Runsvenska skrifttraditioner – och ett supplement till Upplands runinskrifter

Den vikingatida runraden, den så kallade futharken, användes från Grönland i väster till Ryssland i öster. Men den ser inte likadan ut överallt. I detta projekt studeras likheter och olikheter i det vikingatida skriftsystemet med utgångspunkt i de uppländska runinskrifterna.

I runskriftens långa historia framstår vikingatiden som ett särskilt händelserikt skede. Den äldre 24-typiga futharken hade redan på 700-talet reducerats till en runrad med endast 16 tecken, som relativt snabbt började användas över hela Norden.

Den nya runraden uppträdde också i olika varianter och genomgick under loppet av vikingatiden flera förändringar som så småningom ledde fram till de medeltida runorna.

Syftet med projektet är att undersöka hur dessa förändringar har gått till och hur den vikingatida runraden användes som skriftsystem på olika platser. Undersökningen utgår från det uppländska runstensmaterialet, men med utblickar mot andra delar av Sverige och det övriga Norden.

Världens runstensrikaste område

I projektet ingår också att publicera ett supplement till Upplands runinskrifter. Uppland är världens runstensrikaste område och de flesta av landskapets runstenar gavs ut i verket Sveriges runinskrifter mellan åren 1940 och 1958.

Redan innan detta arbete var avslutat hade många nya runfynd gjorts och man planerade för ett supplementband, som tyvärr aldrig blev verklighet. Början till ett sådant supplement har nu publicerats digitalt på Riksantikvarieämbetets webbplats och kommer att fortsätta som en del av Runverkets löpande arbete.

Projektet har genomförts som en postdoktoral tjänst vid Riksantikvarieämbetet med stöd från Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond. Här finns en översiktlig artikel om projektet liksom slutrapporten.

Runblock U 112 Kyrkstigen, Eds sn, Uppland
Runblocket U 112 vid Kyrkstigen i Eds socken (dagens Upplands-Väsby). Blocket bär två olika ristningar. Inskriften på den södra sidan lyder: ”Ragnvald lät rista runorna efter Fastvi, sin moder, Onäms dotter, hon dog i Ed. Gud hjälpe hennes ande.” Foto: Pål-Nils Nilsson (CC BY)

 

Publikationer från projektet

Projektet Runsvenska skrifttraditioner (och min övriga forskning vid Riksantikvarieämbetet) har förutom artiklar i det digitala supplementet till Upplands runinskrifter hittills resulterat i nedanstående tryckta publikationer.

Magnus Källström:

2024

  • Gussjöstenen i Fläckebo, i: Hembygdsjournalen nr 180, årg. 46 (2024:1). S. 4. NY!
  • Runor och romantik eller sömnlös på Bryggen, i: Populär arkeologi 2024:1. S. 44–49.

2023

  • Bara lite dåligt väder? Med asarna mot undergången, i: Populär arkeologi 2023:5. S. 44–49. 
  • En misskänd runsten från Salmunge och en uppländsk stormannasläkt, i: Fornvännen 118. S. 32–51.
  • Erik Brates runundersökningar i Järfälla 1902, i: Järfälla hembygdsblad 2023:2. S. 12–16.
  • Fly eller Fäkta: Dödligt dilemma för dansken på Föret, i: Populär arkeologi 2023:4. S. 44–48.
  • Fula gubbar vid sjön: Stavar och stentroll visade vikingen vägen, i: Populär arkeologi 2023:3. S. 44–48.
  • Gammalt och nytt, inhemskt och lånat. Några namnfrågor på de runristade gravhällarna vid Hejnums kyrka i: Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift 2023. S. 43–65.
  • Jakten på kungen. Paparazzi på 1000-talet, i: Populär arkeologi 2023:1. S. 42–49.
  • Jädrastenen i Hubbo – Västmanlands namnrikaste runsten, i: Hembygdsjournalen nr 177, årg. 45 (2023:2). S. 4.
  • Mästarnas bästa ristningstips. Mer än bara teknik, i: Populär arkeologi 2023:6. S. 44–49.
  • Runstenen i Västerfärnebo, i: Hembygdsjournalen nr 179, årg. 45 (2023:4). S. 4.
  • Runstenen U 662 vid Signhildsberg. Ett par personnamn och en grupp uppländska runstenar, i: Situne Dei 2023. S. 26–37.
  • Runstenen vid Anundshög, i: Hembygdsjournalen nr 178, årg. 45 (2023:3). S. 4.
  • Tillsammans med Laila Kitzler Åhfeldt: Runverket (Årsberättelse från vissa forskningsföretag m.m.), i: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien årsbok 2023. S. 231–234.
  • Skultunas runstenar. Del 2: Ingvarsstenen, i: Hembygdsjournalen nr 176, årg. 45 (2023:1). S. 4.
  • Ökensand och packis – eller död på Kreta, i: Populär arkeologi 2023:2. S. 44–49.

2022

2021

2020

2019

2018

2017

2016

2015

2014

2013

2012

2011

 2010

2009