Foto: (CC BY)

Nordiskt kulturarv i ett förändrat klimat

Temperaturförändringarna på jorden drabbar oss och den natur vi lever av. De ekosystem som riskerar att slås ut först och allvarligast är bland annat de arktiska enligt en aktuell rapport från FN:s klimatpanel . Kulturlandskapet förändras drastiskt när utebliven is orsakar jordskred, temperaturväxlingar påverkar vegetationen och torkan rubbar renarnas årstidscykler.

Under klimatkonferensen Nordic Conference on Climate Change Adaption 2018 i Norrköping presenterades aktuell forskning, resultat och önskade åtgärder inom kulturarvsområdet. Påverkan på kulturmiljölandskapet drabbar både fysiskt och immateriellt kulturarv och den biologiska mångfalden. Samtidigt får vi ny kunskap om människors och djurs tidigare liv i Arktis genom arkeologiska fynd som kommer i dagen vid issmältningen.

De olika föreläsarnas frågeställningar utgick från klimatförändringarnas konsekvenser för kulturarvet i de nordligaste delarna av Norden. Hur ska vi ta tillvara de föremål och den nya kunskap vi får genom att föremål tinar fram ur snölegor och glaciärer? Hur kan kunskap och metoder från urfolk och traditionellt bruk som t ex renskötsel, fiske, hantverkstradition bygga resiliens i samhället och stödja klimatanpassningsarbetet? Hur förebygger vi nedbrytning och skador?

Förvaltning av kulturmiljöer i ett förändrat klimat

Adapt Northern Heritage är ett internationellt samverkansprojekt där målet är att stärka och utveckla förvaltning av kulturmiljöer i ett förändrat klimat. Therese Sonehag och Marte Boro presenterade fallstudier i Norge och Sverige där en studie i Sverige berör renskötare i Jämtland. Här framkommer tydligt att kulturmiljö, kulturarv, renskötsel och traditionell kunskap alla är bundna till varandra och interagerar. Ändras en del av helheten måste de andra delarna anpassa sig till förändringen. Projektet gör risk- och sårbarhetsbedömningar och ska utarbeta en plan med åtgärder där de berörda parterna, renskötare och kulturarvsinstitutioner, tillsammans kan komma till en slutsats om vilka insatser som behöver göras.

Hur nedbrytning och skador förebyggs på Svalbard

På Svalbard gör temperaturökningen och stormar att havsisen inte lägger sig längre. Tillsammans med permafrostens försvinnande orsakar det jordskred och kusterosion som bland annat blottlägger kustbelägna gravar. Byggnaderna skadas i sin tur av mögel och förfall och metallföremål rostar. Anne-Cathrine Flyen, Norsk Institutt for kulturminneforskning, berättade om de insatser som görs för bevarandet av Svalbards kulturarv.

Dateringar av de arkeologiska fynden visar mänsklig aktivitet från 6000 år tillbaka.Foto: Oppland fylkeskommune (CC BY)

Arkeologi under isen

I det förändrade klimatet tinar mängder med föremål fram ur snölegor och glaciärer. Espen Finstad, arkeolog från Opplands folkeskommune, redogjorde för resultaten av de systematiska inventeringar som gjorts i Opplandsfjällen mellan 2006-2018. 50 nya kulturmiljöer och 2 500 arkeologiska fynd i form av jaktredskap, hästskor och välbevarade textilier har kommit fram på grund av issmältningen. Mätningar visar att stora ytor av is smälter varje år. Vid 2 graders uppvärmning kommer 90 % av den norska isen vara borta år 2100 (och temperaturökningen kommer troligen vara högre än 2 grader här).

Se och läs om de intressanta fynden på webbplatsen Secrets of the Ice

Renarnas introduktion i Sapmi

Likartade studier sker i Norrbottens län men med större inriktning på vildrenen och den samiska närvaron i området. Kjell-Åke Aronsson från Ajtte, Svenskt fjäll- och samemuseum, berättade att arkeologiska fynd pekar på att renskötseln uppstod för mer än 2000 år sedan i Sibirien och att DNA-analyser visar att tamrenarna i Sápmi inte är släkt med vildrenarna i Skandinavien. Slutsatsen är att samerna tagit över renar och renskötsel av nenetserna, en ursprungsbefolkning på Yamalhalvön. Trots att vildrenen försvann från Sverige för mer än hundra år sedan har forskningens resultat kunnat kompletteras med intervjuer av äldre samer och deras kunskap om jakten och fångst av vildren i fjällen. Fyndet av en släde för att frakta slaktren styrker dessa berättelser och visar på vikten av att immateriellt kulturarv bevaras.

Säl som kulturresurs

Arctic Culture Lab fokuserar på ursprungsbefolkningens traditionella vetande och utforskar och sprider kunskap om en glömd kulturell resurs i kustkulturen, sälen. Andreas Hoffman från Arctic Culture Lab berättade att de också har som mål att vidareutveckla användandet av hela sälen, från kött och skinn till tran och ben, ur ett kulturnäringsperspektiv (där även vikten av att äta lokalproducerat poängteras). Om det traditionella berättandet (bland annat mytologin) försvinner går identiteten och människornas historia förlorad.

Renbete i fjällen ger biologisk mångfald

Temat för Johan Olofsson, Umeå universitet, var renbetets inverkan på oönskad växtlighet i ett varmare klimat. Han har studerat ökningen av invasiva växter som gynnas av det varmare klimatet i Arktis. Där renar inte betar tar växtligheten över stora ytor av landskapet. Renbetet däremot håller växtligheten nere och gynnar de traditionella arterna. Slutsatsen var given – låt renarna beta i fjällen!

Se seminariepresentationerna

Se seminariepresentationerna om det nordiska kulturarvet och klimatförändringarna från konferensen Nordic Conference on Climate Change Adaption 2018.