6. Statliga pengar till regional kulturmiljö

Kultursamverkansmodellen ger sedan några år tillbaka de regionala politikerna möjlighet att omfördela medel mellan olika kulturverksamheter på ett sätt som de inte kunnat tidigare. Enskilda museer är inte längre utpekade och preciserade summor fördelas inte av staten. Hittills har dock inte några större omfördelningar skett enligt Myndigheten för Kulturanalys rapporter.

När prioriteringar mellan olika inriktningar kommer upp till diskussion är det som regional politiker, men även tjänsteman, viktigt att känna till att bakom begreppet museiverksamhet i lag (2010:1919) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet, med förordning (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet, så finns kulturmiljö med. I den förordning som tidigare gällde för alla, men idag bara för Stockholms län som inte ingår i modellen – dvs. förordning om statsbidrag till regional kulturverksamhet (1996:1598) – står att ”Bidraget skall ge museerna möjlighet att ta det ansvar för kulturmiljöarbetet som vilar på dem.”

Tanken med statsbidraget till museerna har varit att i princip hälften av bidraget och motfinansieringen ska gå till kulturmiljöarbete. Skillnaderna i verksamhetsinriktning är stora mellan länen, och det är så det är tänkt kunna vara. Mer problematiskt är att det finns tecken som pekar på att kulturmiljö i vissa fall kommit att finansieras huvudsakligen genom uppdragsverksamhet, som arkeologiska undersökningar.

Utredningar och propositioner

I Kulturutredningen, propositionen ”Tid för kultur”, budgetpropositionen för år 2010 eller i Kultursamverkansutredningen finns inget som talar för att kulturmiljö inte skulle vara en uppgift för den regionala politiken att ansvara för. I den sistnämnda betonas också att länsstyrelserna bör involveras i framtagandet av de regionala kulturplanerna för att främja att kulturmiljöintressen tas tillvara. På samma sätt bör Statens kulturråd samråda med Riksantikvarieämbetet. Även i budgetpropositionen för år 2012 betonas de regionala museernas aktiva roll för kulturmiljöarbetet.

Det regionala ansvaret för kulturmiljö

Inget har ändrats i synen på vad de regionala museernas arbete med kulturmiljö är trots att formuleringar i lagar och förordningar ändrats. Som regional politiker har man ett ansvar för kulturmiljö. Visserligen inte på samma sätt som staten genom juridiska och ekonomiska styrmedel, utan genom mjuka styrmedel som information och kommunikation. Det kan vara bra att ha insikten att kulturmiljö aldrig har varit, och heller aldrig kan bli, ett exklusivt ansvar för staten eller för andra offentliga aktörer annat än i en begränsad omfattning. Många delar på ansvaret för denna gemensamma tillgång.

Kulturmiljöarbete förutsätter samverkan med många politikområden utanför kulturpolitiken. Arbetet handlar inte bara om enkelt avgränsade kategorier av lämningar utan kulturmiljö finns från Smygehuk till Treriksröset och är för och av alla. Utmaningen för museerna är att ha en verksamhetsidé om en relation till alla inblandade.

Läs mer om – Statlig finansiering och regionalt kulturmiljöuppdrag

En onödig investering?

En dag år 1894 sattes sig en kvinna att vila på stenmuren vid Mörrums kyrka och förevigades av en okänd fotograf. Namnet Mörrum betyder sank mark eller öppen plats.
Den medeltida kyrkan blev med tiden för liten och gammal. En ombyggd och utvidgad kyrka invigdes 1847 för att rymma en större församling. Det visade sig på lite sikt vara en onödig investering. Missväxt, fattigdom, religiös intolerans och politisk konservatism satte igång utvandringen från Sverige. Mellan åren 1851-1910 emigrerade 39 189 människor från Blekinge. Då flyttade de till Nordamerika och Tyskland. Idag är det städerna som drar till sig människorna. Sedan 2008 lever majoriteten av jordens befolkning i städer. Om femtio år beräknas två tredjedelar vara bosatta i urbana miljöer.

Var ska vi vilja bo i framtiden och vad ska vi ta hand om på de platser som människor flyttar från är frågor som kulturmiljö handlar om.

Kontinuitet i tillvaron

En vinter någon gång mellan 1910 och 1919 skyfflades denna snö på Blasieholmen i Stockholm. Motivet fångades för vykort av Atelier S. Almqvist. Ett ovanligt motiv för ett vykort kan tyckas. Alldagligt och inte påfallande vackert – förutom slottet och riksdagshuset i fonden.

Hästen och mannen är sedan länge båda döda. Slottet och riksdagshuset ligger än idag kvar på samma plats. Kulturmiljön ger kontinuitet i tillvaron. På samma gång minner den om generationernas växling och livsvillkorens förändring.

Statlig finansiering och regionalt kulturmiljöuppdrag

Budgetåret 1977/78 infördes ett nytt statsbidrag till länsmuseerna som kom att gälla i tjugo år. I propositionen sa regeringen att ”Länsmuseets ställning som fri kulturinstitution gör det särskilt lämpat som informationsorgan och opinionsbildare i frågor om kulturmiljön i vidare bemärkelse”.
I slutet på 1980-talet var det åter dags för en statlig satsning. 1989 tillsattes utredningen Kultur i hela landet och åren 1990-1992 delades sammanlagt 225 nya grundbelopp ut. Utredningen pekade ut kulturmiljövård, naturvetenskap/ekologi och konst som viktiga. En uppföljning av grundbeloppsreformen år 1993 visade att 133,5 nya tjänster inrättats varav 70,5 inom de prioriterade områden och då framför allt kulturmiljövård. Ett resultat av de nya bidragssystemen var att landstingen framträdde som aktiva ”ägare” och att museerna började ses som investeringar.

År 1997 infördes ett nytt förenklat bidragssystem. Stödet krävde motprestation från huvudmännen och skulle vara både långsiktigt och utvecklande. I regeringens proposition stipulerades ”I övrigt bör liksom hittills en del av det statliga bidraget till de regionala museerna avse länsmuseernas uppgifter i kulturmiljöarbetet. (1996/97: 3 s. 199). Detta förtydligades i riksdagens skrivelse från 1997 där det konstateras att hälften av anslaget går till kulturmiljöarbete.

GÅ TILL KAPITEL 7 – Gemenskaper och identitet –kulturmiljö som politik

  • Skriven av: Eva Fadeel
  • Publicerad: 25 augusti 2017
  • Uppdaterad: 9 oktober 2017