Foto: ( CC0)

Nätverk för arkeologiskt trä och kemi

Riksantikvarieämbetet avser att stärka kompetensområdet ”arkeologiskt trä” genom ett projekt för samordning och kunskapskommunikation. Syftet är att ta till vara kunskap i utförda forskningsprojekt och initiera till kompletterande forskning och metodutveckling.

Arkeologiskt organiskt material är en viktig del av kulturarvet. Lämningar av föremål hittas i jordlager på land och i sjöbottnar. Vid utgrävning krävs omedelbar och avancerad konservering för att kunna bevara sådana fynd för framtiden. Genom forskning och tillämpande studier har metoder för dokumentation och bevarande utvecklats. I Sverige har vi en god tradition av att gräva fram, konservera och ställa ut sådana fynd. Dock återstår många kunskapsluckor att fylla och nya rön behöver komma till användning i praktiskt konserveringsarbete.

Genom projektet Arkeologiskt trä och kemi har ett nätverk skapats med engagerade konservatorer och forskare inom området. Det är en del i uppgiften att omvärldsbevaka, samordna och tillgängliggöra forskningsresultat. Nätverket ska fungera som en brygga mellan forskning och praktisk tillämpning. Sedan hösten 2013 har ett flertal workshoppar och möten under temat arkeologiskt trä och kemi anordnats.

Nätverkets aktiviteter

Sammanfattning och program till de flesta av nätverkets aktiviteter finns i länkarna längre ner på sidan. Där finns också Riksantikvarieämbetets rapport Forsknings- och kunskapsbehov för bevarande av arkeologiskt trä som belyser framtidens behov av forskning och implementering inom området.

Tidigare workshoppar

Workshop 1, Conservation Science – i praktiken, berörde nya perspektiv och kunskapsluckor inom forskning och konservering av arkeologiskt trä. Diskussioner fördes kring hur nya forskningsrön bättre bör implementeras i praktiskt konserveringsarbete. Det framkom ett tydligt önskemål från deltagarna om fler möten, samt ökad kontinuitet inom samarbete och kommunikation generellt. Utkomsten av diskussionerna kommer att vara vägledande vid planeringen av kommande aktiviteter med nätverket Arkeologiskt trä och kemi. Ett resultat av detta blev anordnandet av workshop 2, Hur bör riktlinjer för konservering av arkeologiskt trä utvecklas?

I maj 2014 inbjöd Riksantikvarieämbetet nätverket till workshop 3 i praktisk konservering med nationell och internationell expertis: Iron extraction from archaeological wood. En av deltagarna, Dr Zarah Walsh från Albert-Ludwigs-Universität i Freiburg, bjöds åter in att hålla ett seminarium om en helt ny konserveringsmetod på KTH i maj 2015, workshop 5, Next-generation consolidants for archaeological wood conservation.

I november 2014 anordnade Riksantikvarieämbetet ett tvärvetenskapligt forskarseminarium, workshop 4, på Södertörns högskola om skeppet Mars med den samlade forskarkompetensen kring bevarandet av arkeologiskt trä.

I augusti 2015, vid workshop 6, gavs nätverkets medlemmar möjlighet att lämna synpunkter på ett förslag till en europeisk standard för arkeologiskt trä: Standard CENTS 346.

Den 25 november 2015 gick workshop 7 av stapeln på Vasamuseet. Vi ägnade dagen åt att diskutera och reflektera kring behov och villkor för omkonservering av arkeologiskt trä. När bör man omkonservera? Hur bör bedömningen gå till?

Samtliga aktiviteter inom nätverket har bekostats med FoU-medel.