Projekt arkeologisk konservering

Nu är Projekt Arkeologisk Konservering, PAK, avslutat efter 4 års intensivt konserveringsarbete. Under projektåren 2010-2013 bearbetade och sammanställde Gotlands Museum ca 250 undersökningsärenden och konserveringsprojektet gick igenom och åtgärdade 11 159 fynd som hör till dessa undersökningar.

De flesta fynden kommer att fyndfördelas till Gotlands museum för vidare förvaltning. Dokumentationen kommer att arkiveras i arkiv hos Gotlands museum, vid Länsstyrelsen på Gotland samt på Antikvariskt topografiskt arkiv, ATA, på Riksantikvarieämbetet. Rapportsammanställningarna, inkluderat konserveringsrapporterna, blir sedan tillgängliga på Gotlands museums hemsida. Vidare registreras undersökningsinformationen digitalt och blir även sökbar via Fornsök på Riksantikvarieämbetet.

Fem personer i labbrockMedarbetarna i Projekt arkeologisk konservering 2012Foto: Helen Simonsson (CC BY)

Riksantikvarieämbetets Gotlandsundersökningar (Ragu) bedrev en omfattande utgrävningsverksamhet runt om på Gotland mellan åren 1960-80. Fynden från utgrävningarna omfattar allt från stenålder till senare stadsgrävningar och är av både oorganiskt material, som metall, keramik och glas, samt av organiskt material, som läder, trä och ben. De har varit magasinerade hos Gotlands Museum sedan Ragu lades ner 1998.

Projektet finansierades genom särskilda medel från kulturmiljövårdsanslaget och utfördes i Riksantikvarieämbetets laboratorielokaler i Visby. Främsta syfte var att ta hand om fynden genom konservering och andra åtgärder för att de ska bli mer tillgängliga för forskare som kunskaps- och informationskälla och för museet i deras utåtriktade verksamhet.

Utveckling av tekniska metoder: urlakning av arkeologiskt järn

Under åren 2011-13 pågick en jämförelsestudie om olika urlakningsmetoder för arkeologiskt järn, som en del av metodutvecklingen inom projektet. Arkeologiskt järn avsaltas oftast genom urlakning i en relevant urlakningsvätska. Syftet är att extrahera bl.a. de kloridjoner som har tillförts föremålen under den långa tiden i jorden och som är den största anledningen till den snabba nedbrytningen hos arkeologiskt järn. Vilken urlakningsmetod som är mest effektiv har länge debatterats inom konserveringen. För att utvärdera nuvarande metoder jämfördes effekten av olika urlakningsmetoder under studien. Resultaten kommer att bidra till val och vidare utveckling av rätta behandlingsmetoder vid likartade konserveringsprojekt (masskonservering) i framtiden. Slutresultaten presenterades under en poster-session på konferensen Metal 2013, the triennial conference of the International Council of Museums Committee for Conservation Metal Working, i Edinburgh, Storbritannien, september 2013.

Användning av ny teknik: digital röntgen

Två bilder av ett kors av bly, ett vanligt fotografi och en röntgenbildSamma fynd sett genom vanlig kamera och genom röntgen. (CC BY)

En del föremål som kommer in för konserveringen är täckta med så mycket jord eller korrosion att det inte direkt går att se om de är intressanta att bevara. Med röntgen kan ett föremåls konturer identifieras, men också avgöra om till exempel ett järnföremål är genomkorroderat och därför behöver behandlas extra försiktigt under konserveringen. Det går även att se inläggningar av andra metaller, till exempel koppar eller silver, om föremålet har sprickor som behöver behandlas innan konserveringen påbörjas eller andra detaljer som innebär speciella åtgärder för föremålet. Med Riksantikvarieämbetets nya digitala röntgen tas all denna information fram på ca 5 minuter. Det är också möjligt att röntga många föremål samtidigt och sedan vid behov fokusera på enstaka föremål med hjälp av mjukvara som bildbehandling.

En case study presenterades på konferensen Metal 2013 i Edinburgh i september 2013, se ”X-ray imaging of hidden runic inscriptions – preservation vs. interpretation, Conference proceedings” i Metal 2013, Interim Meeting of the ICOM-CC Metal Working Group Conference Proceedings, Edinburgh, Storbritannien, s. 65-70.

Kontakt: Yang Sook Koh, tfn 08-5191 8163, yang.koh@raa.se

Dela sidan på