Miljöbalken

Miljöbalken ska främja en hållbar utveckling så att nuvarande och kommande generationer kan leva i en hälsosam och god miljö.

Alla som avser att på något sätt påverka miljön ska skaffa sig den kunskap som behövs, vidta skyddsåtgärder och välja en plats som är lämplig för att uppnå minsta möjliga intrång och olägenhet för människors hälsa eller miljön.

Den myndighet som är huvudansvarig för miljöbalken är Naturvårdsverket. Miljöbalken ska enligt kapitel 1 tillämpas så att värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas. I kapitel 3 regleras vad som gäller för om områden av riksintressen för kulturmiljö och i kapitel 4 för vissa stora områden, som i sin helhet är av riksintresse på grund av de natur- och kulturvärden som finns i området.

I kapitel 6 finns bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivningar, där påverkan på bland annat landskap, kulturmiljö och kulturarv ska beskrivas inför beslut enligt en rad olika lagar.

Ett mark- eller vattenområde får förklaras som kulturreservat i syfte att bevara värdefulla kulturpräglade landskap enligt kapitel 7. Skyddet kan avse såväl natur- som kulturmiljövärden.  Beslutet får fattas av länsstyrelsen eller kommunen. Av bestämmelserna framgår också att det inte finns något hinder mot att bilda ett kulturreservat även om delar av området redan är skyddat enligt kulturmiljölagen (1988:950).

Så arbetar vi för en hållbar miljö

Riksantikvarieämbetet arbetar allmänt med att utveckla metoder för att beskriva de kulturvärden och kulturmiljöer som ska skyddas enligt miljöbalken, men också hur förvaltning ska bedrivas eller förändringar kan genomföras så att dessa värden kan tas tillvara och utvecklas.

Riksantikvarieämbetet har ett särskilt ansvar för riksintressen enligt kapitel 3. Vi har också bedrivit ett aktivt arbete med kulturreservat under hela 2000-talet.

  • Skriven av: Anders Hedlund
  • Publicerad: 18 augusti 2017
  • Uppdaterad: 22 november 2017