Det moderna samhällets kulturarv

Riksantikvarieämbetet har inrättat verksamhetsområdet ”Det moderna samhällets kulturarv” som en plattform för hur myndigheten tillsammans med länsstyrelser, kommuner, länsmuseer, ideella föreningar och andra aktörer kan arbeta med de moderna kulturmiljöerna.

Genom ”Det moderna samhällets kulturarv” vill Riksantikvarieämbetet uppmärksamma det moderna kulturarvet och värna de miljöer som berättar om det moderna samhällets framväxt. Verksamheten bygger på samarbete mellan myndigheter och organisationer på olika nivåer och syftar till att få igång en dialog om vad som är viktigt att bevara, vad kulturarvet betyder och hur det kan användas.

Delaktighet och samhällsansvar

Genom ta vara på människors egen kunskap, erfarenheter och värderingar kring de miljöer man lever och verkar i blir bilden rikare när den kombineras med kulturarvssektorns sakkunskap, överblick och medverkan i samhällsplaneringen.

Det handlar alltså om vilken historiesyn man har – vems samhälle och vems historia är det vi berättar om och bevarar? Klass, genus, generation och etnicitet är viktiga perspektiv som hjälper till att ställa många intressanta frågor kring det moderna samhällets miljöer.

Moderna tider

Det moderna samhällets kulturarv har fokus på modernismens arkitektoniska period. I Sverige är arkitekturen redan under 1900-talets första decennier ett uttryck för det moderna samhället, medan en radikal och renodlad modernism tillämpas mellan 1930 och 1970-talet. För arbetslivets miljöer och industrialismens genomförande, som är en väsentlig del i samhällets moderna projekt, ligger perioden i Sverige från 1800-talets mitt fram till 1970-talet, medan den högindustriella perioden är mellan cirka 1930 och 1970.

Material och teknik

Det omfattande byggnadsbeståndet och att de genomgripande strukturerna har varit starkt miljögestaltande innebär att vi måste vidareutveckla och systematisera kunskapsuppbyggnaden kring modernismens byggnadsmaterial och byggnadstekniker. Experimentella kombinationer av material och tekniker är vanligt förekommande liksom användandet av nya eller oprövade material och tekniska lösningar. Problem kring materialens åldrande och förslitning gör sig påminda i förvaltningen. Kulturmiljösektorn har därför en viktig uppgift att bistå med råd och information i byggnadsvårdsfrågor för den moderna epokens bebyggelse. Den materiella mångfalden och det industrialiserade byggandet blir ett nytt kompetensområde för byggnadsvården.

Hållbar utveckling

Riksdagens mål att skapa en hållbar samhällsutveckling har öppnat för kulturmiljön som en resurs som ska brukas och förvaltas. Kulturarvet kan bli en viktig dimension i den hållbara utvecklingen, genom att ses som en resurs både ur ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv. Även i det sammanhanget är delaktigheten en av förutsättningarna för att åstadkomma en hållbar utveckling.

Kunskapsuppbyggnaden om det moderna samhällets kulturarv och kulturmiljöer bygger vidare på erfarenheterna från projektet ”Storstadens arkitektur och kulturmiljö” och från projektet ”Svenska industriminnen – berättelser om vårt samhälles historia”.

  • Skriven av: Eva Fadeel
  • Publicerad: 24 augusti 2017
  • Uppdaterad: 22 november 2017