Medlemmar i Synskadades Riksförbund undersöker den taktila tillgängligheten hos modeller och kopior av hällristningar från Nämforsen. Till vänster en 3D-utskrift i skala 1:1 av en hällristning från Nämforsen, och till höger en kopia i sten av samma ristning i 50% skala.
Medlemmar i Synskadades Riksförbund undersöker den taktila tillgängligheten hos modeller och kopior av hällristningar från Nämforsen. Till vänster en 3D-utskrift i skala 1:1 av en hällristning från Nämforsen, och till höger en kopia i sten av samma ristning i 50% skala.Foto: Viktor Lindbäck (CC BY)

2. Taktil tillgänglighet

Taktil är ett ord som används för att beskriva överföring av information eller känsla vid beröring. Eftersom många kulturarvsföremål varken får eller kan beröras i original, kan en 3D-modell vara en möjlighet att skapa en taktilt tillgänglig representation av föremålet.

3D-modeller kan också användas som prototyper för tillverkning av kopior i andra material. För personer med synnedsättning, kan möjligheten att via en förminskad skalmodell på en gång kunna känna formen av ett objekt med händerna vara helt avgörande för förståelsen av ett större objekts helhet.

Taktila översättningar kan även göras av 2-dimensionella objekt, som foton och målningar, genom att översätta dem i reliefer med olika djup och strukturer. En vanlig metod för detta är att använda sig av så kallat svällpapper, som genom värmebehandling omtolkar en bild till relief. Ett annat sätt att göra 2-dimensionella bilder taktila är genom kollagebilder. Även foton kan göras både taktilt och visuellt tillgängliga genom att lägga transparenta relieflager över fotot

SvällpappersbilderFoto: Viktor Lindbäck (CC BY)

Komplettera med andra informationsbärare

Även om en 3D-modell kan förmedla form och volym på ett objekt, kan den aldrig återge materialiteten och funktionen hos originalet. Därför behöver 3D-modeller kompletteras med andra informationsbärare, för att ge en så komplett taktil information om originalobjektet som möjligt. Kompletterande taktila informationsbärare kan till exempel vara prover på originalmaterialet.

De taktila informationsbärarna bör även kompletteras med beskrivningar i skrift, tal och punktskrift. Kanske hade också originalobjektet ett ljud som kan återges?

En ljudsatt 3D-modell av hällristningar från Nämforsen. Produkten heter Museum in a Box. Genom ett RFID-chip på undersidan av modellen spelas ett ljudklipp upp, där en guide från Hällristningsmuseet i Nämforsen berättar om ristningarnas innehåll och tolkningar.
En ljudsatt 3D-modell av hällristningar från Nämforsen. Produkten heter Museum in a Box. Genom ett RFID-chip på undersidan av modellen spelas ett ljudklipp upp, där en guide från Hällristningsmuseet i Nämforsen berättar om ristningarnas innehåll och tolkningar.Foto: Viktor Lindbäck (CC BY)