Första frågan: Vad är kulturmiljö?

Den första fråga de flesta ställer brukar vara – vad är kulturarv och kulturmiljö? Här använder vi kulturmiljö som en precisering och delmängd av kulturarv.

Svaret på frågan landar ofta i uppräkningar av kategorier och objekt. Via Riksantikvarieämbetets webb kan också vem som helst se registren över fornlämningar och byggnader. Det är lättare att avgränsa och räkna upp objekt som har ett skydd. Men uppräkningar ger inte något slutligt svar.

Ett annat svar handlar om hur kulturmiljö tas om hand. Via webben kan den intresserade få tillgång till praktiska instruktioner – föreskrifter, allmänna råd, handböcker och mycket mer finns för olika områden och objekt. Men inte heller detta ger ett fullständigt svar.

Ytterligare ett svar handlar om vad kulturarv och kulturmiljö betyder och gör med oss människor. Kulturmiljö är ett sätt att se och tala om de spår av det förflutna finns överallt omkring oss och berör alla människor i vardagen. Kulturmiljö utgör ett socialt kapital som inspirerar till medborgarnas deltagande i det offentliga livet. Därför är det viktigt att det regionala, offentligt finansierade kulturmiljöarbetet vid museerna har en väl avvägd omfattning och en strategisk inriktning. Men viktigast av allt är engagerade medborgare. De behöver å sin sida politiker som sätter värde på och vill något med kulturmiljö.

En gemensam historia och framtid?

Kulturmiljö och museer har en gemensam historia och en gemensam uppgift. Uppgiften handlar om att främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas. Så lyder dagens nationella mål.

Många museer liksom kulturmiljöarbete har rötter i 1800-talet. Det inre museiarbetet och det yttre, som sker ute i landskapet, har sedan den tiden hört mer eller mindre nära samman. Insamling, dokumentation och information om det egna landskapet har från början varit två sidor av samma mynt. Det är en utmaning för de som har ansvar och inflytande att hitta sambanden och balansen mellan byggnad och utställningar och det landskap som de sprungit ur.

1800-tal och 2000-tal – tider av förändring

Att både kulturmiljöarbete och museer hör samman med framväxten av det moderna industrialiserade Sverige på 1800-talet är en intressant, men mångbottnad historia. 1800-talets engagemang kan ses som reaktioner på att både materiella och immateriella företeelser t.ex. medeltida kyrkor och folkliga traditioner, försvann i högt tempo. Det gällde att agera för att få med sig åtminstone något innan det var för sent. Engagemanget kan också ses som ett sätt att hantera förändringarna, att göra dem uthärdliga. Ytterligare ett betraktelsesätt är att om du har historia så får du en inträdesbiljett till samtalen om samhällets utveckling. Tack vara historia kunde den växande borgarklassen utmana kung och adel om makten i samhället.

Även vi som lever nu kan använda kulturarv och kulturmiljö på många sätt. Det kan vara något som får finnas kvar på marginalen, när det inte är i vägen eller hindrar utvecklingen. Men de kan också ge människor makt och möjlighet att delta eller användas för att förstå förändring i långa tidsperspektiv. Institutioner och handlingsmönster, föreställningar och val påverkas av det förflutna och formar i sin tur en avlägsen framtid. Vi lever i en tid av stora och svåra utmaningar som globalisering, klimat, migration … Hur ska vi människor kunna förstå och påverka det som händer? Kulturarv och kulturmiljö kan ge oss kunskaper, perspektiv och visa på alternativa lösningar och framtider. Före 1800-talet levde alla utan fossila bränslen.

Nationella kulturmiljömål

Sedan 2014 gäller fyra nationella kulturmiljömål.

Regering och riksdag har uttalat att de även ska vara vägledande för kulturmiljöarbetet på regional och kommunal nivå.

  • Ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas.
  • Människors delaktighet i kulturmiljöarbetet och möjlighet att förstå och ta ansvar för kulturmiljön.
  • Ett inkluderande samhälle med kulturmiljön som gemensam källa till kunskap, bildning och upplevelser.
  • En helhetssyn på förvaltningen av landskapet som innebär att kulturmiljön tas till vara i samhällsutvecklingen.

Tre vägmiljöer

Många kan nog identifiera vägbanken med runstenarna, som berättar om vem som byggde bron, som en kulturmiljö från vikingatid värd att värna.
Andra kan övertygas om att den väg som de själva kan åka på idag inte bör breddas och rätas ut. De behöver bara få kunskap om att vägen följer en sträckning som trampades upp för många tusen år sedan, kantad av offerkast och gravar.

De flesta tycker nog att det är svårsmält att en vägskärning från 1970-talet kan betraktas som en kulturmiljö. Ändå är det en imponerande symbol för det bilsamhälle som i grunden förändrade hur vi bor och lever. I spåren av klimatförändringarna är nu detta samhälle inte lika självklart längre. Bilen handlar om individuell status och frihet, men utgör idag ett inte bara praktiskt utan även mentalt hinder för nytänkande. Kan vi pröva vad som händer om vi talar om vägskärningen som kulturarv och börjar minnas bilsamhället? Kan vi skapa en ny framtidskompass för hur vi kan tänka, kon­sumera och transportera?

Jarlabankes bro

Vägen mellan Tisselskog och Håverud

Motorväg i Södermanland

Många aktörer och arbetssätt

Det finns många sätt att arbeta med kulturmiljö och det är många aktörer som påverkar kulturmiljön. Kulturmiljöarbete handlar bland annat om lagstiftning och planering. Kommunerna har en stor roll genom plan- och bygglagen. Men kulturmiljöfrågor finns även i andra delar av den kommunala förvaltningen. I arbetet med kulturmiljö är kunskap, information och kommunikation minst lika viktigt. Ägare, brukare och föreningar arbetar på olika sätt och har nytta av stöd i olika former. Länsstyrelserna ansvarar för tillämpningen av bland annat kulturmiljölagen och de statliga bidragen. Regionala politiker fördelar pengar till regionala museer. De arbetar med vård, dokumentation, insamling, information, utställningar och mycket mer. Både länsstyrelser och museer arbetar alltså med kulturmiljö men inte på samma sätt.

  • Skriven av: Eva Fadeel
  • Publicerad: 25 augusti 2017
  • Uppdaterad: 30 november 2017