Almedalen – Det svenska filmundret, ett resultat av svensk filmpolitik?

”Film is a vital tool for education, communication and entertainment.” Det var ingången på en av föreläsningarna som arrangerades av Svenska Filminstitutet under Almedalsveckan. Jonathan Olsberg, filmindustriell analytiker (UK), SPI Limited, pratade om media literacy. På svenska kallas det mediekompetens och innebär hur vi förstår och använder film samtidigt som vi förhåller oss kritiska och analytiska till innehållet. Mediekompetensen är något vi lär oss och utvecklar genom att titta på rörliga bilder.

Genom film förstår vi oss själva och vår omvärld och vi skapar också en stor del av vår identitet genom att aktivt titta på film och annan rörligt media. Film kan bli ett sätt att förhålla sig till livet – man hittar olika identiteter i olika filmroller. Tidigare var identiteten i stort sett fast och fixerad och traditionen valde åt individen. Barn och ungdomar visste ofta vad som väntade. Var föräldrarna bönder eller skräddare var det ganska troligt att de själva gick i samma fotspår. Idag har det självklara avnaturaliserats. Subkulturer inom film kan ses som symboliska uttryck för att bearbeta sociala, psykiska, kulturella och existentiella villkor för ungdomar och vuxna i deras sökande efter en identitet och livsfilosofiska funderingar.

 

En svensk film som ofta brukar nämnas som betydelsefull i identitetsskapandet hos ungdomar är Fucking Åmål (1998) som för första gången beskrev en kärlekshistoria ur ett lesbiskt perspektiv. 13 år senare refereras det fortfarande till filmen. Kanske beror det på att det var en film som skildrade kärlek och identitet ur ett icke heteronormativt perspektiv på ett så bra sätt att den fortfarande fungerar som en viktig milstolpe i svensk filmhistoria? Eller kan man tolka det som att det görs för få filmer överlag som skildrar livet, kärleken och identiteten ur ett icke heterosexuellt perspektiv? 29 juli har Kyss mig (2011) premiär där vuxnas identitetssökande, normer och moraliska dilemman ifrågasätts.

Film kan både vara ett verktyg för att förstå sig själv och sin omvärld och samtidigt vara en drivkraft för kreativt växande. Som exempel tog Olsberg den brittiska filmen Bend it like Beckham (2002) och hur antalet unga indiska studenter hade ökat i Storbritannien efter filmens genombrott (trots att den inte ens släpptes i Indien!).

Sören Staermose, producent på Yellowbird, berättade om Milleniumtriologin som ett exempel på hur svensk film har ökat i intresse de senaste åren. Milleniumtriologin har tillsammans sålt 20 miljoner biljetter och 120 miljoner har sett de svenska filmerna när alla visningsfönster räknas in (bio, dvd, TV). Som en direkt verkan av filmerna ökade turismen i Stockholmsområdet med 3 % mellan åren 2009 och 2013 och gav en merkonsumtion på 430 miljoner kronor.

Kulturen är också ett sätt att få människan att må bra, konstaterade Helena Danielsson, producent på Hepp Film som har gjort bland annat Svinalängorna (2010) och Det enda rationella (2009), två filmer som har rönt mycket uppmärksamhet både i Sverige och utomlands och underströk också samtidigt att det offentliga stödet från Svenska filminstitutet är absolut nödvändigt för att kvalitetsfilmer ska kunna produceras i Sverige. Svensk film har blivit ett internationellt varumärke, kanske tack vare den filmpolitik som har gett den dess förutsättningar. Med Svenska Filminstitutets ekonomiska stöd till branschen har svensk film satt Sverige på kartan och deltagit i alla de mest prestigefyllda filmfestivalerna i Cannes, Berlin och Venedig. Svensk filmpolitik har genererat både kvalitativa och ekonomiska vinningar för utövare såväl som för publik. Vad kan vi i utställningssektorn lära oss av våra kollegor? Hur går vi till väga för att skapa ”det svenska utställningsundret” de kommande åren? Vi måste tillsammans ta fram strategier för och hitta nya ingångar till relevans, identitetsbyggande och vilken sorts tillgänglighet utställningen som medium erbjuder.

Lotta Granqvist

  • Skriven av: Webbredaktionen
  • Publicerad: 31 augusti 2011
  • Uppdaterad: 31 augusti 2011