Blåhjon – Callidium violaceum

Om insekten

Finns i hela Norden utom på Island och allra längst i norr. Blåhjon tillhör familjen långhorningar. Larverna utvecklas i dött och uttorkat barrträ där barken fortfarande sitter kvar. Gran och tall kan angripas, liksom andra barrträslag.

Vuxen Skalbaggen är 10-15 mm lång. Kroppen är mörk med en karakteristiskt blå till violett, metalliskt skimrande ovansida. Antennerna är långa, ca 2/3 av kroppslängden. Larven Larven är 10 till 18 mm lång och vitaktig. Huvudet har ett par punktögon. Larven kan vara svår att skilja från husbockens larv. Blåhjonets larver efterlämnar tvåfärgat borrmjöl med ljusa partiklar från veden och mörka partiklar från barken, medan husbockens larver efterlämnar ljust borrmjöl. Borrmjölets utseende kan därför vara ett viktigt kännetecken för att skilja angrepp av de två arterna åt.

Levnadsbetingelse

Honan lägger äggen mellan barken och veden på barrträd, och några centimeter in i så kallade puppkammare. Larven utvecklas under barken och livnär sig på bark och det yttersta lagret av splintveden. Den lever enbart på virke med bark och på döende, döda eller redan fällda träd.

Skador

Larverna gnager breda, platta och slingrande gångar under barken och ytligt i veden. När den vuxna skalbaggen lämnar virket bildas ovala flyghål. Angreppen är vanligtvis ytliga och utgör normalt ingen fara för träkonstruktionens bärighet, men kan orsaka synliga skador på virke och träföremål där bark finns kvar. Skalbaggarna kan även gnaga sig igenom material som täcker virket, vilket exempelvis kan orsaka läckage om taktäckningsmaterial skadas.

Förebyggande åtgärder

Undvik att ta in eller förvara barkförsett barrträ och ved i eller nära utrymmen där samlingar förvaras. Kontrollera träföremål, virke och ved med kvarvarande bark efter spår av angrepp. Arbeta med städning och undersök föremålen för att upptäcka angrepp. Borrmjöl är ett tecken på aktivt angrepp.

Kontrollera träkonstruktioner där bark finns kvar regelbundet efter tecken på angrepp, såsom gångar under barken, borrmjöl och flyghål. Blåhjon är beroende av bark för sin utveckling.

Att upptäcka angrepp

Tecken på blåhjon är breda och slingrande gångar direkt under barken samt tvåfärgat borrmjöl med både ljusa och mörka partiklar. Skalbaggarnas flyghål är ca 3×6 mm ovala hål med ovala kanter. Vuxna blåvioletta skalbaggar kan påträffas, framför allt under sommaren.

Fällor

Klisterfällor kan användas för att upptäcka vuxna blåhjon som rör sig inomhus. Fällorna kan vara ett komplement till den visuella kontrollen, men det viktigaste är att undersöka virke och föremål med kvarsittande bark efter gångar, borrmjöl och hål.

Åtgärder vid angrepp

Identifiera vilket föremål eller virke angreppet kommer från och bedöm om angreppet är aktivt. Angripna föremål bör isoleras från övriga samlingen, området saneras och föremålet behandlas.

Vid ett aktivt angrepp kan föremålet exempelvis behandlas genom frysning eller kontrollerad värmebehandling, om materialet tål behandlingen. Rådgör vid behov med konservator.

För frysning, se Vårda väl – Bekämpa skadeinsekter med frysning.

Kemisk bekämpning bör endast övervägas i sista hand. Kontakta vid behov en skadedjursfirma med erfarenhet av träskadeinsekter.

Vid angrepp i byggnadskonstruktioner bör en sakkunnig bedöma angreppets omfattning. I kulturhistoriskt värdefulla byggnader bör lämpliga åtgärder bedömas i samråd med antikvarisk kompetens.

• Latin: Callidium violaceum
• Danska: Violbuk
• Norska: Blåbukk
• Finska: –
• Engelska: Callidium violaceum
• Tyska: Blauer Scheibenbock