Foto: Rikard Sohlenius, Riksantikvarieämbetet (bild 1, 5, 6, 7, 8), Eva Skyllberg, Riksantikvarieämbetet (bild 3, 4), utsnitt från Fornsök (bild 2).Foto: Riksantikvarieämbetet (CC BY)

Vanliga frågor om nya processen för fornminnesinformation

Här hittar du svaren på några vanliga frågor om den nya processen för fornminnesinformation som utvecklas i programmet Digital Arkeologisk Process (DAP).

Vad är det som förändras?

Förändringen handlar om allt från nya arbetssätt till nya register och system för information som handlar om fornminnen. Det är främst hanteringen av olika typer av fornminnesinformation som ändras. Istället för att skicka in blanketter till Riksantikvarieämbetet för registrering, kommer arkeologerna enkelt kunna registrera direkt i digitala system. Kulturmiljöhandläggare på länsstyrelserna kommer hantera arkeologiska uppdrag i systemen så de blir synliga och sökbara för alla. Istället för att leta efter uppgifter på flera ställen, kommer informationen att vara samordnad och länkad och därmed lättare att använda. För att säkra informationskvalitet och snabbhet sker även en justering av roller och ansvar. Även informationen i sig kommer att ändras, bland annat genom rättningar av befintliga uppgifter och en mer tydlig och användbar struktur.

Varför sker förändringarna?

Förändringarna sker för att möta samhällets krav på snabbhet, kvalitet och enhetlighet när det gäller fornminnesinformation. Uppgifterna ska vara tillgängliga och användbara i samhällsbyggnadsprocessen. Det ska till exempel finnas en överensstämmelse mellan registrerat skydd och lagtillämpning. Det är viktigt eftersom fornlämningar har ett stark skydd i kulturmiljölagen, men informationen ger också förutsättningar för att kulturmiljön blir en viktig resurs i samhällsutvecklingen.

När kommer införandet av den nya processen att ske?

Den nya processen för fornminnesinformation påbörjades i september 2018 och beräknas vara fullt utrullad i hela Sverige i slutet av 2018. Införandet påbörjades hösten 2017 med en pilottest som genomfördes på tre länsstyrelser i Sverige. Våren 2018 anslöt ytterligare ett län till piloten och under hösten och vintern 2018 genomförs en etappvis övergång till det nya systemet och arbetssättet. Se en mer detaljerad tidplan för övergångarna och när Fornreg öppnas etappvis för registrering av uppdrag och lämningsinformation.

Vad innebär förändringarna för mig / för olika aktörer?

Användning av informationen blir lättare, eftersom olika digitala uppgifter samordnas på ett bättre sätt, till exempel kopplas ett arkeologiskt uppdrag ihop med den lämningsinformation och rapportering som blev uppdragets resultat. Dessutom blir informationen snabbare tillgänglig och enklare att förstå. Även datauttag och wms-tjänsterna blir nya och utökade.

De arkeologiska utförarna behöver inte längre fylla i särskilda FMIS-blanketter som sedan skickas till Riksantikvarieämbetet för registrering, utan i stället sker registreringen direkt i myndighetens system. Till en början görs detta via ett webbaserat registreringsverktyg, men även ett api ska tas fram för att användarna själva ska kunna anpassa sina verktyg till den nya informationsstrukturen. Arbete pågår även hösten 2018 med att ta fram ett fältfångsverktyg i form av en kostnadsfri applikation. Rapporter, fyndlistor och på sikt annan fältdokumentation ska laddas i Riksantikvarieämbetets nya e-arkiv Forndok. Allt detta innebär att man som uppdragsarkeolog behöver lära sig nya digitala verktyg vilket sker under de utbildningar som Riksantikvariatämbetet ordnar från och med september 2018 och framåt.

Även länsstyrelsernas arkeologihandläggare kommer registrera och godkänna uppgifter direkt i Riksantikvarieämbetets system. Länsstyrelserna har även utvecklat ett eget digitalt handläggarstöd – ASK – och de två systemen kommer att kunna ”prata” med varandra. Detta innebär att handläggningen blir enklare, men även mer enhetlig mellan olika länsstyrelser i Sverige. Hanteringen blir med andra ord mer digital och därför måste nya verktyg användas, dessa kommer att vara så enkla och smidiga som möjligt att använda.

För användare av Fornsök innebär förändringen att Fornsök inte uppdateras hösten 2018 för de län vars information redan flyttats över till de nya systemen. När Fornsök sedan fått sin nya form och sitt utökade innehåll i början av 2019, så kommer information i alla län att vara aktuell och överflyttad. Se här en mer detaljerad tidplan 2018 för övergångarna i de olika länen. Se här en mer fördjupad information av hur Fornsök berörs för de som söker information via söktjänsten.

Vad krävs av mig / olika aktörer för att klara förändringen?

För dig som arkeologisk utförare eller kulturmiljöhandläggare på länsstyrelsen krävs utbildning för att kunna hantera och registrera fornminnesinformationen. Registreringen kommer ske direkt i Riksantikvarieämbetets system med hjälp av ett registreringsverktyg som heter Fornreg. För organisationer och företag utanför länsstyrelsen behöver det också finnas minst en administratör för att tilldela anställda behörighet att registrera åt organisationen.
Läs mer om utbildningarna här.  
Läs mer om registreringsverktyget Fornreg här.

