3. Kulturmiljö mår bra av att användas!

Kulturmiljö behöver människor och människor behöver kulturmiljö. Den kulturmiljö som ingen ser eller bryr sig om lever farligt.

Kulturmiljön ska användas, men med respekt och eftertanke. Vilken kulturmiljö är viktig för andra människor i vår samtid? Vilken kulturmiljö ska föras vidare till nya generationer? Vad klarar vi oss utan? Ur det gamla växer det nya, det nya blir det gamla. Miljön runt oss tillförs nya anläggningar och verksamheter. De kan berika eller förstöra. Finns historiska perspektiv och antikvarisk kunskap och kompetens med från början är det möjligt att välja på saklig grund.

Kulturmiljöns tjänster

Kulturmiljön tjänar samhället och människorna på flera sätt. På kort sikt och direkt är den en resurs att tillverka saker och utföra tjänster med – materialkännedom, kulturturism, attraktiva miljöer, regional och lokal utveckling, stadsförnyelse och mycket mer. På längre sikt och mer indirekt är kulturmiljö en resurs att tänka med – kulturmiljö gör samhälle och livsmiljö mer begripliga och greppbara genom exempelvis ikoniska platser och årsringar. Kulturmiljö berör oss och väcker tankar – identitet och egenart vägs mot gemenskap och sammanhållning. När människor ser hur tidens tand sätter sina avtryck i tingen stimuleras vi till att reflektera över tillvarons stora frågor.

Det finns tänkare som anser att mänskligheten skulle ha kunnat undvika klimatkrisen om historiska och humanistiska perspektiv och kompetenser hade getts samma utrymme i samhällsutvecklingen som ekonomiska, tekniska och naturvetenskapliga. Det kan kännas pretentiöst. I EU-kommissionens skrivelse från år 2014 står dock att kulturarvets bidrag till ekonomisk tillväxt och social sammanhållning är undervärderat. I maj samma år enades kulturministrarna om att kulturarv spelar en viktig roll för att skapa och utveckla socialt kapital. Detta bland annat genom att uppmuntra och uppmana medborgarna till deltagande i samhällslivet, förhöja livskvalitet, mångfald och interkulturell dialog och minska sociala skillnader. Rådet lyfte även fram betydelsen för ekonomi och hållbarhetsfrågor. Att det är många aktuella samhällsfrågor där kunskapen om kulturarv inklusive kulturmiljö kan göra skillnad är alltså flera betydelsefulla aktörer ense om.

Länkar

På spåret – att ställa rätt fråga

Människor vid spårvagnshållplats, Slussen i Stockholm 1955. Fotografen heter Pål Nils Nilsson. Marilyn Monroe och Audrey Hepburn var filmstjärnor på modet och kjolarna var fortfarande präglade av 1947 års New Look med markerade midjor och mycket tyg i kjolarna.
De amerikanska jeansen hade också börjat synas, i alla fall på biograferna. Spårvagnar var däremot inte på modet. Redan 1939 hade kommunfullmäktige bestämt att spårvagnstrafiken gradvis skulle upphöra till förmån för tunnelbanan. Man sköt på beslutet under kriget, men tolv år efter att den här bilden togs, år 1967, kom högertrafikomläggningen. Med den försvann spårvagnarna från den centrala staden. Tre blev kvar utanför centrum. Det var privatbilismen som stod i centrum för framtidsvisionerna. År 2010 var det emellertid dags igen och en linje till Djurgården invigdes.

När tätorterna växer så att det knakar och landsbygden avfolkas behövs en genomtänkt förändring av såväl städer som andra landskap. För att ställa de rätta frågorna behöver vi kulturarvets hjälp att förstå skeenden och strukturer.

Testat i tusentals år

Historisk kunskap gör oss bättre rustade att möta klimatförändringar och energiomställning. Att veta hur människor levde före fossila bränslen kan bli avgörande.

På bilden ser vi restaureringsarbeten på Arnö kyrka i Uppland. Traditionella tekniker och material håller länge. Kulturmiljön är en kunskapsbank som behövs för ett klimatsmart samhälle.

Från hedendom till hedonism

En kulturhistorisk beskrivning av Uppsala högar är: högarna har dominerat i det flacka landskapet sedan de uppfördes för 1 500 år sedan. De var delar i ett omfattande rituellt landskap som senare års arkeologiska undersökningar bidragit till att avtäcka. För de kristna under tidig medeltid var det viktigt att genom kyrkobyggande manifestera den nya religionen på denna hedniska plats.
Så högtidligt behöver man emellertid inte förhålla sig till vare sig Uppsala högar eller kulturmiljöer i gemen. Idag är högarna inhägnade för att hindra erosion, men det är för det mesta okej att bara ha roligt med kulturarv, precis som de kälkåkande barnen hade en gång i tiden. Och förresten – varför måste allt vara nyttigt? Kanske är det nyttigt med lite onyttigheter?

Fika med historia

Grinden till gården Norrbys i Väte socken på Gotland. Bilden är tagen i juni 2003 av Bengt A Lundberg. Norrbys är ett kulturreservat som går att besöka under sommarsäsongen.

Norrbys hörde till samma släkt från 1728 till 1995, då den siste ägaren dog. Efter 1930-talets början har inga förändringar skett. Markanvändningen har varit densamma, med undantag av att ängsmarken numera är beväxt med skog. Byggnaderna tillsammans med gårdstomt, infartsallé och kvarndamm är ett byggnadsminne.

Kreativitet är något som kan stimuleras, men inte administreras. Fika på gammalt finporslin, njuta av sockerkaka och saft i en vacker miljö – kan det kanske bidra till att stärka Sveriges konkurrenskraft i världen, ge nya jobb och främja social hållbarhet?

I gammal god stil

Redan i början av förra seklet florerade tankar om att äldre tiders byggnadskultur borde få inspirera nutidens byggande.

”Hemkulturen skulle därigenom höjas bland de bredare lagren och bygdetrevnaden öka. De gamla byggnaderna voro läromästare som höll på att konkurreras ut av utländska stilar.” Ingen skulle uttrycka sig så idag, men visst fortsätter i alla fall föreställningar om en svensk byggnadstradition att påverka både dagens kataloghus och förorter. Fotografiet av en garageinfart i Bollmora (centrum invigt 1965) minner om livskraften i drömmen om den röda stugan.

Vilka byggnadstraditioner har människor som flyttat till Sverige med sig? Hur formar dessa traditioner framtidens kulturarv?

 GÅ TILL KAPITEL 4 – Om länsmuseer och landsantikvarier

  • Skriven av: Eva Fadeel
  • Publicerad: 25 augusti 2017
  • Uppdaterad: 9 oktober 2017