Rapporter som rör Digital Arkeologisk Process

Här kan du ta del av Riksantikvarieämbetets publicerade rapporter som varit underlag för arbetet i programmet Digital Arkeologisk Process (DAP).

Rapporter från 2016

Fyndprocessen – Från arkeologiska undersökare till mottagande museum med förslag för en mer digital process (2016)

En redovisning av nu-läget för  den arkeologiska fyndprocessen, från arkeologisk undersökare till fyndmottagande museum. Rapporten är ett underlag för att identifiera processer som påverkas av utvecklingen av en digital arkeologisk process (DAP-programmet) och lyfter fram förslag på lösningar för att skapa en mer digital process för fynden.

Aggregerade analyser – Behov av statistik och analyser ur Kulturmiljöregistret (2016)

För att ta reda på hur fornminnesinformation används idag och vilka behov som finns i framtiden genomfördes en enkätundersökning. Till fornminnesinformation räknas alla typer av uppgifter som kan knytas till varaktigt övergivna lämningar i landskapet, till exempel ärenden, uppdragsinformation, dokumentationsmaterial, rapportering, lämningsinformation och fyndregister. I denna rapport redovisas de behov som framkom av enkätundersökningen. Rapporten omfattar inte förslag på lösningar eller prioritering av behoven.

Slutrapport Kvalitetshöjning av fornminnesinformation och FMIS-processer (2016)

Befintlig fornminnesinformation som idag finns samlad i Riksantikvarieämbetets Fornminnesinformationssystem (FMIS) håller inte tillräckligt hög kvalitet för att leva upp till omvärldens krav och behov. Informationen är inte aktuell, lämningarnas positioner stämmer inte alltid med verkligheten och det framgår inte vilken kvalitet informationen har.

Detta projekt var en direkt fortsättning på Förstudie FMIS-processen och syftet har varit att förbättra förutsättningarna för kvalitet genom att se över processer för registrering i FMIS, kartlägga kända problem och föreslå åtgärder för att komma tillrätta med dem. Här kan du även läsa en delrapport om kända feltyper i FMIS.

Rapporter från 2015

Digital arkeologisk process – DAP: Samordnad information om fornminnen (2015) 

Riksantikvarieämbetet driver sedan 2014 ett program, Digital arkeologisk process (DAP) som syftar till att tillsammans med andra samhällsaktörer utveckla den arkeologiska processen. DAP pågår till och med 2018 och samordnar en mängd olika projekt för att programmets övergripande mål ska nås. Den här foldern beskriver hur programarbetet sett ut våren 2015.

Inventering av data från uppdragsarkeologin: Aktörer, data och förutsättningar för att återanvända informationen (2015)

Bland det första Riksantikvarieämbetet avsåg att göra inom DAP-programmet (Digital Arkeologisk Process) var att ta reda på vad det finns för befintlig digital information ute hos arkeologiaktörerna. Målet var att vid ett senare tillfälle börja ”rädda” digitala data genom att samla in så mycket som möjligt till en hållbar digital förvaringsplats, och i mån av tid strukturera och tillgängliggöra den fritt på nätet med öppen licens.

I rapporten sammanfattar vi enkätsvar och iakttagelser gjorda i inventering av arkeologisk dataproduktion inom uppdragsarkeologin.

Regeringsuppdrag: Utvecklad och mer effektiv hantering av fynd från arkeologiska undersökningar (2015)

Regeringen har uppdragit åt Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer att gemensamt utveckla och effektivisera hanteringen av fynd från arkeologiska undersökningar (Ku2013). Uppdraget syftar således till att ta fram förslag på åtgärder för hur hanteringen av arkeologiska fynd kan förbättras och kvalitetssäkras så att det uppdragsarkeologiska systemet långsiktigt kan vara välfungerande.

Principer för hanteringen av digital fornminnesinformation ver 0.9.1-4 (2015)

Diskussion om nya principer gällande informationshantering måste till. Riksantikvarieämbetet har formulerat ett antal principer som ska vara styrande för arbetet med att effektivisera samhällets hantering av digital fornminnesinformation.

Principerna ska till en början gälla för Riksantikvarieämbetet, men målet är att alla aktörer i den arkeologiska processen ska ställa sig bakom och följa dessa. För att skapa och underlätta en diskussion har myndigheten tagit fram ett utkast till PM. Principerna berör inte minst länsstyrelserna.

Rapporter från 2014

Förstudie FMIS-processen (2014) 

Denna förstudie är en problemanalys av Riksantikvarieämbetets digitala geografiska fornminnesinformationssystem FMIS med inriktning mot processer och registrerad information. I förstudien redovisas även förslag för att hantera dessa problem och rapporten förväntas användas som underlag vid planeringen av myndighetens fortsatta arbete med digital fornminnesinformation. Förstudien har tagits fram internt på Riksantikvarieämbetet och arbetet har skett i samverkan mellan två av myndighetens avdelningar – Informationsavdelningen och Samhällsavdelningen.

Överinseende konkurrens och effektivitet inom uppdragsarkeologin (2014) 

Denna rapport presenterar resultatet av projektet Överinseende konkurrens och effektivitet inom uppdragsarkeologin. Rapporten redogör för hur konkurrens och effektivitet inom uppdragsarkeologin fungerar på en systemnivå, påvisar skillnader mellan faktiskt tillstånd och önskvärt tillstånd samt belyser bakomliggande orsaker.

Fjärranalys för kulturmiljövården: Underlag för arbete med lägesbestämda fornlämningar (2014)

Följande rapport analyserar möjligheterna att använda fjärranalys inom svensk kulturmiljövård. Utgångspunkten är att det finns en önskan om att använda effektiva instrument för att förbättra det digitala fornlämningssystemet FMIS hos Riksantikvarieämbetet. Med denna utgångspunkt presenteras en litteraturstudie, i vilken nationella och internationella initiativ till forskning kring metod och implementation i yrkespraxis analyseras. Med en samlad bild av hur långt forskningen nått på området undersöks förutsättningar för fjärranalys i Sverige. Fokus ligger på geografiska, kulturhistoriska, metodiska och tekniskt-administrativa förutsättningar.

Rapporter från 2012

Slutrapport i Delprojekt 3: Arkeologisk information i kulturmiljösystem (2012)

Hanteringen av information inom ramen för kulturmiljösystemet sker idag på ett sätt som gör det svårt att återanvända av den information som skapas. Det innebär dubbelarbete på flera håll och riskerar att på sikt medföra att värdefull information försvinner.

Det saknas koordinering av utvecklingsinsatser och en gemensam fastställd vision om målet. Samtidigt är merparten av aktörerna väl medvetna om vilka huvudsakliga problemområden som finns i systemet. Delprojekt 3, Kartläggning arkeologisk information i kulturmiljösystemet, genomförs inom ramen för ett tredelade uppdrag som genomförs i samverkan mellan Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna.