Förfallen kåta vid sjön Bajep Sårvejávvres norra strand i Norrbotten.
Förfallen kåta vid sjön Bajep Sårvejávvres norra strand i Norrbotten. Foto: (CC BY)

Storslagen fjällmiljö

Människor har levt i fjällen i tusentals år. Renskötsel har format det vidsträckta landskapet med bland annat betesmarker, visten, vallar, kåtor och härdar. Vidare har gruvbrytning, skogsbruk, och fångstkultur lämnat avtryck, samtidigt som fjälljordbruken har satt sina spår i de södra delarna av fjällen.

Fjällen med sin särpräglade natur är känslig för förändringar. Ett förändrat klimat, tillsammans med ett minskat bete, bidrar till en ökad igenväxning vilket hotar viktiga ekosystem och bevarandet av fjällens öppna kulturlandskap. Många av fjällens fysiska uttryck håller på att försvinna och försämrade möjligheter att bedriva jordbruk och renskötsel i fjällområdet gör att samiska visten, renvallar, mark kring fäbodar, ängs-, betes- och våtslåttermarker försvinner eller växer igen. Något som försvårar för ett bevarande är att kunskapsläget är ofullständigt när det gäller fjällens kulturmiljöer, i synnerhet vad gäller det samiska kulturarvet. Knappt en femtedel av fjällområdet har inventerats de senaste 25 åren.

Exploateringstrycket i fjällen har försvårat för att bevara fjällens kulturmiljöer. Det är framför allt mineralutvinning, skogsbruk, terrängtrafik, transportinfrastruktur, samt vind- och vattenkraft som har en negativ påverkan på kulturmiljön. Utöver dessa påverkar även jakt, fiske, testverksamheter för bilar och flyg, grus- och bergtäkter samt försvars- och rymdverksamheter. Ökad turism och friluftsliv kan likaså leda till slitage och skador kring turistanläggningar och vandringsleder. Samtidigt är ledernas historiska framväxt, användning och utveckling en del av landskapets kulturarv. Vandringsleder kan likaså bidra till att styra besökare så att slitage på andra typer av natur- och kulturmiljöer begränsas.