Arkitekturtävlingen avgjord

Det vinnande bidraget ”Art in the city” från franska ”Moreau Kusunoki Architectes” föreställer en rad sammankopplade paviljonger. Byggnaden är uppbyggd kring en övertäckt gata.

Kommer Guggenheims planer på ett nytt museum i Helsingfors stoppas i en 68:ornas sista kamp? Debatten om museets vara eller icke vara i den finska huvudstaden fortsätter och trycket ökar nu när arkitekttävlingen avgjorts. Vill staden ha projektet som man själva initierade en gång i tiden, eller inte?

Debatten om ett eventuellt Guggenheim Helsinki har pågått i fyra år och tre frågor är särskilt återkommande. Den första och kanske mest centrala är finansieringen. Vem ska bekosta byggnaden, betala licensavgiften till Guggenheim och för de kommande utställningarna? 2012 röstade Helsingfors politiker nej till Guggenheim. Museet ansågs för dyrt, och har därför återkommit med ett reviderat förslag som i korthet bygger på mindre skattemedel och mer privata medel, samt lägre administrarionskonstnader och större ekonomiskt ansvar för Guggenheim-stiftelsen. 
Enligt svenska YLE beräknas kostnaden för bara museibygget till 156 miljoner euro. 28 miljoner euro av dessa kommer från privata medel, och de kvarvarande 128 miljoner euro ska betalas av finska staten och Helsingfors stad. 

Museernas Starbucks?
Helsingfors kommunfullmäktige väntar just nu på flera utredningar om museet innan de fattar beslut. Den andra av de tre återkommande frågorna i debatten rör arkitekturen. Hur skulle Guggenheims byggnad påverka Helsingfors stadsbild? Och den tredje är Guggenheim som sådant. Är Guggenheim ett museernas Starbucks eller kan det bidra med något nytt och spännande till Helsingfors och Finlands kulturliv? SPANA! har pratat med ett par personer med engagemang i Guggenheim-debatten i Finland, och bland dem Ari Wiseman, vice ordförande för Guggenheim-stiftelsen. Han berättar att det var Helsingfors stad som kontaktade dem om ett museum.
– Guggenheim kontaktas ofta av olika städer. Vanligtvis säger vi nej, men Helsingfors var intresserade av att göra något nyskapande så att vi tillsammans skulle kunna bygga ett framtidens museum. Vi bygger inte en kopia av Guggenheim i New York eller i Bilbao, utan museet kommer att utvecklas tillsammans med aktörer och kulturarbetare i Helsingfors.

Kompletterande fokus
Av kritiker jämförs Guggenheim ibland med en kedja, men enligt Ari Wiseman är att bygga fler museer inte något centralt för dem.
– Vi strävar inte efter att expandera, men Helsingfors var en bra möjlighet. Vi ville hitta en plats där vi kunde komma i kontakt med en ny publik och konstnärer. Design och arkitektur är mycket viktigt i Finland och de nordiska länderna. Vi har inte så mycket av det i våra andra museer och skulle gärna ha mer, säger Ari Wiseman.

Skapas lokalt
Han säger att museet kommer att ha en samling, men att den inte kommer vara bas för utställningarna.
–Verk kan komma att införskaffas, men utställningarna kommer att vara tillfälliga och skapas av folk i Helsingfors. Det är inte bara regionala konstnärer, utan också internationella som ska visas. Museet skulle också kunna visa utställningar som är gjorda i New York och Bilbao. En annan idé är att titta på skärningspunkten mellan konst, arkitektur och design, berättar Ari Wiseman.

Historien går igen
Susanna Pettersson är chef på Ateneum, Finlands nationalgalleri, och menar att debatten kring Guggenheim känns igen från den som pågick på 1870- och 80-talet när Ateneum skulle byggas.
– Då kritiserades också läget. Det var fel att med en museibyggnad bredvid järnvägsstationen. Man sa att det var alldeles för dyrt. Ateneum kallades för ”miljonpalats”. Konceptet, som var taget från ett museum i London, var fel. Konstnärerna ansåg att deras värde skulle minska om de var tvungna att presentera sina verk under samma tak som hantverkare, säger Susanna Pettersson. 

