Skohylla Foto: ( CC BY)

Skriften: Stöd för museer i gallringsprocessen

Gallring är en del i ansvarsfull samlingsförvaltning men är ofta både juridiskt och etiskt komplicerad. Läs Riksantikvarieämbetets skrift om vad man bör tänka på i gallringsprocessen.

Stöd för museer i gallringsprocessen – innehåll:
Bakgrund och inledning | Ordförklaringar | Förutsättningar för gallring | Planering | Genomförande | Gallringsbeslut | Avyttring | Dokumentation och avslut | Checklista för gallringsprocessen | Litteraturlista | Bilaga 1 | Bilaga 2

Skriften finns även att ladda ned som pdf från Riksantikvarieämbetets öppna arkiv Samla.

Bakgrund

I den följande texten ges allmän information och stöd till museer vid gallring i samlingarna. Syftet är att möjliggöra att all eventuell gallring, inklusive avyttring, sker på ett etiskt, professionellt och kontrollerat sätt. Innehållet stödjer sig på International Council of Museums (ICOMs) etiska regler och samlingsförvaltningsstandarden Spectrum.

Informationen kan användas av alla typer av museer. Olika organisationer, med olika samlingar, kan dock stöta på skilda frågeställningar inför gallring. För en del museer och en del samlingar kan det vara juridiskt omöjligt att gallra. Alla museer bör därför själva ta reda på vad som gäller för den egna organisationen och utifrån det sätta upp egna riktlinjer och rutiner för hela gallringsprocessen.

Dokumentet omfattar inte vad som gäller juridiskt för olika typer av museer och samlingar. För mer detaljerad information och vägledning kring Museilag (2017:563) och andra aktuella lagar bör lämplig rådgivning sökas. Texten lyfter inte fram någon enskild modell för värdering, prioritering och urval av samlingarna. Varje museum bör ta fram en modell som är anpassad för situationen. Oavsett hur ett museum väljer att agera, bör det tydligt framgå hur och varför ett beslut har fattats.

Dokumentet har tillkommit efter omfattande diskussioner med representanter från olika museer, Svenska ICOM och intresseorganisationen Sveriges museer. Texten har inspirerats av Disposal toolkit från Museums Association i Storbritannien och Retningslinjer for avhending från Kulturrådet i Norge. För mer information om Museums Association och Kulturrådets arbete med etik- och gallringsfrågor se hemsidorna:
www.museumsassociation.org och www.kulturradet.no

Foto: Riksantikvarieämbetet (CC BY)

Inledning

Det kan finnas olika anledningar till att museer behöver gallra objekt ur sina samlingar. Museet kan vilja utveckla samlingarna och göra dem mer relevanta och överskådliga. Vissa objekt kan ha tillkommit utan medvetna val om vad som ska tas emot och sparas. Museet kan ha fått ett förändrat uppdrag eller en ny inriktning som påverkar vad man vill samla in och bevara. I en del fall kan museet ha fått ändrade förutsättningar för att kunna förvalta samlingarna på ett bra sätt.

Oavsett vilket skäl ett museum har för att gallra, måste man alltid komma ihåg att museisamlingar har byggts upp under lång tid, i syftet att de ska bevaras och hållas tillgängliga för framtiden. Objekt har skänkts, testamenterats och samlats in för att fungera som samhällets kollektiva minne. All gallring, inklusive avyttring, kan därför, om den inte utförs på ett etiskt, kontrollerat och dokumenterat sätt, få betydande konsekvenser och skada förtroendet för museet eller museer i allmänhet.

För att svara upp mot behoven nu och i framtiden bör samlingarna tillgängliggöras och utvecklas. Museer behöver balansera uppdraget att skydda och bevara samlingarna mot behovet att utveckla dem genom nyförvärv och gallring. Gallring ingår som en integrerad del i en ansvarsfull samlingsförvaltning, men bör aldrig ske isolerat, okontrollerat och utan noggrann dokumentation.

Gallringen bör vara en del av en övergripande utveckling för alla museets samlingar. En etisk gallring ska ske professionellt och enligt fastställda principer. En grundförutsättning är att museet har egna riktlinjer och rutiner för samlingarna som inkluderar förvärv och gallring. All gallring bör ske öppet, med insyn och ta hänsyn till de förväntningar som finns från olika intressenter på ett professionellt museum. Ambitionen i en etisk gallringsprocess bör alltid vara att de gallrade objektet kan överföras till ett annat museum eller liknande, där de kan få bättre förvaltning och bli mer tillgängliga.

Läs vidare

Porslin i museimagasin Foto: ( CC BY)

Stöd för museer i gallringsprocessen

Gallring är en integrerad del i en ansvarsfull samlingsförvaltning men förutsättningarna varierar mellan olika museer. Riksantikvarieämbetet har tagit fram ett stöd som museer kan använda för att utveckla sina egna riktlinjer kring gallring.

Publikationen Stöd till museer i gallringsprocessen har utformats i samarbete med Svenska ICOM (International Council of Museums), riksförbundet Sveriges museer och flera enskilda museer. Syftet är att vägleda museer som ska ta fram eller revidera sina egna riktlinjer för gallringsprocessen. Både skälen bakom en gallring och förutsättningarna för att genomföra den ser olika ut på olika museer. Skriften ska kunna användas oavsett vilken huvudman museet har och oavsett om det handlar om ett litet eller stort museum.

När kulturarvspropositionen och förslaget om ny museilag presenterades i maj 2017 startade en debatt i media om gallring med utgångspunkt i lagförslaget. Det är viktigt att påpeka att den här skriften inte har något samband med museilagen och den gör inga anspråk på att ge juridisk vägledning.

– Vi svarar inte på hur man ska göra i ett enskilt fall men texten ger exempel på vilka frågor man bör ställa sig när man står inför en gallring, säger Annika Carlsson, utredare vid Riksantikvarieämbetet och projektledare för Stöd till museer i gallringsprocessen.

Läs Stöd till museer i gallringsprocessen på webben.

Läs, skriv ut eller beställ Stöd till museer i gallringsprocessen (DiVA)