Översvämningar
Varje år drabbas flera kulturhistoriska byggnader och museer av vattenskador. Vattenskadorna kan uppstå till följd av höga vattenstånd i sjöar och vattendrag, havsnivåhöjningar, skyfall, läckande vattenledningar.
I ett förändrat klimat kommer högre vattenstånd och skyfall att bli vanligare. Därför görs karteringar och planer för att motverka skador. Kommuner och länsstyrelser har information om var översvämningar kan förväntas. Vädervarningar utfärdas av SMHI.
Vattenskador kan orsaka en rad följdskador och dessa förvärras om man inte agerar i tid. Därför är det viktigt att upptäcka vattenskador tidigt och se till att skadan åtgärdas. Många vattenskador på och i byggnader och samlingar kan förhindras genom systematisk övervakning och kontinuerligt underhåll.
Vissa förebyggande åtgärder för översvämningar kan påverka kulturmiljöer och kulturlanskap negativt, exempelvis invallningar och byte av markbeläggning. Därför behövs tidigt samråd med olika kompetenser för att kunna förebygga översvämningar med minst möjliga påverkan på de kulturhistoriska värdena.
Material som blivit vattendränkt behöver torkas upp fort, annars riskerar det att mögla. Många material behöver torkas under översyn av kulturvårdsexperter för att inte få följdskador som sprickor, färgfällning eller deformation. I vissa fall kan det vara bra att frysa materialet i väntan på professionellt omhändertagande.
Film om översvämningen i Gävle
Översvämningen i Gävle 2021 överraskade alla. I Länsmuseet Gävleborg rann vatten in genom dörrar och trängde delvis upp underifrån.
Riksantikvarieämbetet och Länsmuseet Gävleborg har tillsammans sammanställt en film med erfarenheter från översvämningen samt tips och råd om hur museer och arkiv kan förbereda sig för att hantera liknande händelser. Vilka kontakter och förberedelser är viktiga, hur agerar man praktiskt och hur hanterar man stora mängder vattenskadat material?