Beredskap för krig
Kriget i Ukraina har gjort att frågor om beredskap för kulturarv har blivit mer aktuellt och uppmärksammat. Vi har därför sammanställt information som berör museernas beredskap för krig här.
Civil beredskap är ett samlingsnamn för krisberedskap och civilt försvar. På denna sida kan du läsa mer om civil beredskap och dess relation till totalförsvaret.
Hur kan ett museum förbereda sig för en kris och krig?
- Se till att museet gör en riskanalys för sina samlingar. I riskanalysen bör man även ta upp hotet som krig innebär. Riksantikvarieämbetet har tagit fram ett verktyg för riskanalys. Ladda ner verktyget här.
- Gör en plan för hur museet ska hantera en katastrof. Där behöver man ta upp hur man ska hantera krig och väpnad konflikt. Mallar för katastrofplaner och prioriteringskort finns här.
- Gör en prioritering av vilka föremål eller delar av samlingen som kan vara aktuella att föra undan vid händelse av krig. Utgår då ifrån riskanalysen och katastrofplanen.
- Genom övningar kan man testa och utveckla katastrofplanen. Mer om olika övningar finns att ta del av här.
Behöver museerna förbereda för evakuering av samlingar och vilka ska de samarbeta med?
I händelse av krig i Sverige gäller lagen (1992:1402) om undanförsel och förstöring och förordningen (1993:243) om undanförsel och förstöring.
- Statens försvarshistoriska museer, Riksarkivet, Kungl. biblioteket, Riksantikvarieämbetet, Statens historiska museer, Nationalmuseum, Moderna museet, Statens musikverk, Naturhistoriska riksmuseet, Statens museer för världskultur, Statens maritima och transporthistoriska museer och Statens centrum för arkitektur och design, Riksarkivet, Kungliga biblioteket och Riksantikvarieämbetet ska, var och en inom sitt ansvarsområde, planera hur arkivhandlingar, böcker, konstverk, natur- och kulturhistoriska föremål ska undanföras. Dessa myndigheter ska vid planläggningen samråda med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.
- Länsstyrelserna ska planlägga den undanförsel i det egna länet men inte för det som nämns ovan. Länsstyrelsen ska därvid samråda med Försvarsmakten.
Det pågår dialog om detta med MSB och länsstyrelserna.
1954 års Haagkonvention
En viktig del i beredskapsarbetet är utmärkning av kulturegendomar enligt 1954 års Haagkonvention om skydd för kulturegendom i händelse av väpnad konflikt jämte två tilläggsprotokoll.
Konventionen syftar till att skydda kulturegendom i händelse av en väpnad konflikt. Den ger bland annat ett folkrättsligt skydd i väpnad konflikt för fast och lös egendom av stor betydelse för varje folks kulturarv. Sådan kulturegendom kan, efter tillstånd av Riksantikvarieämbetet, märkas ut med det internationella kännetecknet för kulturegendom som består av en blåvit sköld.
Kan museer märkas med en blåvit sköld?
Ja, både byggnader vars huvudändamål är att vara förvarings- och utställningsplats, som museer och arkiv, och lös kulturegendom omfattas av definitionen av kulturegendom i 1954 års Haagkonvention.
Vem bestämmer om museet ska har en blåvit sköld?
Länsstyrelsen i länet där museet finns avgör om museet ska utmärkas med en blåvit sköld. De söker därefter tillstånd från Riksantikvarieämbetet för att göra utmärkningen.
Vad gör Riksantikvarieämbetet nu?
För närvarande pågår arbeten med att stödja museerna i arbetet med riskanalyser och katastrofplaner genom exempelvis studiecirklar och webbmöten.
En översättning av handboken ”Hotat kulturarv, evakuering av kulturföremål i en krissituation” till svenska finns nu att ladda ner här. Den finns även på ukrainska.