse. Under digitaliseringsarbetet har kvalitetssäkringen skett på en övergripande nivå och inte av varje enskild post. Endast den mest nödvändiga informationen kvalitetssäkrades; lämningstyp, antikvarisk bedömning samt läge. Övrig information kvalitetssäkrades inte, detta gäller bland annat beskrivningarna. Kvalitetssäkring pågår hela tiden och fel rättas löpande.

Vidare är det viktigt att påpeka att informationens kvalitet i databasen inte är bättre än den kvalitet som uppnåtts vid den fältsituation då lämningen registrerades. Bristfällig dokumentation och lägesbestämning i fält ger också bristfällig information i databasen.

Konvertering

FMIS innebar att informationen fick en ny struktur och en konvertering var nödvändig. Anpassningen lyckades dock inte hantera alla lämningstyper, vilket innebär att vissa lämningar har fått tillfälliga benämningar. Arbete pågår med att ändra dessa till korrekta lämningstyper.

Kvalitetsmål

Riksantikvarieämbetet strävar efter en obruten digital produktionskedja. Via FältGIS (ett verktyg för digital dokumentation av fornlämningar) kan fältinformationen föras över till FMIS utan analoga mellanled, vilket ökar kvaliteten på informationen.