Landskapsforum och Landskapnoden

Landskapsnoden och Landskapsforum är två nätverk och mötesplatser för landskapsfrågor.

Landskapsnoden –  en arena för samtal

Inom Kungliga Skogs- och Landbruksakademien, KSLA, har det länge förts diskussioner om att etablera en arena där myndigheter, organisationer, företag och allmänhet kan mötas för samtal om landskapet. Under 2014 genomfördes därför projektet Landskapsnoden.

Gemensam landskapskommitté till 2018

Projektet resulterade bland annat i att en landskapskommitté, som ska vara verksam 2016–2018, bildades. Målet för denna kommitté är att etablera en kvalificerad och oberoende mötesplats, en landskapsnod, som kan bidra till ett långsiktigt hållbart mångbruk av och i landskapet.

Läs mer om landskapsnoden på KSLA:s hemsida här.

Landskapsforum –  en mötesplats för landskapsfrågor

Landskapsforum är en mötesplats för nya perspektiv på hur vi utifrån en helhetssyn kan planera, skydda och förvalta landskapet för en rikare livsmiljö. I april 2016 arrangerades Landskapsforum för andra gången av Kungliga Skogs- och Landbruksakademien, KSLA, i samverkan med Riksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Havs- och vattenmyndigheten och Naturhistoriska Riksmuseet.

Läs mer om landskapsforum 2016 på KSLA:s hemsida här.

Startade 2013 på temat ”Alla perspektiv räknas”

Landskapsforum anordnades för första gången i november 2013 som ett samarrangemang mellan Tillväxtverket, Riksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket, Boverket, Jordbruksverket, Trafikverket, Skogsstyrelsen och Länsstyrelserna.

Här finns ett referat samt bilder från första landskapsforumet som hölls den 14 november 2013, på Stockholm Waterfront.

Inledningstalet 2013

Monika Stridsman, generaldirektör Skogsstyrelsen inledningstalar:

– Jag är glad att se så många aktörer här idag, säger Monika Stridsman och pekar på några framgångsrika koncept och lyfter särskilt fram bra myndighetssamverkan och att ta sig tiden för att hinna få med de olika perspektiven på landskapet.

– En dialog snarare än debatt för processerna framåt. Vi myndigheter vet vad vi ska göra, men vi måste ta oss tid att få med alla berörda som har intressen. Och här gäller det att vara lyhörda. Vi myndigheter ska skapa förutsättningar för att andra ska göra det möjligt. Kliva tillbaka och låta andra göra. Den här konferensen känns jätteviktig, vi kan ta några kliv framåt. Roligt att det är så många myndigheter som har samverkat kring den här konferensen, det är en väldigt bra början. I och med den här konferensen tar vi klivet framåt för att kunna lösa frågor kring landskapsperspektivet. Det finns många intressenter  och  vi måste arbeta tillsammans.

Moderator: Katarina Fehler, strategisk planerare, Uppsala kommun: Vad kan vi själva bidra med för att få till ett bättre helhetsperspektiv? Det är så lätt att skjuta över problemen på andra.

”Inte bara svampperspektivet ska få råda” – Utbildning är en väg framåt

Urban Emanuelsson, professor vid Högskolan Kristianstad och Sveriges Lantbruksuniversitet.

– I Kristianstad jobbar vi med en integrerad och tvärvetenskaplig utbildningssatsning kring landskapsfrågorna – det är viktigt att förstå alla olika dimensioner av landskapet och för det krävs utbildning.

Urban Emanuelsson visar en rad exempelbilder på landskap som genomgått dramatiska förändringar på bara några år.

–  Rautasdalen, det heligaste jag vet. Det finns en dimension av landskap som inte går att fånga av begrepp, som är något utöver det vi ser. Något heligt. Det var en chock att komma tillbaka till Rautasdalen efter några år. Klimatförändring och en annan sorts renbete hade påverkat landskapet så det var alldeles igenvuxet.