För dig som behöver datauttag, en visningstjänst (WMS) eller API från Kulturmiljöregistret (KMR) så utvecklas dessa tjänster för öppna data.
Läs mer om de öppna data du kan hämta här.

För dig som söker arkeologisk information via Fornsök krävs en internetuppkoppling.

Vad innebär registrering vid källan?

Registrering vid källan innebär att den information som tas fram i fält eller på kontor digitaliseras i samband med att den skapas. De digitala uppgifterna ska sedan kunna återanvändas och förädlas längre fram i processen. Det kan till exempel innebära att en arkeolog dokumenterar en lämning i fält och registrerar uppgifterna i Riksantikvarieämbetets system. Uppgifterna ska sedan kunna redigeras och uppdateras efter hand och blir sedan versionsvis publika för alla. Läs mer om registrering vid källan här.

Vad händer med Fornsök  i samband med den nya processen?

Fornsök finns kvar i sin nuvarande form i samband med den läns- och etappvisa övergången till de nya systemen hösten 2018. Det innebär att informationen i Fornsök inte uppdateras hösten 2018 för de län vars information redan flyttats över till de nya systemen. När Fornsök sedan får sin nya form och sitt utökade innehåll i början av 2019, i samband med att underliggande system är färdiga, så kommer informationen i alla län vara aktuell och överflyttad. Läs mer om vad som händer med Fornsök här.

När öppnar registreringsverktyget Fornreg?

Fornreg är ett verktyg för yrkesverksamma inom kulturmiljövård att registrera information om arkeologiska uppdrag och lämningar. Registreringsverktyget införs länsvis i Sverige hösten och vintern 2018. I samband med utbildningen i de nya systemen öppnas behörigheten upp i Fornreg för dig att kunna registrera information om arkeologiska uppdrag och lämningar. Läs mer om Fornreg här.

Kommer roller och ansvar att förändras?

I grunden blir det inte någon större skillnad från hur det är tänkt att fungera idag, men man kan säga att rollerna förtydligas. En viktig skillnad är att registreringsbehörigheten kommer att ligga på organisationsnivå. Det betyder att Riksantikvarieämbetet kommer att ställa krav på de organisationer som vill registrera i myndighetens system. Sedan är det organisationernas ansvar att se till att rätt kompetens finns i verksamheten.

Länsstyrelserna ansvarar för att den information som skapas genom den egna verksamheten, till exempel ett beslut om en arkeologisk utredning, blir registrerad på rätt sätt. Det innebär i praktiken att se till att arkeologiska uppdrag tilldelas organisationer med registreringsbehörighet och att aktivt godkänna den fornminnesinformation som uppdraget skapar. I kraft av sitt ämbete har länsstyrelsernas arkeologihandläggare registreringsbehörighet per automatik och kan därför enkelt rätta felaktigheter.

Riksantikvarieämbetet har fortfarande ansvar för informationen och ska även tekniskt förvalta och tillgängliggöra de olika informationsmängderna. Det ska ske bland annat genom att förvalta och utveckla regelverk, IT- och användarstöd, till exempel utbildningar och uppföljningar.

Hur ser samarbetet ut mellan DAP-programmet och andra aktörer?

Förankring och samsyn mellan främst Riksantikvarieämbetet, länsstyrelserna och de arkeologiska utförarna är avgörande för att lyckas med målsättningen inom DAP-programmet. Vi har därför regelbundna avstämningar och ett nära samarbete med länsstyrelsernas projekt Utvecklade handläggarprocesser inom kulturmiljö. 

För att nå de arkeologiska utförarna har vi etablerat kontakt med Museiarkeologiska branschorganisationen (M-ark) och Sveriges Uppdragsarkeologiska Branschorganisation (SUBo).

Hur ska kvaliteten på fornminnesinformationen garanteras?

Kvaliteten på de registrerade uppgifterna garanteras både via styrning och stödjande verksamhet. Riksantikvarieämbetet har lämnat ett förslag till regeringen på en ny förordning och ett tillägg i kulturmiljölagen för att reglera hanteringen av digital kulturmiljöinformation. Förslaget innebär bland annat att Riksantikvarieämbetet ska få mandat att ställ krav på de organisationer som vill registrera i myndighetens system.

Kvaliteten garanteras också via stödjande verksamhet. Det gäller allt från support, utbildningar och hjälptexter till uppföljningar och utvärderingar. Till exempel har olika e-utbildningar tagits fram. Utgångspunkten i arbetet är användarnas behov av enkelhet och tydlighet. Det ska bland annat vara enkelt att vid en given situation komma åt rätt hjälptext.

Vilka fördelar innebär förändringarna?

De förändringar som den nya processen för fornminnesinformation innebär kommer att leda till en snabbare och tydligare arkeologisk process med en klargjord rollfördelning mellan olika aktörer. Den information som skapas ska vara tillgänglig och användbar i samhällsbyggnadsprocessen, bland annat genom kvalitetsmärkningar och att det finns en överensstämmelse mellan registrerat skydd och lagtillämpning.

Dagens långa ledtider kommer att vara ett minne blott, till exempel vad gäller tiden för att en lämning ska få ett nummer hos Riksantikvarieämbetet. Allt detta kommer att underlätta förvaltningen av landskapet så att kulturmiljöer kan bevaras, användas och utvecklas, samtidigt som möjligheterna att förstå historiska sammanhang ökar.