Tillstånd att använda det internationella kännetecknet för kulturegendom

Här finns information om ansökan om tillstånd att använda det internationella kännetecknet för märkning av betydelsefulla kulturegendomar med Haagkonventionens emblem för skydd av kulturegendom.

En vapensköld med vita och blå fält.
Märket med en vapensköld med spetsen nedåt med ett blåvitt snedkors motsvarar att kulturegendomen är skyddad enligt 1954 års Haagkonvention.

Det internationella kännetecknet för kulturegendom

Enligt 2 § 7 p. lagen (2014:812) om skydd för kännetecken i den internationella humanitära rätten skyddas märket som utmärker kulturegendom och som består av en vapensköld med spetsen nedåt och med ett blåvitt snedkors.

Kännetecknet för kulturegendom får endast användas efter att

  • tillstånd getts av Riksantikvarieämbetet
  • och om användningen är förenlig med bestämmelserna i Haagkonventionen den 14 maj 1954 om skydd för kulturegendom i händelse av väpnad konflikt jämte tilläggsprotokoll (SÖ 1985:7) (1954 års Haagkonvention).

Märket med en vapensköld med spetsen nedåt med ett blåvitt snedkors motsvarar att kulturegendomen är skyddad enligt 1954 års Haagkonvention.

För utmärkningen av kulturegendom som inte står under särskilt skydd ansvarar Länsstyrelsen enligt 25 § 2 st. totalförsvarets folkrättsförordning (1990:12). Riksantikvarieämbetet har tagit fram verkställighetsföreskrifter för hur utmärkningen sedan ska ske med stöd av 25 § 3 st.

Ansökan om tillstånd

En länsstyrelses ansökan om tillstånd att använda det internationella kännetecknet för kulturegendom ska göras skriftligt till Riksantikvarieämbetet. Ansökan ska enligt 20 b § Totalförsvarets folkrättsförordning (1990:12) innehålla uppgifter om:

  1. Sökandens namn eller firma och adress. Ange Länsstyrelsens fullständiga namn.
  2. Vilket kännetecken som ansökan avser,
  3. Ändamålen med användningen av kännetecknet, och
  4. De omständigheter i övrigt som är av betydelse för prövningen av ärendet.

Skicka ansökan till

Riksantikvarieämbetet
Box 1114
621 22 Visby

registrator@raa.se

Det internationella kännetecknet för kulturegendom

1954 års Haagkonvention om skydd av kulturegendom i händelse av väpnad konflikt

ART. 1 – Definition av kulturegendom

I denna konvention avses med term en ”kulturegendom”, utan hänsyn till ursprung eller äganderätt,

  1. a) fast och lös egendom av stor betydelse för varje folks kulturarv, såsom minnesmärken, kyrkliga eller profana, av arkitektonisk, konstnärlig eller historisk art; arkeologiska miljöer; grupper av byggnader som i sin helhet har historiskt eller konstnärligt intresse; konstverk; manuskript, böcker och andra föremål av konstnärligt, historiskt eller arkeologiskt intresse; såväl som vetenskapliga samlingar och betydande samlingar av böcker eller arkiv eller av reproduktioner av de objekt som ovan beskrivits;
  2. b) byggnader vars huvudändamål är att vara förvarings- och utställningsplats för sådan lös kulturegendom som anges under a), såsom museer, stora bibliotek, arkiv och skyddsrum som i händelse av väpnad konflikt kan ge skydd för den lösa kulturegendom som anges under a);
  3. c) centra som inrymmer ett stort antal av sådan kulturegendom som anges under a) och b) och som i det följande kallas “centra för minnesmärken” .

ART. 6 1) – Märkning av kulturegendom

I enlighet med bestämmelserna i artikel 16 kan kulturegendom förses med ett karakteristiskt emblem för att underlätta identifieringen av denna.

ART. 16 1) – Konventionens emblem

Konventionens karaktäristiska emblem skall ha formen av en vapensköld med spetsen nedåt, med ett blå-vitt snedkors (en sköld bestående av en kungsblå fyrkant, vars ena hörn bildar sköldens spets, och en kungsblå triangel ovanför fyrkanten samt en vit triangel på vardera sidan).

Artikel 17 punkt 2 a) – Användning av emblemet

Den karakteristiska symbolen kan användas ensam uteslutande för att identifiera
kulturegendom som inte står under särskilt skydd.

Artikel 17 punkt 3

Under väpnad konflikt är det förbjudet att använda det karakteristiska emblemet i andra fall än de som nämns i de föregående punkterna i denna artikel eller använda ett liknande tecken, vilket ändamålet än är.

Artikel 17 punkt 4

Det karakteristiska emblemet får inte sättas upp om inte ett vederbörligen daterat och undertecknat tillstånd (authorization) från behörig myndighet kan uppvisas.

ART. 20 1) Tillämpningsföreskrifter för konventionen om skydd av kulturegendom i händelse av väpnad konflikt

Hur det karakteristiska emblemet skall placeras och hur synligt det skall sitta överlåts till varje hög fördragsslutande part att bestämma. Det kan anbringas på flaggor eller armbindlar, det kan målas på ett föremål eller visas på annat lämpligt sätt.

Riksantikvarieämbetets föreskrifter KRFS 1997:1

Riksantikvarieämbetet har tagit fram verkställighetsföreskrifter för hur utmärkningen ska ske med stöd av 25 § 3 st. totalförsvarets folkrättsförordning (1990:12). Föreskrifterna är under omarbetning.