Kunskap saknas ofta
Urban Emanuelsson menar att det hela tiden sker ett samspel mellan människan och landskapet. Ett exempel är Vombs ängar i Skåne som Urban menar saknar djupa historiska och kulturhistoriska aspekter. Det bör byggas upp kunskap omkring landskapet så att man förstår det ordentligt ur alla dess fantastiska aspekter. Samverkan räcker inte. Kunskap saknas, vi måste kunna något om områdena vi ska samverka kring.

Sektorsuppdelat landskapsarbete – Linné visste bättre

– Landskapsarbetet är fortfarande sektorsuppdelat. Vi är nästan fackidioter, vi är rädda för att gå utanför våra specialområden. Men det är svårt att hålla många bollar i luften. För att kunna jobba ihop så måste vi plocka kunskap från varandra. Satsa tid på att lära oss det som inte är huvudämne från början. Vi måste ha respekt för varandras kunskap och roller. Ornitologkompisar som skojar om konstvetarna. Linnés skildringar är fantastiskt integrerade helhetsskildringar av landskapet. Det har tagit 300 år att nå till Linnés nivå vad gäller ett integrerat synsätt.

Aktörer som behövs

  • Allmänhet: ”Jag vill bara ut och njuta, jag skiter väl i vad som finns där” är en ytterlighet av inställningar hos allmänheten. En annan ytterlighet: För att kunna njuta måste man ha stor kunskap om landskapet.
  • Markägare
  • Föreningar och företag
  • Specialister, Syntetiserare, generalister (planerare), Lotsar (finns kanske på lst, kommun, bland privata markägare).

Landskapet är inte en kuliss

Vi brinner för olika saker. Kompletterande utbildning behövs för kompetenta administratörer i karriären. Låt kulturhistorikern gå en ornitologkurs. SLU har ett ansvar här. Skolan måste se till att ungarna kommer ut i landskapet. Natur och kulturvård måste samverka. Mat, Kulturarv, Ekosystemtjänster, Fibrer, Rekreation, Biologisk mångfald. Skänk alla en mening med landskapet, det är inte bara en kuliss.

Sektorsövergripande perspektiv på landskap – Ett ökat helhetsperspektiv i markanvändningen

Martin Johansson och Eva Smith, Miljömålsberedningen

– Det är en intressant arbetsuppgift att få leda denna expertgrupp för ökat helhetsperspektiv i styrningen av mark- och vattenfrågor. Vi tittar på den övergripande helheten, vilka områden täcks inte in? Helhetssyn och ett integrerat synsätt behövs från början. Ett förslag är att länsstyrelserna ska få det samlade ansvaret att ta fram sektorsövergripande regionala landskapsstrategin. Berörda myndigheter ska bidra med kunskap och stöd i det här arbetet. Gör man det här arbetet så har man också levt upp till den europeiska landskapskonventionen. Stor utmaning att få det här att fungera, det kommer att ta tid att utveckla nya arbetssätt.

Rapporten blir färdig i slutet av nov.

Slutbetänkande lämnas i juni 2014, strategi för långsiktigt hållbar markanvändning. Hållbar användning av jordbruksmark.

Landskapskonventionen och det civila samhället

Jan Nordwall, generalsekreterare Sveriges Hembygdsförbund

– Vad är hembygd och vad är kopplingen till landskapskonventionen? Hembygd är det brukade och byggda landskapet. Hembygdslandskapet finns ofta mycket kunskap om och det bygger även en geografisk identitet. Kulturarvsbevarande handlar lika mycket om utveckling, det är till exempel vanligt att hembygdsföreningar lämnar yttranden i plan och byggprocesser. Det som landskapskonventionen framför allt kan ge är skydd i vardagsmiljö. Landskapskonventionens betoning på det sociala värdet sätter fokus på hembygdsrörelsens värden och betonar upplevelsen av landskapet. Att det faktiskt finns ytor som inte är omhändertagna av kommersiella intressen. Det pratas mycket om samverkan. Konventionen lägger stor betoning på allmänhetens/civilsamhällets perspektiv så det är viktigt att ha med det från början.

Delaktighet innebär ett kunskapsutbyte där nya perspektiv kan bidra i beslut som fattas. Sveriges Hembygdsförbund är en aktör att räkna med i arbetet med landskapskonventionen. 

