2. Kulturmiljö – att tänka i tid

Det mest vardagliga kan vara svårt att få syn på. Så är det med kulturmiljö. Den finns överallt där det finns och har funnits människor. Från kust till fjäll. I stad och på landsbygd. I skogsmark och i odlad bygd. Heligt och profant. Gammalt och nästan nytt. Hela miljöer och enskilda lämningar. Kulturmiljön är ofta så självklar att den tas för given, men den kräver både kunskap och omsorg.

Spåren visar att människor har löst de vardagliga problemen på andra sätt och hur de ansträngt sig för att överleva och för att skapa något att vara stolt över. Kulturmiljö ger identitet och sammanhang. Den ger däremot inte svar på hur vi ska ordna våra gemenskaper av idag, men kan vara en mötesplats för samtal.

I ständig förändring

Somligt väljs ut av experter och skyddas genom lagar, annat förs vidare av intresse. Somligt har betraktats som kulturmiljö i hundratals år, annat har vi börjat värdera nyss. Kulturmiljö är ett paradoxalt begrepp. Det är en ändlig resurs, det som förstörs försvinner för alltid. Men det är samtidigt en resurs som fylls på vartefter tiden går. Det som var nytt när vi var unga kan idag vara en kulturmiljö värd att värna.

Mycket försvinner utan att vi märker det eller att det gör något. Annat bevaras genom enskilda människor eller genom att offentliga aktörer lägger resurser på att ta till vara kulturmiljö.

Kulturmiljö handlar om ett gott liv, om attraktiva miljöer och företagande. Kulturmiljö är högt och lågt, allvarligt och lekfullt. Kulturmiljö är materiella spår och berättelser. Men kulturmiljö är också ett perspektiv. När vi kallar något för kulturmiljö förändras vår blick. Kulturmiljö och historia ger inte svar på dagens aktuella problem, men de hjälper oss att ställa frågorna på nytt.

Känslan för tidens gång

Kulturmiljö är ett sätt att få kontakt med det förflutna. Men känslan för tidens gång kan behöva lite hjälp på traven. En gammal grind, en ålderdomlig vägsträckning och en betad hage med järnåldersgravar, men också arbetsplatser, fina hus och fula, påminner om att det välbekanta och vardagliga också inrymmer det annorlunda och i tid avlägsna. Ibland måste den nya tiden få utplåna den plats som varit. Då är det bra att det finns metoder för att dokumentera och minnas. Den möjlighet att uppleva som en genuin och verklig plats kan ge, kan aldrig ersättas. Därför behöver vi tänka till i tid!

Kulturmiljö bär vittnesbörd om att allt förändras och inget är som det varit. Men kulturmiljö ger samtidigt en trygghet i att några gått före oss, och att vi kan välja vägar. Det är också att tänka i tid!

Kraftverk x 2

Vad vi ser som kulturmiljö förändras över tid. Ibland går det ganska snabbt. Fotografiet av bronsåldersröset Olas våle i Värö socken, Halland, tog Pål-Nils Nilsson troligen på 1970-talet. I bakgrunden Ringhals kärnkraftverk. Första spadtaget togs 1969 och byggnadskranarna är fortfarande igång på bilden.

Kulturmiljövården ordnade en konferens på kärnkraftverket Barsebäck år 2002. Det blev en positiv överraskning för personalen att det de sysslade kunde vara viktigt att bevara och berätta om för framtiden. Visionen, som avvecklingspengar skulle finansiera, var annars en tom gräsmatta! Idag forskas på hur vi ska minnas kärnkraftsepoken under de tusentals år framåt när avfallet kommer att vara dödligt farligt.

När röset byggdes på bronsåldern var det en stor kollektiv investering, precis som kärnkraftverket. Den materiella kulturen ger minnet fästpunkter. Vilka ”kraftverk” förmår vi ”se” och bevara?

Kunskapens källa

Kalmar läns museum har under många år arrangerat tidsresor från stenålder till förra sekelsskiftet. Tidsresor är en pedagogisk metod för att reflektera över och jämföra livet då och nu. Historiska perspektiv används för att undersöka aktuella frågor som integrering, demokrati, jämställdhet och försoning.

Kulturmiljö handlar om perspektiv, om att se. Kulturmiljö är då och nu, många tidslager ovanpå varandra och sida vid sida. De flesta av oss ser vad vi fått lära oss se, och det är gott nog. En utvald skara, ofta forskare och konstnärer, men också vem som helst, fångas av något och får så småningom upp ögonen på oss andra. Barn och ungas kontakt med historien ger impulser som ingen vet när eller hur de kommer att mogna.

Kulturarv som konst

Under 1800-talets slut och 1900-talets början blommade den intellektuella och estetiska rörelsen nationalromantik upp. Den återanvände i sin tur företeelser från medeltiden och stormaktstidens göticism. Det egna landet och dess natur, landskap och historiska uttryck – byggnader, fornlämningar eller fornnordisk mytologi och folklig kultur – inspirerade till litteratur och musik, arkitektur och konst.

Den nationella kulturtraditionen användes för att skapa nytt. Och hos flera av företrädarna förenades det nationellt romantiska med politisk radikalism.

Flera av grundarna av Svenska fornminnesföreningen (grundad 1870) var konstnärer, till exempel Mårten Winge och August Malmström. Den senare är känd för sina illustrationer av Fridtjofs saga av Esaias Tegnér (1782-1846). Tegnér var skald, professor i grekiska och biskop. Han skrev på 1820-talet 24 dikter inspirerad av en isländsk saga. Dikterna publicerades först i Götiska förbundets tidskrift Iduna och år 1825 i bokform. Diktverket fick stor spridning även internationellt och gavs ut i ett mycket stort antal upplagor. Den som ville vara bildad hade diktverket och kunde referera till det. Det gällde en bra bit in på 1900-talet.

Konstnärer, författare, arkitekter och konthantverkare använde kulturarv för nya skapelser. Och det de skapade väckte intresse för kulturarvet som sådant.

Patina påverkar

Handtaget till den grind som leder till tennisbanan i det övergivna samhället vid Harsprångets vattenkraftverk i Jokkmokks kommun. Bilden är tagen i september 2008 av Bengt A Lundberg.
Som flest bodde det 2000 människor i detta mönstersamhälle i miniatyr. Det existerade från 1945 till 1967 då de sista anställda flyttade till ett annat vattenkraftverk i närheten, Porjus. Då revs också de sista husen. Harsprångets vattenkraftverk är fortfarande det största i Sverige. Gator, skyltar, gatlyktor och andra detaljer hjälper oss att föreställa oss hur samhället kan ha sett ut.

Tidens gång ger en patina som väcker känslor och funderingar. Hur kulturmiljö ska konserveras och restaureras och bevaras är frågor som fått olika svar under olika epoker. Idag är utgångpunkten att varje objekt är unikt och att åtgärderna får väljas med eftertanke.

  • Skriven av: Eva Fadeel
  • Publicerad: 25 augusti 2017
  • Uppdaterad: 9 oktober 2017