Doftprover Spritmuseum
Doftprover i utställningen Berusande trädgård på Spritmuseum. Foto: Per Myrehed (CC BY)

Subtila dofter sätter stämningen

Det har talats i flera år om doftdesignens genombrott – och kanske har det redan skett. Spritmuseum var tidiga med doftmaskiner men använder enkla hemmabyggda lösningar för de interaktiva doftstationerna.
– En urgammal lösning har visat sig vara den bästa, säger utställningsproducenten Anna-Karin Svanberg.

I Fotografiskas butik sprider maskiner ut en lätt doft av läder och böcker, i Mood-gallerian på kan besökarna ana en svag blommig doft, medan den som kliver in på Hotell Diplomat kan förnimma doften av sandelträ och kardemumma.
Tre exempel från Stockholm som visar att doftdesign har blivit ett etablerat inslag i  kommersiella miljöer. Och det är sannolikt vanligare än många tror, menar Malin Isberg, projektledare på företaget Lexter ljuddesign, som arbetar med både ljudarkitektur och doftdesign:
– Ja, dofterna ligger oftast på en så låg nivå, eller smälter samman med en miljö så väl att man inte alltid tänker på att det är doftdesignat.


Malin Isberg, projektledare på Lexter Ljuddesign.

För bakgrundsdofterna ska knappt uppfattas, bara förstärka en stämning. En svag kanelbullsdoft kan till exempel skapa en hemtrevlig atmosfär.
– Dofterna ska gå hand i hand med det man vill uttrycka, säger Malin Isberg.

Att förstärka stämningar med dofter är fortfarande inte särskilt vanligt på museer men några anmärkningsvärda exempel finns och bakom flera av dem står konstnären och forskaren Sissel Tolaas. Det var hon som återskapade lukten av första världskriget till en utställning på Dresdens Militärhistoriska museum.

Till utställningen Beauty på Cooper Hewitt design triennial i New York har hon skapat ett verk där lukt finns inkapslad i en särskild sorts målarfärg. Genom att skrapa lite på väggen frigörs lukten av multnande löv i Central Park (det är åtminstone den doften hon har försökt återskapa i sitt laboratorium).

– Idag har våra miljöer steriliserats och formgetts med raka linjer och vita väggar. Lukt, per definition, passar inte in i detta. När någonting är rent så luktar det inte. Det gäller också våra kroppar – de har steriliserats och våra kroppslukter ersatts av deodoranter och parfym, säger hon till DIK-tidningen Ping.

Hur skulle det då gå till om ett museum skulle vilja doftsätta en utställning? De frågor Malin Isberg börjar med att ställa inför ett nytt projekt är:

– Vad vill vi att de människor som besöker utställningen ska uppleva?
– Hur stor yta handlar det om?
– Ska lösningen vara fast eller portabel?
– Ska det vara ett jämnt doftflöde eller ska doften aktiveras av besökaren?
– Hur ser luftflödet ut?
– Hur rör sig människor i rummet?
– Vilken ventilationslösning finns som påverkar doften?
– Finns det entréer eller dörrar som öppnas så att luft utifrån kommer in?

Det går att programmera maskinerna så att de till exempel bara puffar ut doft under öppettiderna, eller att intensitetsnivån förändras under dagen. Doften kan också triggas av rörelsesensorer. Det går också att ha en eller flera doftspridare kopplade till samma motor, alltså att samma motor kan användas till att sprida ut olika dofter enligt ett programmerat schema.

Därefter är det dags för doftcasting. Och finns det ingen lukt i doftbiblioteket som passar får man gå till labbet och ta fram en ny. Sissel Tolaas utgick från nedskrivna vittnesskildringar när hon tog fram första världskrigets doft – varför inte göra på samma sätt om man vill doftsätta en egyptisk gravkammare, en marknadsplats längs Sidenvägen eller en samling med näverslöjd?

– Jag ser en stor potential att göra mycket på museer med doft. Det finns ingen brandvägg i oss när det gäller dofter – de har en direkt koppling till limbiska systemet som är aktivt vid lagring av minnen, säger Malin Isberg.

När Vin- och sprithistoriska museet blev Spritmuseum och flyttade till Galärskjulen på Djurgården inkorporerades både doft- och ljuddesign i basutställningen Spritlandet Sverige. Utställningen är indelad i årstider där var och en ackompanjeras av en knappt förnimbar doft som sprids från maskiner i taket. Vinterkänslan förstärks av en pepparmintsdoft medan högsommaren drar åt jordgubbar. Men på en så låg nivå att det knappast märks.

– När vi frågade en fokusgrupp innan sommaren om deras upplevelse av Spritlandet Sverige hade de inte uppfattat miljödofterna. De uppfattade inte ljuden heller, säger Anna-Karin Svanberg, utställningsproducent på Spritmuseum.

Men när personerna i fokusgrugruppen fick veta att det fanns ljud och doft i bakgrunden trodde de själva att det hade bidragit till upplevelsen.

– De var väldigt samstämmiga med att de upplevde utställningen som ”härlig, stämningsfull & vacker, sinnlig och rofylld, som att gå in i en annan värld.” Något de inte förväntat sig av en utställning på ett museum, säger Anna-Karin Svanberg.

– Och om man stänger av ljudet som ligger i utställningen blir det förfärligt. Då hörs andra surrande ljud från fläktar till exempel. Dessutom hör man spill-ljud från filmerna i utställningen.
Hur det skulle lukta om de tog bort miljödofterna vet de inte, eftersom det inte har testats, men sannolikt är det som med ljuden, att de bidrar till atmosfären i det fördolda.

Utöver de diskreta dofterna jobbar museet med starkare luktinslag som besökarna själva får styra.
– Vi använder en urgammal lösning som har visat sig vara den bästa. Gamla Vin- och spritmuseet uppfann en doftorgel med spakar och trattar där besökarna kunde testa olika dofter. Den lösning vi har nu bygger på doftorgelns princip, säger Anna-Karin Svanberg.

I Berusande trädgård: Odla drickbart kan besökarna lukta på 15 olika växtdofter. Doftessenserna har placerats i flaskor förslutna med en propp med två hål i. I det ena hålet finns en slang med en enkel gummipump, det andra hålet går upp i en tratt. Därigenom kan besökarna pumpa så att det kommer en doftpuff i tratten.

– Vissa dofter går inte att få fram naturligt – då är frågan: Ska vi fejka? Oftast har vi landat i att vi hellre väljer bort de dofter som vi inte kan återskapa naturligt, säger Anna-Karin Svanberg.

Hur jobbar ni med dofter på ert museum? Har du sett någon spännande doftlösning någon annanstans?

  • Skriven av: Lina Wennersten
  • Publicerad:
  • Uppdaterad: