Katthamra, Gotland. Bilden är beskuren.Foto: Helen Simonsson (CC BY)

Att mildra effekterna eller anpassa sig till dem

Klimatkonventionen, United Nations Framework Convention on Climate Change (förkortat UNFCCC), är ett internationellt miljöfördrag som antogs 1992 och som ligger till grund för Kyotoprotokollet. I de internationella diskussionerna används sedan dess ofta två begrepp som definierar de huvudsakliga förhållningssätten till klimatförändringar: ”mitigation and adaptation”.

Det latinska ordet mitigarestår för att (för)mildra, begränsa eller mjuka upp något. Som exempel på ”förmildring” av klimatförändringarna kan man hitta åtgärder som att reducera utsläppen av växthusgaser i atmosfären, att byta till förnybara energikällor, att odla mer skog eller energieffektivisering.

Det latinska ordet adaptare betyder ungefär att justera, modifiera eller att anpassa. I the Third Assessment Report (TAR) från 2001 definierade the Intergovernmental panel on climate change (IPCC) adaptation som en ”justering av naturliga eller mänskliga system, som svar på faktiska eller förväntade klimat-stimuli för att dämpa skador eller för att utnyttja gynnsamma möjligheter”. Adaptation beskrivs som en selektiv process där man kan dra nytta av positiva effekter och/eller minska negativa. (Exempel på anpassning kan t.ex. vara att bygga skyddsvallar som reaktion på havsnivåhöjningen eller att planera för tätare underhållscykler av byggnader).

Initiativet till ”mitigerande”, begränsande eller förmildrande åtgärder utgår ofta från internationella överenskommelser eller nationella policies, medan däremot anpassningsåtgärder kan beslutas om på regional eller lokal nivå. Men dessa åtgärder och beslut på internationell, nationell, regional och lokal nivå interagerar ofta med varandra, de samverkar ibland men kan också hamna på kollisionskurs med varandra. Medvetenhet om hur denna interaktion påverkar förvaltningen av den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen behövs och skall uppmärksammas i vårt arbete med en nationell handlingsplan för minskandet av de negativa effekterna. Utmaningen ligger i att finna och ge förslag på lämpliga aktiviteter och åtgärder som kan vara hållbara trots många framtida osäkerhetsfaktorer.

Riskfaktorer, övervakning och god förvaltning

Det byggda kulturarvet utsätts för många risker i form av olika nedbrytningsfaktorer, vissa är direkta, vissa indirekta, en del är naturliga medan andra är följder av mänskliga aktiviteter. (Begreppet risk kan ses som en funktion av sannolikhet och konsekvens). Många av dessa risker finns redan idag, men i en förändrad miljö och till följd av klimatförändringarna kan det uppstå större och ackumulerande konsekvenser. Riskerna kan delas in i snabba eller långsamma förlopp. De omedelbara riskerna, d.v.s. katastrofer, är tydligt iakttagbara, medan de långsamma kan vara svårare att identifiera initialt och de kan kräva systematisk övervakning, datainsamling, för att kunna upptäckas och kvantifieras. Insamling av data eller utnyttjandet av redan befintliga databaser kan underlätta identifiering av återkommande problem eller ger information om vilka materialtyper som kan vara extra känsliga för skador eller förändringar av en viss typ. När problemområdena är identifierade är det ofta lättare att vidta lämpliga mått och steg. Men inom projektet tittade vi även på vilka preventiva åtgärder man kan vidta. Att klimat- och miljöanpassa kulturarvet kommer till stor del att handla om god och genomtänkt förvaltning – om att tänka i tid.

Definitioner av begreppen “klimat”, “väder” och “miljö”

“Klimatet omfattar mer än enbart atmosfären. De väderskapande processerna i atmosfären påverkas av havet, markytan och av kryosfären (snö, is och havsis). Även vegetationen och atmosfärens sammansättning påverkar atmosfären. Alla dessa delar kan i sin tur påverkas av yttre faktorer. Till skillnad från vädrets variation sker förändringar i havet och övriga system långsamt, vilket leder till längre tidsskalor för klimatvariationer.”

“Vädret handlar om atmosfärens egenskaper och dess förändringar vid en bestämd tidpunkt, under ett dygn eller under längre perioder.”

Dessa definitioner av ”klimat” och ”väder” är hämtade hos SMHI:http://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/klimat-omfattar-mer-an-vader-1.639

“Miljö´ (franska milieu eg. ‘mitt’, motsvarande latin me´dius lo´cus ‘i mitten befintligt ställe’), omgivning, omgivande förhållanden. Ordet används särskilt när det är fråga om samspelet mellan omgivningen och däri verkande människor, djur, växter eller andra organismer. Som ekologisk fackterm är det detsamma som biotop. Andra användningar kan exemplifieras med uttryck som “en bra bostadsmiljö”, “en olämplig uppväxtmiljö”, “arvets resp. miljöns inverkan på personligheten”.”

Definitionen av “miljö” är hämtad hos Nationalencyklopedin:http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/milj%C3%B6

De svenska miljömålen

Mer på Miljömålsportalen om hur begränsad miljöpåverkan ska uppnås

”Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.”– Riksdagens definition av miljökvalitetsmålet.