Riksintressen för kulturmiljövården

Riksintressen för kulturmiljövården enligt miljöbalkens 3 kap ska avspegla landets historia. De är mycket varierande till såväl till storlek som kulturhistoriskt innehåll. Bruksmiljöer, stadskärnor, äldre brukningslandskap och efterkrigstidens bebyggelse är exempel på riksintressen.

Vem ansvarar för kulturmiljövårdens riksintressen?

Kulturmiljövårdens riksintressen pekas ut av Riksantikvarieämbetet i en process där länsstyrelse och kommun är delaktiga. De utpekade riksintressena ska hanteras i kommunernas översiktsplanering och i det arbetet är det länsstyrelsen som företräder de statliga intressena i dialog med kommunen.

  • Riksantikvarieämbetet har den nationella uppsikten.
  • Länsstyrelsen har den regionala uppsikten.
  • Boverket har den allmänna uppsikten över hushållningen med mark- och vattenområden.
  • Kommunen tar fram översiktsplaner där riksintressena ska tillgodoses.

Ansvarsfördelningen mellan de olika myndigheterna framgår av förordningen om hushållning med mark och vattenområden (SFS 1998:896).

Information om riksintressen enligt 4 kap miljöbalken finns hos respektive länsstyrelse.

Se även Boverkets och Naturvårdsverkets information om riksintressen.