Landskaps- och miljötyper inom kulturmiljövårdens riksintressen

Inom ett och samma riksintresse finns ofta flera olika landskaps- och miljötyper. I snitt innehåller varje riksintresse tre olika typer av miljöer.

Ett exempel på ett sådant riksintresse kan vara en kulturmiljö som berör ett större område och som brukats kontinuerligt under en längre tid. Som ett resultat av det långvariga bruket kan området innehålla både fornlämningar, odlingslandskap, byar, sockencentra och kyrkomiljöer.

 

Fördelning av landskaps- och miljötyper inom landets samtliga riksintressen för kulturmiljövården enligt riksintressebeskrivningar från 1971 (N=831) respektive 2017 (N=1 526). Ett riksintresse kan innehålla flera landskaps- och miljötyper. I genomsnitt innehåller varje riksintresse tre olika typer. Källa: Riksantikvarieämbetet.

 

Nästan 45 procent av alla riksintressen för kulturmiljövården innehåller fornlämningar. Cirka 45 procent av miljöerna innehåller odlingslandskap och nästan 35 procent innehåller kyrkomiljöer, kloster eller kapell.

Jämfört med år 1971, när riksintressen för första gången pekades ut, har andelen miljöer som innehåller fornlämningar, kyrkomiljöer, slott och herrgårdar minskat något. Andelen miljöer som innehåller exempelvis kommunikationer, industrier eller bruk, tätorter eller sockencentra samt institutioner har däremot ökat. Dessa förändringar är resultatet av den översyn av urvalet som gjordes 1987 inför införandet av naturresurslagen.

För fullständig redovisning av antalet landskaps-och miljötyper inom kulturmiljövårdens riksintressen hänvisas till Riksantikvarieämbetets rapport Riksintressen i siffror – statistik över kulturmiljövårdens riksintressen.