Tjurkö kvarn vid Helge å är renoverad och idag i bruk.Foto: (CC BY)

Om handboken

Handboken beskriver en process för framtagande av förvaltningsverktyg som utgår från bevarande av kulturvärden.

Handboken ger också förslag på innehåll i ett vårdprogram och metodstöd som kan anpassas efter olika behov och förutsättningar. Till texterna finns en ordlista där olika begrepp inom förvaltning förklaras.

Begrepp kan ha olika betydelser för olika yrkesgrupper och missförstånd uppstår lätt. Detta gäller inte minst begrepp som är kopplade till förvaltning. Handboken utgår från hur begrepp används inom kulturmiljövården nationellt och internationellt men i vissa fall görs nödvändiga förklaringar kring skillnader i förhållande till begreppsanvändning inom allmän fastighetsförvaltning. I första hand görs detta i ordlistan.

Bakgrund

I Riksantikvarieämbetets arbete med att ta fram en handlingsplan för klimatanpassning för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse framkom det bland annat att en av de viktigare klimatanpassningarna är förebyggande fastighetsförvaltning och preventiva åtgärder. Utifrån detta arbete gjordes två förstudier om vård- och underhållsplanering för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och begravningsplatser/ kyrkotomter/ödekyrkogårdar, Förstudierna kartlade vilka förvaltningsverktyg som används idag inom kulturmiljövården, kunskapsläget, behov samt forskning inom området. Förstudierna identifierade både framgångsfaktorer och brister inom vård och underhållsplanering. Behovet av handboken bygger på slutsatser från arbetet med förstudierna.

Modeller för vård- och underhållsplaner för kulturmiljöförvaltning (förstudie)

klimatanpassning och kulturarv

Varför behövs ett förvaltningsverktyg?

Ett förvaltningsverktyg för kulturarv ska ge riktlinjer och stöd för förvaltning, underhåll och skötsel, grundat på långsiktighet och helhetssyn. Det är ett praktiskt styrdokument och underlag för förvaltare, utförare, myndigheter, hyresgäster med flera i såväl den dagliga förvaltningen som vid större underhållsåtgärder. Exempel på vanligt förekommande förvaltningsverktyg som används inom kulturmiljövården idag är bland annat förvaltningsplan, vårdplan, vårdprogram, underhållsplan, åtgärdsplan.

Det finns många fördelar med att arbeta fram en långsiktigt planerad förvaltning för bevarande, användning och utveckling för ett kulturarv. Några av dem är:

  • Det ger en överblick och skapar förståelse för ett kulturarvs olika betydelser, materiella och immateriella kulturvärden.
  • Det ger en samlad helhetsbild för ett kulturarv. Många kulturmiljöer är komplexa med flera olika typer av kulturarv det kan handla om en byggnad med samlingar eller ett kulturlandskap med både byggnader och arkeologiska lämningar samt immateriellt kulturarv.
  • Det ger en möjlighet att ta fram en realistisk och genomförbar vision för användningen i framtiden.
  • Det bidrar till att identifiera nuvarande och framtida problem och möjligheter för förvaltningen av kulturarvet.
  • Det ger en möjlighet att förutse och tillgodose samt prioritera framtida behov för en långsiktigt planerad förvaltning och utveckling.
  • Förebyggande åtgärder är billigare att åtgärda än en stor, oväntad skada och en planerad förvaltning ger en översikt för att förutse behov av resurser och för budgetering av kostnader för både det löpande underhållet och större åtgärder samt investeringar.
  • Det ger en socialt hållbar förvaltning då det ställer krav på delaktighet från alla som på ett eller annat sätt kan bidra med flera olika perspektiv för kulturarvets betydelse och för den framtida förvaltningen och användning.
  • En kontinuerlig förvaltning som syftar till bevarande ökar livslängden på både material och konstruktioner vilket i sig är hållbart och resurssnålt.

 

Litteratur, vägledningar och handböcker

Litteraturtips

  • Kerr, James S. 1982. The Conservation Plan: a guide to the preparation of conservation plans for places of European cultural significance. 1982.
  • Worthing, Derek & Bond, Stephen. 2008. Managing Built Heritage: the role of cultural significance. London.
  • Kalman, Harold. 2014. Heritage planning: principles and process. London.
  • Flink, Maria. 2013. Historiska trädgårdar: Att bevara ett föränderligt kulturarv. Stockholm.

Länkar

De förvaltningsverktyg som används idag har ofta sin grund i The Burra Charter, framtaget av ICOMOS i Australien, samt publikationen The conservation plan av författaren J. S. Kerr. Dessa dokument hittar du här: australia.icomos.org/publications/the-conservation-plan.

UNESCO har tagit fram vägledningar för vård och underhåll av Världsarv. Dessa dokument hittar du här: whc.unesco.org/en/resourcemanuals.

I England utfördes ett nationellt forskningsprogram mellan 2002–2004 kring vård- och underhållsplanering av historiska byggnader. Mer info om det hittar du här: www.maintainourheritage.co.uk.

ICCROM, International Centre for the Study of the Preservation and Restoration of Cultural Property har tagit fram en vägledning och metod  för hur man kan arbeta med risk- och sårbarhetsanalyser för kulturarvet. https://www.iccrom.org/sites/default/files/2017-12/risk_management_guide_english_web.pdf   

Exempel på vårdprogram och vård- och underhållsplaner

Vi tackar organisationerna nedan för att de gett oss tillstånd att publicera deras vård- och underhållsplaner.
We are very grateful to the organisations below for giving us permit to publish their conservation management plans.
National Trust, Historic Scotland, Shetland Amenity Trust, Groves-Raines Architects, Page/ Park Architects, Simpson and Brown Architects, Church of England, Cathedral and Church building division.