4. 3D-modeller – möjligheter och begränsningar

Ensamma, eller tillsammans  med andra informationsbärare, kan utskrivna 3D-modeller bidra till att ökad tillgänglighet och förståelse för kulturarvsföremål.

Eftersom en 3D-modell aldrig kan förmedla ett objekts materialitet, behöver de ofta kompletteras med materialprover.  En utskriven 3D-modell kan också användas som förlaga för tillverkning av kopior i autentiska material.

Fördelar med 3D-modeller

  • 3D-modeller kan ge taktila och multisensoriska upplevelser av form och volym hos ett objekt, utan att originalet utsätts för fysisk hantering.
  • När ett objekt väl är 3D-digitaliserat, kan det enkelt skalas upp eller ner. En 3D-modell kan på så sätt göra det möjligt att förstora och förstärka små detaljer, som i original är svåra att urskilja, eller skala ner stora objekt till mera hanterlig storlek.
  • Identiska modeller kan snabbt och enkelt massproduceras.
  • 3D-modeller kan användas för att pröva olika rekonstruktionsförslag för saknade delar och färg.
  • 3D-modeller kan användas som prototyper för föremål som sedan tillverkas i andra material – t.ex. smycken som gjuts i silver efter det att rätt storlek har experimenterats fram genom 3D-modeller.
  • 3D-modeller kan genom CT-skanning skapas av objekt som i original är dolda och oåtkomliga – t.ex. amuletter som är inlindade i en mumie eller inre stödkonstruktioner i en skulptur.

Nackdelar med 3D-modeller

  • 3D-modeller är representationer, inte kopior av originalen.
  • Även om en utskriven 3D-modell skapar en exakt avbildning av originalets ytterform, saknas annan information (t.ex. känslan och de fysiska egenskaperna hos originalmaterialen) som kan vara avgörande för förståelsen av föremålet, dess användning och sammanhang.
  • Hållbarheten för många material som används för 3D-utskrift är dålig vid daglig hantering av föremålen i pedagogisk verksamhet och utställningar.
  • 3D-modeller upplevs ofta som ”plastiga” och konstgjorda, med bristande förmåga att återge skarpa, intrikata detaljer hos t.ex. metallföremål med pålödd dekor. Efterbehandling av modellerna, t.ex. för att skapa en metalliknande yta, ger ett ytskikt som är mycket känsligt för nötning och snabbt ser slitet ut.
  • Det är dyrt att skapa fysiska 3D-modeller av hög taktil och visuell kvalitet. Ofta dyrare än att låta en hantverkare tillverka en kopia i autentiskt material.
  • Att skapa och optimera digitala 3D-modeller för utskrift, liksom inställning och underhåll av 3D-skrivare, förutsätter kompetenser och tekniska resurser som ofta inte finns internt hos museer.