Bristande underhåll på fasadEtt fuktigare klimat i framtiden kan medföra att byggnader kommer att behöva tätare underhållscykler jämfört med idag. Bilden visar påväxt på en sandstensfasad i Glasgow.Foto: Helen Simonsson (CC BY)

Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

Klimatförändringarna i Sverige kommer att innebära ökad temperatur, ändrade nederbördsmönster, högre havsnivåer och mer extremväder. Varmare och fuktigare klimat innebär risk för följdeffekter såsom jordskred, mögel, ökad växtlighet och skadedjursangrepp. Detta kommer att få konsekvenser för kulturarvet. Effekterna kan ha snabba förlopp, såsom översvämningar och skred, eller vara långsamma och svåra att upptäcka, såsom mögel och skadedjursangrepp. Förändringar i miljön, såsom föroreningar i luft, jord och vatten, påverkar också nedbrytningen av kulturarvet.

För att öka kunskapen om vilka konsekvenser ett förändrat klimat eller miljö kan ge på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse genomförde Riksantikvarieämbetet under 2013 projektet Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Projektet har inventerat det nationella kunskapsläget och resultatet presenteras i följande delrapporter, se länkar i högerspalten:

  • Klimatscenarier för Sverige – Beräkningar från SMHI.
  • Klimatscenarier – Klimatförändringar och deras påverkan på skyddad kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och landskap.
  • Klimatanpassning som myndighetsuppgift.
  • Styrmedel för klimat och energi samt dess påverkan på byggnader med kulturvärden.
  • Långsamma skadeförlopp och god förvaltning – Fukt- och andra klimatrelaterade skador i byggnader.

Klimatanpassning genom förebyggande förvaltning

Regelbundet underhåll, användandet av beprövade metoder och material som man vet är kompatibla med varandra, är idag det långsiktigt mest kostnadseffektiva sättet att förvalta bebyggelse med kulturvärden. Avgörande för byggnadernas långsiktiga överlevnad i ett förändrat klimat är regelbundenhet och tätare tidsintervall i observation/tillsyn, besiktning och underhåll, så att beredskap finns både inför långsamma och snabba skadeförlopp. Ett sådant förebyggande klimatsmart förhållningssätt är det, både för kulturvärdena och för ekonomin, bästa sättet att möta effekterna av framtida klimatförändringar.

Det är viktigt att uppmärksamma hur sårbar bebyggelsen är, vilken risk den är utsatt för och vad som bör göras för att motverka effekter av klimatförändringen. En stor utmaning i det förebyggande arbetet är hur man praktiskt hanterar kommande skaderisker. Information och teoretiskt arbete är nödvändigt på en generell nivå men konsekvenserna lokalt måste få praktiska lösningar. Det innebär bland annat planerade och budgeterade underhållsåtgärder utifrån olika planeringsverktyg, exempelvis vård- och underhållsplaner.

Är byggnaderna förvaltade och säkrade redan för dagens klimat är förutsättningarna för att möta förändringarna mycket goda. Med ny tillgänglig kunskap om byggnadens tillstånd och förändringar i lokalklimatet kan man då justera förvaltningsinsatser till den nya situationen. Ny kunskap kan vara att förstå de långsamma förloppens effekter på byggnader och material, vilket kräver övervakning över tid och eller simuleringar av likvärdiga förutsättningar. Ny kunskap kan också vara att planera långsiktigt vid till exempel en ombyggnad.

De förväntade klimatförändringarna kommer att medföra kortare tidsintervaller för tillsyn, underhålls- och driftsåtgärder på bebyggelsen. Det innebär ökade förvaltningsinsatser och därmed högre förvaltningskostnader än de vi har idag, men kostnaderna och riskerna för ackumulerade skador eskalerar ju längre man avstår från adekvat förvaltning och underhåll. Det finns därför all anledning att se över förvaltningsrutiner snarast möjligt för att optimera eller hålla nere framtida arbetsinsatser och kostnader.

Kontakt Therese Sonehag, Kulturvårdsavdelningen, tfn 08-5191 8414, therese.sonehag@raa.se

Dela sidan på