”Det är bättre att göra någorlunda rätt än exakt fel”

Leif Jougda, specialist skogsbruk och rennäring, Skogsstyrelsen

Vilhelmina Model Forest föddes för att hitta former för att möblera landskapet tillsammans med olika sakägare. Dramatiska förändringar i landskapet skapade behovet av samarbete mellan många olika aktörer. Man har tillsammans skapat demonstrationsområden som används för att förevisa varierande aktiviteter.  En idé är att etablera landskapslotsar som fungerar som guider med kunskap om områdena. Samma tanke fanns hos tidigare talare Urban Emanuelsson:

– Lustigt att vi satt 100 mil ifrån varandra och tänkte ut samma begrepp: Lotsar behövs i landskapet som kan sprida kunskap om natur och kultur.

Verksamhetsplanen har sex infallsvinklar:

  1. Naturvård.
  2. Skogsproduktion, strategi för hyggesfritt skogsbruk
  3. Vatten, ångramanälvsmodellen, folkomröstning om utbyggnad av Vojmån
  4. Klimat, klimatguide för Vilhelmina kommun
  5. Skogens nyttigheter, sociala värden, kultur turism
  6. Deltagande planering Lokalt och internationellt engagemang.

www.vilhelminamodelforest.se [BSR3]

Ekosystemtjänster – vad innebär det?

Mikael Löfroth, kansliråd, Miljödepartementet:

– Biologisk mångfald och ekosystemtjänster, Hur mycket är ekosystemen värda i pengar? Just nu planeras proposition om biologisk mångfald och ekosystemtjänster.

–  Grön infrastruktur är ett begrepp som används inom EU.

– Varför är det viktigt att vi lär oss hur en rödspov ser ut? Fler och fler växer upp i urbana landskap. Därför är det viktigt att bevara kunskapen hos kommande generationer.

– Skönhet och trevnad är viktiga aspekter av landskapet.

Det europeiska landskapspriset – något för Sverige?

Ingrid Sarlöv Herlin, professor vid Sveriges Lantbruksuniversitet och medlem i Europarådets jury för European Landscape Award.

– Det europeiska landskapspriset beskrivs i landskapskonventionens artikel 11. De länder som infört konventionen kan nominera en kandidat. Varje land anordnar en tävling för att utse sin kandidat. Sverige har ännu inte nått så långt. Vem eller vilka ska ansvara för detta?  Samma grupp som initierat Landskapsforum 2013 har under året arbetat med ett förslag till en nomineringsprocess för ett svenskt landskapspris. I väntan på ett sådant, kan vi låta oss inspireras av hittills deltagande länder.

Se http://www.coe.int

Samverkan och dess olika aktörer

Åke Clason, Kungliga Skogs. Och Lantbruksakademien, KSLA
Det långsiktiga syftet med landskapskonventionen måste vara att alla beslut rörande landsskapsfrågor, i politik och näringsliv, ska vara grundade på en landskapskonsekvensanalys, alla behöver vara överens om syftet. Samverkan och kunskapshöjande aktiviteter. Alla ska med, det finns fyra grundpelare: Offentliga sektorn, Privata sektorn, Ideella sektorn och Forskningen.

Läs mer:

Två refererat från Landskapsforum, session 1 som Riksantikvarieämbetet ordnade tillsammans med Boverket, Formas och Arkitektur- och designcentrum.

Kort summering

Landskapsforum 2013 blev just en sådan mötesplats som arrangörerna hade hoppats på, goda möten både under och mellan de olika programpunkterna och sessionerna. Samtalen om sektorsövergripande perspektiv på attraktivitet, tillväxt och hållbar utveckling kräver sina arenor och detta var en.  De åtta arrangerande myndigheterna – Skogsstyrelsen, Boverket, Tillväxtverket, Trafikverket, Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna – och de 13 medarrangörerna hoppas på en god fortsättning.

 

  • Skriven av: Eva Fadeel
  • Publicerad: 24 augusti 2017
  • Uppdaterad: 30 november 2017
  • Kategorier: Landskap