Förvaltningsplanering för objekt och miljöer med kulturvärden

En planerad förvaltning är ekonomiskt fördelaktigt då risk för skador förebyggs. En oväntad skada gör ofta att andra, planerade underhållsåtgärder blir lidande. Vid ett planerat förvaltningsarbete går det att fördela kostnader över flera budgetår.

Det finns många faktorer att ta ställning till vid upprättande av ett förvaltningsverktyg. Ett förvaltningsverktyg måste förhålla sig till de faktiska förhållandena som t.ex. platsen eller objektets komplexitet samt betydelse det vill säga dess sammanvägda kulturvärden. Andra faktorer är förvaltningsstrukturer, ekonomiska ramar och personella resurser. Dessa faktorer påverkar valet av vilket eller vilka förvaltningsverktyg som lämpar sig bäst för objektet/platsen. Inom kulturmiljövården används idag ett flertal olika förvaltningsverktyg. Några förekommande termer som används är vårdplan, vårdprogram, förvaltningsplan, underhållsplan, driftsplan, skötselplan och åtgärdsplan. Det övergripande gemensamma syftet för alla dessa dokument är att bevara och förvalta

En förutsättning för att ett förvaltningsverktyg, ska komma till användning är att på ett tidigt stadium involvera de som kommer att beröras av det, t.ex. fastighetsägare, förvaltningsansvariga, brukare och andra sakägare samt berörda myndigheter. Delaktighet och olika perspektiv från alla berörda i och utanför organisationen är viktiga att beakta för att få en helhetssyn. Det är viktigt att tidigt fastställa vilka kompetenser som bör ingå i framtagandet av förvaltningsverktyget, såsom projektledare, antikvarisk sakkunnig, arkitekt, konservator, teknisk ingenjör, landskapsarkitekt m.fl.

En vårdplan, vårdprogram eller förvaltningsplan innehåller grundläggande fakta om objektet och kulturmiljön.  Nedan presenteras vanligt förekommande information i en sådan plan.

Exempel på innehåll i en vårdplan

1. Bakgrund
2. Fastighetsuppgifter
3. Lagar och regelverk
4. Analys av kulturvärden
5. Allmän beskrivning av kulturmiljön
6. Delbeskrivningar
7. Historik och åtgärdshistorik
8. Tillståndsundersökning
9. Risk och sårbarhets bedömning
10. Vårdpolicy

Identifiera kulturvärden

Grunden för förvaltningsverktyget är att objektets/platsens betydelse är identifierad och att det är tydligt utpekat vad som skall skyddas samt fastställt hur pass sårbara de identifierade värdena på platsen är. För att få den kunskapen krävs insamling av underlag, genom till exempel kontakt med berörda myndigheter, arkivstudier, inventeringar på plats samt tillståndsbedömningar.

Analysera risker

Det kanske viktigaste vid upprättande av ett förvaltningsverktyg är att göra en risk- och sårbarhetsanalys. Detta ska göras för att identifiera tidigare, pågående samt framtida hot mot de identifierade kulturvärdena på platsen. Exempel på risker kan vara exploateringstryck, terror, skadegörelse, naturkatastrofer eller klimatrelaterade risker. Det är också avgörande att identifiera eventuella sårbarheter i förvaltningen samt förmågan att hantera identifierade risker och sårbarheter. ICCROM, International Centre for the Study of the Preservation and Restoration of Cultural Property har tagit fram en vägledning och metod  för hur man kan arbeta med risk- och sårbarhetsanalyser för kulturarvet. se den här länken till (https://www.iccrom.org/sites/default/files/2017-12/risk_management_guide_english_web.pdf)  

Vårdpolicy

En vårdpolicy bör upprättas för förvaltningen. Vårdpolicyn ger riktlinjer för god förvaltning samt mål för underhåll, skötsel och drift. En vårdpolicy är den strategi för bevarande och underhåll som utgår från objektets betydelse och kultur värden. Vårdpolicyn är utgångspunkten vid bedömningar av olika riskscenarier och vid val av åtgärdsalternativ. Det är viktigt att vårdpolicyns målsättning omsätts i uppföljningsbara mål och att dessa revideras kontinuerligt. Målen för bevarande ska finnas med i samtliga förvaltningsdokument och i löpande förvaltning och drift. ICOMOS, International Council on Monuments and Sites har tagit fram en vägledning för vad som bör ingå i en vårdpolicy. se den här länken till (https://australia.icomos.org/wp-content/uploads/Practice-Note_Developing-Policy.pdf). 

Underhållsplan

En underhållsplan eller driftsplan är den delen av förvaltningsverktyget där prioritering, resurssättning och tidsplanering av underhåll och åtgärder sker utifrån informationen i vårdplanen eller vårdprogrammet. De övergripande bevarandemålen ska implementeras i den planerade och löpande förvaltningen. Underhållsplanen kan tidsätta, prioritera och budgetera för såväl återkommande intervall med skötselinsatser som enstaka åtgärder som syftar till att rätta till eftersatt underhåll. Den ekonomiska planeringen kräver en prioritering av åtgärder där man kan skilja på akuta och mer långsiktiga behov. Här bör också eventuella metod- och materialkrav preciseras utifrån beskrivna insatser. Vid behov av större ingrepp kan planen behöva kompletteras med detaljerade åtgärdsplaner.

Inför arbetet med att utforma underhållsplanen är det väsentligt att:

• gå igenom tillståndsbedömningen för kulturmiljön som kan behöva kompletteras och fördjupas, samt identifiera om det finns behov av separata framtida tillståndsbesiktningar. Tillståndsbedömningen ligger till grund för prioriteringar av tidsatta åtgärder. Den utgör även grunden för att till exempel identifiera felaktigt utförda åtgärder.
• besluta vilka åtgärder som behövs för att minska sårbarheter som kommit fram i risk- och sårbarhetsanalysen
• kvalitetssäkra att vårdpolicyns riktlinjer kopplas ihop med arbetsrutiner och organisationsprocesser som relaterar till behov, prioriteringar, och resurser
• utveckla och förankra rutiner för hantering och uppföljning av underhållsplanen
• identifiera ansvariga för utförande och uppföljning på utförarnivå av de åtgärder som föreslås

Uppföljning

Rutiner för uppföljning och revidering är framgångsfaktorn för ett använt och levande förvaltningsverktyg. Uppföljning och revidering har två huvudsyften:

• att styra åtgärderna rätt, det vill säga att identifiera förutsättningar och företeelser vid pågående förvaltning som behöver justeras för att behålla de kulturvärden som ska förvaltas och
• att identifiera eventuella brister i själva utvärderingen. Mäter man rätt saker? Finns det behov av kompletterande uppföljning för att uppnå syftet med utvärderingen?

I samband med planering och prioritering av åtgärder i underhållsplaneskedet skapar man även rutiner för tillsyn och revidering. Dessa kan ha formen av en självständig plan för tillsyn och revidering som är ett viktigt redskap för styrning och uppföljning i arbetet.

 

Mer Information

Nedan finns några länkar till litteratur, vägledningar och handböcker, som kan vara ett stöd vid planeringen av ett förvaltningsverktyg och deras innehåll.