”Anti-amerikanism”
Laura Kolbe är historieprofessor och sitter i Helsingfors kommunfullmäktige för Centern i Finland. Hon tror att Guggenheim, med sitt kunnande, kan tillföra Helsingfors mycket.
–  De skulle också kunna skaka om gamla självgoda strukturer, säger hon.
När Laura Kolbe ska beskriva motståndet menar hon att det delvis handlar om anti-amerikanism och finsk nationalism.
– Det här är en sista 70-talsnostaligisk kamp för att inte ha amerikanska fenomen i kulturlivet. Guggenheim symboliserar USA av någon anledning. Det finns också konstnärer och intellektuella vars kritik kan uppfattas som nationalistisk. Finland är ett litet land med en mycket starkt nationalistiskt kulturliv. När en utomstående aktör kommer in så ses det som ett hot mot etablissemangets konstsyn och intressen. Få analyserar förslaget och vad Guggenheims museum egentligen innebär.
– Det handlar mycket om emotion. Det är ju så man skapar politik nu för tiden. Det är inte en saklig argumentation, utan mytologi kring de här frågorna. Under ytan finns gamla attityder som människor inte är villiga att förändra. Vi lever i emotionerna, populismens och nationalismens tidevarv och en sådan här diskussion är typisk, säger Laura Kolbe.

”Låg argumentation”
Karin Taipale är stadsforskare och sitter i kommunfullmäktige för Socialdemokraterna. Hon är kritisk mot museet, men vänder sig mot idén att motståndet mot Guggenheim skulle bero  på anti-amerikanism.
– Det påstås att de som är emot Guggenheim är kommunister och maoister. Det är ett mycket lågt sätt att argumentera och de som säger så borde istället analysera sina egna ståndpunkter. Jag älskar USA och har bott fyra år i New York. Men jag ser inga goda skäl varför Guggenheim ska bygga en utställningslokal i Helsingfors med skattebetalarnas pengar på den här väldigt speciella platsen.
Hon ser flera typer av kritik mot Guggenheim .
– Olika grupper är kritiska mot museet av olika skäl. En del tycker inte att museet gör något för konsten. Andra säger att det här inte är något som skattebetalarna ska betala. Särskilt inte eftersom det är oklart hur mycket det skulle kosta. Det har talats om 140 miljoner euro för  byggnaden, men sedan tillkommer licensavgift och andra kostnader.

Laddade anspråk
Kaarin Taipale kritiserar inte bara finansieringen, utan också centrala delar i projektet.
– I instruktionerna till tävlingen så säger Guggenheim att de kommer att bli den nya symbolen för Helsingfors. Hur skulle stockholmarna känna om Guggenheim sa att de skulle bli den nya symbolen för Stockholm, istället för till exempel kungliga slottet?  
– Konstnärer har skapat grupper kritiska till museet, till exempel Checkpoint Helsinki, som är internationella. De vill istället skapa en samling med unga utländska konstnärer. Vi skulle kunna ha en bra samling om 20 eller 50 år precis som Moderna museet i Stockholm. Guggenheim är inte ett muséum, utan en konsthall. Vi får inga konstverk som kommer vara här permanent, säger Kaarin Taipale.

”Måste ses som process”
Susanna Pettersson ser istället att byggandet av Guggenheim-museet är en process.
– Jag ser inte Guggenheim som en kedja. När man bygger ett museum på ett nytt ställe måste man noga studera miljön, publiken och mycket annat. Man kan inte bara komma in med ett färdigt koncept. Jag tycker att Guggenheims strategi har varit bra. Alla deras museer är olika. 
Hon säger att eftersom diskussionen handlar om pengar så blir de som verkar på kulturfältet nervösa för sina egna resurser.
– Det är förståeligt. Konstruktiv kritik är alltid välkommen, men istället för att kritisera bara för att kritisera så tycker jag att det skulle vara bättre att försöka analysera vad Guggenheim betyder för hela kulturfältet och ekonomin. När vi har starka aktörer är det lättare att locka turister och vanliga museibesökare. Personligen tycker jag att Guggenheim ska vara oerhört välkommet till Helsingfors. Vi har redan fantastiska museer i här, men vi blir ännu rikare om vi kan få en sådan storspelare i gänget.

500 sysselsatta
Enligt Helsingfors handelskammares beräkningar skulle museet innebära en ekonomisk injektion på över 40 miljoner euro. Finska staten och Helsingfors skulle få in 3 miljoner euro netto enbart i skatteintäkter, och projektet skulle sysselsätta 500 människor direkt och indirekt.

  • Skriven av: Webbredaktionen
  • Publicerad: 25 juni 2015
  • Uppdaterad: 25 juni 2015