Regnmoln
Framtidens klimat i Sverige blir regnigare enligt prognoserna. Med blötare klimat blir det än viktigare med väl underhållna kulturmiljöer. Risk- och sårbarhetsanalyser utgör bra underlag för planering.Foto: (CC BY)

Riskbedömning av kulturmiljöer – metoder

Klimatförändringarna och andra skaderisker påverkar kulturhistoriska miljöer och värden. Därför finns det ett behov att identifiera vilka kulturmiljöer och värden som är i fara. Ett vedertaget sätt att göra det är med en risk- och sårbarhetsanalys.

En sådan analys ger kunskap om riskerna, hur de förebyggs och hur de kan hanteras. Målet är att minska sårbarheten och öka förmågan att hantera en kris och därmed minimera risken för förlust av kulturhistoriska värden.

Under åren 2012 och 2015-2016 har tre, från varandra oberoende, projekt genomförts för att regionalt undersöka hur kulturmiljöer kan komma att påverkas av klimatförändringar. I samtliga projekt har riskanalyser använts med positivt resultat.

Tre projekt

Det första och äldsta av projekten genomfördes i Dalarna med syfte att kartlägga länets kulturmiljöer och göra en riskanalys på dem. Man önskade även att få in begreppet ”kulturvärden” i kommunala insatsplaner. Två tydliga resultat har utmynnat från projektet, dels en översiktlig riskanalys för fornminnen, byggnadsminnen, kulturmiljöer och kyrkor, dels bildandet av ett nätverk med räddningstjänst och andra närliggande organisationer för att diskutera krisfrågor relaterat till kulturmiljöer.

Projekt nummer två genomfördes i Blekinge med syfte att ta fram ett underlag över vilka av länets kulturmiljöer som hotas av översvämningar, ras, skred och erosion. Projektet avgränsades till digitalt underlagsmaterial och främst då statligt skyddade kulturmiljöer. Några av resultaten innefattar identifiering av vilka lämningar som är mest akuta att hantera utifrån dessa fyra risker samt framtagandet av en metod för riskanalys och en metod för prioritering mellan kulturmiljöer.

Det tredje och sista projektet gjordes i Västsverige och involverade Hallands och Västra Götalands län, totalt 55 kommuner. Syfte var att skapa ett riskbedömningsunderlag till fortsatt arbete med klimatets påverkan på länens kulturmiljöer. Projektet var omfattande med ett mycket stort underlagsmaterial. Det har hanterat alla upptänkliga former av kulturmiljöer, klimateffekter och den påverkan som klimatförändringarna får på kulturmiljön. Den arbetsmetodik som använts tillåter hantering av både analoga och digitala material. Några av resultaten från projektet är identifiering av de klimatrelaterade problemområdena, de primärt hotade kulturmiljöerna och utvecklandet av en analysmetod.

Metoderna

Gemensam nämnare för de tre projekten är att de skalat ned de omfattande och komplexa begreppen kulturarv och kulturmiljö till mindre, hanterbara delar. Dessa delar har sedan kunnat riskanalyseras och konkret beskrivas ur ett åtgärdsperspektiv. Fokus har legat på platsbundna kulturmiljöer. De analysprocesser som använts följer i mångt och mycket SIS standard och Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps rekommendationer men har anpassats utifrån kulturmiljövårdens frågeställningar. Analysprocesserna innehåller ett antal moment så som: förberedelse, insamling av information, riskanalys, sårbarhetsanalys, slutsatser och fortsatt arbete i form av tillämpad riskhantering.

Erfarenheter

Några övergripande erfarenheter från projekten är att de inte anger exakta hot utan beskriver sannolika problemområden samt kulturmiljöer och objekt som är mer utsatta. Projekten har tagit fram underlag för att prioritera och identifiera insatser. Perspektivet har varit regionalt. Trots olika förutsättningar och tillvägagångssätt är resultaten över vilka risker och vilka kulturmiljöer som är utsatta förvånansvärt samstämmiga. Projekten har även sammanställt bruttolistor över befintliga och relevanta kulturmiljöunderlag. En bred kulturhistorisk kompetens har varit helt centralt i arbetena, tillsammans med GIS- och klimatkompetens. Vikten av att ha en fortsatt plan efter avslutat analysprojekt har också identifierats.

Slutsatser

De klimatrelaterade slutsatserna från projekten är mestadels allmängiltiga och kan därför tillämpas i andra delar av landet. Analysmetoderna är enkla och flexibla och kräver inte externt expertstöd. De har visat sig fungera för analys av stora material och områden så väl som för mindre. Ett flertal brister i kulturmiljöunderlagen har identifierats och beskrivits. Likaså framträder behovet av att systematiskt arbeta med värdering och prioritering av kulturmiljöer ur ett riskperspektiv.

Sammanfattningsvis kan sägas att projekten har levererat två viktiga underlag, dels metoder för att göra riskanalyser av kulturmiljöer, dels faktaunderlag för arbete med riskhantering och klimatanpassning av kulturmiljöer.

Vidare läsning

Information och rapport från projekten i Blekinge och Västsverige finns att hämta på respektive länsstyrelses hemsida.

En sammanfattning över använda metoder och erfarenheter från projekten tillsammans med en generell processbeskrivning för riskbedömning av kulturmiljöer kommer att publiceras här. Tills dess kan Per Lindqvist kontaktas för mer information.